Institutioner eller Personlig Assistans: Ett exempel från Costa Rica

Är institutioner verkligen bästa platsen för äldre att tillbringa sina sista år? Är det verkligen den bästa uppväxten för barn? Internet publication URL: www.independentliving.org/docs5/InstitutionsCostaRicaSv.html (In Swedish.)

In English


Den senaste tidens publicitet kring sexuellt utnyttjande av boende på institutioner i Costa Rica aktualiserar frågan varför personer med funktionshinder måste bo på institutioner över huvud taget. Är det verkligen den bästa uppväxten för barn? Är institutioner verkligen bästa platsen för äldre att tillbringa sina sista år? Finns det inte tillräckligt med bevis, både i form av vetenskapliga studier och som vittnesmål från personer som tvingats bo på institutioner, att det bästa sortens uppväxt, vuxenliv och ålderdom för alla människor, såväl för fysiskt som psykiskt funktionshindrade som icke funktionshindrande, är ett liv ute i samhället med den egna familjen?

Varför väljer då somliga familjer att skicka bort sina barn eller gamla föräldrar och isolera dem från ett normalt liv i samhället? För vissa funktionshindrade människor är det största hindret att bo hemma deras behov av personlig assistans i vardagslivet med, till exempel, att komma upp på morgonen, klä på sig, klara toalettbesök, måltider eller att ta sig runt på stan. Trots rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel kommer det alltid finnas funktionshindrade människor som är beroende av denna typ av assistans. Många familjer - även då god motivation och ett gått stöd finns - saknar helt enkelt resursen att själva tillhandahålla sådan assistans; fadern kan vara frånvarande, småsyskon i familjen kan medför mycket hushållsarbete, att anställa hemhjälp kan helt enkelt vara en omöjlighet.

Ofta kan en löneanställd assistent som kommer till hemmet och tillhandahåller personlig assistans ett antal timmar per dag vara tillräckligt för att hålla en funktionshindrad familjemedlem utanför ett liv på institution. I vissa länder där idén om en välfärdstat anammats tillhandahålls från socialförsäkringssystemet månatligt kontantstöd direkt till de funktionshindrade som således själva kan anställa lämplig personal. (Se Examples of Swedish policy instruments)

Personlig assistans är kompensatorisk till sin natur; assistenten utför de uppgifter som brukaren själv skulle ha gjort, om han eller hon inte varit funktionshindrad. Målet är att möjligöra för individen att själv välja sin livsstil och bli en bidragande medlem både i familjen och i samhället. I många fall har personer med funktionshinder - tack vare av tillgång till personlig assistans - kunnat skaffa sig utbildning, få jobb och starta en familj.

Idag vet vi att förutsatt att korrekt information, utbildning och stöd fanns skulle de flesta familjer föredra att ha ett funktionshindrat barn eller en gammal förälder hemma. Om det är brist på resurser som tvingar familjer att skicka sina funktionshindrade barn eller föräldrar till en institution, varför kan inte resurserna som nu läggs på institutioner frigöras och komma dessa familjer till godo?

Personlig assistans kostar, men så gör även driften av en institution. Ofta äger institutioner tomtmark och byggnader till ett stort värde. Landets största handikappsinstitution till exempel, Hogar de Rehabilitación de Santa Ana, äger mark och byggnader till ett värde av cirka 450 miljoner Colones . Om detta kapital investerades med låt säga en årlig återbäring på 10%, skulle avkastningen motsvara 45 miljoner Colones. Lägg till detta institutionens årliga budget på 18 miljoner Colones (för de boende) och dela summan mellan institutionens 20 funktionhindrade och man får en genomsnittlig summa på ca 3 miljoner Colones per boende. 3 millioner Colones eller 15 000 US Dollar per år är cirka fem gånger medellönen för den genom- snittliga Costa Ricanska familjeförsörjaren. Denna summa skulle säkert vara tillräcklig för att göra det möjligt för familjerna att skaffa utrustning så som rullstolar, att anpassa bostaden med till exempel en ramp eller ett extra rum, att ordna skolskjuts, att betala för andra tjänster så som sjukgymnastik och, viktigast av allt, att täcka lönekostnader för en eller två personliga assistenter i hemmet.

Vem behöver institutioner mest - funktionshindrade personer eller personerna som driver dem?

Adolf D. Ratzka, PhD
Visiting Professor
Disability Studies
University of Costa Rica
February 1995

Swedish