Institutionen för pedagogik och didaktik / Department of education
Examensarbete 15 hp / Degree 15 HE credits
Examensämne: Pedagogik och hälsa / Subject: Pedagogy and health Kandidatprogram i pedagogik och folkhälsovetenskap (180 hp) / Bachelor’s Programme in Education and Public Health Sciences (180 credits)
Vårterminen / Spring term 2025
Handledare / Supervisor: Robert Ohlsson
Examinator: Petra Roll Bennet
English title: Motivation, Work & Health, Experiences of adult migrants with disabilities
Studien undersöker vilka faktorer som påverkar migranter med funktionsnedsättningar i deras arbetssökande, motivation och upplevda hälsa. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra deltagare, där särskild hänsyn togs till språkliga och kommunikativa behov. Datainsamlingen skedde med öppna frågor och djupgående innehålls- och tematiskt analysverktyg. Resultaten visar att deltagarna upplever bland annat hinder såsom bristande stöd från Arbetsförmedlingen och blivit utsatta för diskriminering. Samtidigt beskrivs migrationen som en möjlighet till förbättrad hälsa och ökad acceptans i det svenska samhället. Tidigare erfarenheter, självförtroende och tillgång till sociala och materiella resurser framstår som avgörande för etablering. Exkluderande strukturer och negativa attityder identifieras som centrala hinder, medan social inkludering och delaktighet är nyckelfaktorer för motivation. Slutsatserna betonar att autonomi, kompetens, samhörighet samt olika typer av redskap påverkas av funktionsnedsättning, samhällsstruktur och kulturell kontext, och att ökad inkludering och stöd behövs för att stärka målgruppens deltagande på arbetsmarknaden.
Nyckelord: Motivation, Funktionsnedsättningar, Migranter, Arbete & Hälsa
The study explores factors affecting migrants with disabilities in their job-seeking, motivation, and perceived health. Using a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with four participants, with attention to linguistic and communicative needs. Open-ended questions and thematic content analysis were used. Findings show that participants face barriers such as lack of support from the Public Employment Service and experiences of discrimination. At the same time, migration is seen as a chance for better health and greater acceptance in Swedish society. Prior experiences, self-confidence, and access to social and material resources are crucial for labor market integration. Exclusionary structures and negative attitudes are key obstacles, while social inclusion and participation support motivation. The study concludes that autonomy, competence, relatedness, and access to tools are shaped by disability, social structures, and cultural context. Greater inclusion and support are needed to strengthen this group’s participation in the labor market.
Keywords: Motivation, Disabilities, Migrants, Work & Health
1.1. Syfte och frågeställning.
2.2. Autonomi, stöd och hälsa.
2.3. Kompetens, villkor och hälsa.
2.5. Sammanfattning av tidigare forskning.
3.3. Self Determination Theory (SDT)
4.5. Databearbetning och analys.
4.6.3. Konfidentialitetskravet
5.2. Funktionsnedsättningens betydelse.
8.1. Bilaga 1 Samtyckesformuläret och bakgrundenkätssvaret
Världens första statistiska myndighet Tabellverket (nuvarande statistiska centralbyrå, SCB) bildades år 1749 i Sverige. Författarna Pellmer m.fl., (2017) och Sundin m.fl., (2005) pekar också på att myndighetens uppgift, med stöd av dåtidens präster, var att registrera in de antal döda, födda, ålder, kön och eventuellt tänkbara dödsorsaker hos de omkomna. Detta gjorde det möjligt att svenska folket har kunnat undersöka en flerhundraårig demografisk och epidemiologisk utveckling ungefär hundra år innan andra länder hade gjort det (Pellmer, m.fl. 2017, sid. 210; Sundin, m.fl. 2005, sid. 372-373). Men när det gäller om register över andelen av människor med funktionsnedsättningar har Sverige inte register (Myndigheten för delaktighet, MFD, 2022).
MFD beskriver också att statistiken eller siffrorna som finns i Sverige över andelen av samtliga personer med funktionsnedsättningar har de kommit fram från olika stora undersökningar som har fångat in berörande frågor om funktionsnedsättningar, varför siffrorna varierar från cirka 10 procent till mer än 30 procent. Variationen handlar å ena sidan om att Sverige inte har enig definition om begreppet funktionsnedsättning, å andra sidan beror det på hur frågan om funktionsnedsättningen formuleras i de olika undersökningarna (MFD, 2022). Detta betyder att vi varken vet noggrant bla. om: hur många personer av den svenska befolkningen som har funktionsnedsättningar, hur stor andel av denna målgrupp är vuxna, arbetar eller deras inkomst-, utbildningsnivå samt hur många av de som är migranter.
Statistiska centralbyrån SCB (2023) visar att andelen personer med funktionsnedsättningar som har någon form av sysselsättning är 52 procent, jämfört med den övriga befolkningen där 81 procent har någon form av sysselsättningar. Studien visar även att en tredjedel av personer med funktionsnedsättningar har utsatts för diskriminering vid arbetssökande som är kopplade till att de inte har blivit anställda trotts de hade tillräckliga meriter för arbeten som sökte efter (SCB, 2023). En tidigare rapport från SCB (2021) visar att sysselsättningen bland 20 till 64 åriga invandrare är 60 procent medan 86 procent av inrikesfödda hade sysselsättningar under år 2019, det vill säga att oavsett deras utbildningsnivå är graden av sysselsättningen bland invandrare lägre än bland övriga befolkningen (SCB, 2021).
Därmed visar Duda-Mikulin och Głowacka (2024) bland annat att hur människor ser på migranter med funktionsnedsättningar som är börda och mindre värda än andra så länge personen är migrant, person med funktionsnedsättning eller migrant med funktionsnedsättning. Författarna menar att migranter med funktionsnedsättningar är utsätta åtminstone för dubbla diskrimineringsgrunder (födelseland och funktionsnedsättning) samtidigt, även när migranter med funktionsnedsättningar har högskolutbildning, arbetar produktiva och bidrar till nuvarande samhället precis som inrikesfödda medarbetare utan funktionsnedsättningar (Duda-Mikulin & Głowacka, 2024).
Folkhälsomyndigheten (2024) pekar på att utlandsfödda och personer med funktionsnedsättningar har svårare med att inkludera sig och etablera sig på svenska arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2024). Om både funktionsnedsättningar och födelseländer var för i sig påverkar ens ingång i den svenska arbetsmarknaden och inkomstsgraden. Hur blir omständigheterna exempelvis för arbetssökande migranter med funktionsnedsättningar?
Dag, (2002) samt Olofsson, Germundsson och Norstedt (2022) anser att det finns stora brister av både kvantitativa och kvalitativa forskningar om personer med funktionsnedsättningar, deras egna erfarenheter om de hinder som möter i sina arbetssökande processer att komma in och fortsätta behålla sig i den svenska arbetsmarknaden (Dag, 2002; Germundsson & Norstedt, 2022).
Således är denna studies ambition är att undersöka och belysa på vilka faktorer och omständigheter påverkar målgruppens erfarenheter av arbetssökandeprocessen, deras upplevda hälsa, deras möjligheter att behålla en anställning samt att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden, utifrån deras individuella förutsättningar och behov?
Denna studie syftar till att undersöka och belysa på vilka faktorer och omständigheter som påverkar migranter med funktionsnedsättningars erfarenheter av arbetssökande processer samt hur dessa faktorer inverkar på deras upplevda hälsa. Vidare belyser denna studie på vilka förutsättningar och behov som är avgörande för att målgruppen skulle kunna behålla en anställning över tid. Slutligen är ambitionen även att lyfta fram möjligheterna till en snabb etablering på arbetsmarknaden för målgruppen samt önskvärda förbättringar som kan underlätta deras process. Dessa aspekter belysas utifrån målgruppens egna erfarenheter och hur dessa påverkar deras motivation och hälsa.
Motivation och hälsa utgör centrala begrepp i studien, med målet att analysera vilka faktorer och omständigheter som bidrar till eller utmanar målgruppens etablering på arbetsmarknaden. Studien strävar även efter att klargöra hur dessa faktorer påverkar målgruppens upplevda hälsa och arbetsrelaterade processer. Vidare lyfts önskvärda förutsättningar för framgångsrik etablering samt möjliga förbättringar som kan främja målgruppens allmänna hälsa vid anställning. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:
De tidigare forskningar som har använts i denna studie utgörs uteslutande av vetenskapligt granskade artiklar som på olika sätt relaterar till studiens syfte. Dessa artiklar behandlar centrala teman såsom migration, funktionsnedsättning, motivation, arbetsliv och hälsa – med särskilt fokus på de erfarenheter och utmaningar som personer med funktionsnedsättningar och migrationsbakgrunder möter i relation till anställningsbarhet och allmänna hälsa.
Enligt Stockholms universitetsbiblioteks söktjänst kan man söka efter vetenskapliga texter i ett stort antal databaser samtidigt, exempelvis ERIC, SwePub och DIVA (SU, 2024). I min sökningsprocess av litteratur använde jag huvudsakligen nyckelorden: funktionsnedsättning/funktionsnedsätta AND migration/migranter AND arbete/jobb AND hälsa eller disability/disabled AND migration/migrants AND work/jobs AND health/well-being tillsammans och alltid med ”peer-reviewed”-funktionen, vilket kom inget framgångsrikt resultat till i dessa alla försök.
Istället hittade jag relevanta artiklar genom mer avgränsade sökningar. Exempelvis: 1) Larsson och Roshanai (2019) via nyckelorden arbete AND migranter AND hälsa, 2) Nilsson (2005) via nyckelorden vill arbeta – som båda författarna betonar bl.a. för behovet av ökad information om hälsa och vårdsystemet, behovet av ett bättre samarbete mellan myndigheter och åtgärder för en mer motiverande arbetsmiljö. 3) Vesterberg (2023) via nyckelorden inkludering i arbetsliv visar på etnisk diskriminering, särskilt mot romer, vilket leder till social exkludering och ohälsa. 4) Olofsson, Germundsson och Norstedt (2022) via nyckelorden funktionsnedsättning, arbete och hälsa visar att välfärdspolitikens exkludering försämrar hälsa och ekonomi för företagare med funktionsnedsättningar. 5) Michael, Ran och Cinamon (2024) via nyckelorden Work motivation among people with physical disabilities visar att unga vuxna med funktionsnedsättningar vill arbeta för självständighet och integration snarare än pengar. 6) Duda-Mikulin och Głowacka (2024) via nyckelorden disabled migrants and work visar att migranter med funktionsnedsättningar utsätts för dubbel diskriminering och upplever starka negativa känslor när de trots sitt bidrag till samhället inte känner sig inkluderade.
Sammanfattningsvis kan dessa artiklar tematiskt kategoriseras i tre övergripande områden, nämligen: Autonomi, stöd och hälsa, Kompetens, villkor och hälsa samt Samhörighet och hälsa.
Artiklarna av Olofsson, Germundsson och Norstedt (2022) samt Larsson och Roshanai (2019) visar att politiska- beslut och prioriteringar har stor betydelse för hur olika samhällsgruppers hälsa påverkas. Ett tydligt exempel är de förändringar och nedskärningar som skett inom stödet till personer med funktionsnedsättningar under perioden 2007–2017, i samband med arbetslinjens framväxt inom välfärds- och funktionshinderspolitiken. Antalet företagare med sjukersättning har minskat med 4 procent, andelen av dessa som erhållit handikappersättning har minskat med 3 procent, och antalet personer med funktionsnedsättningar som beviljats stöd för att starta egen verksamhet har minskat med över 50 procent. Dessa försämringar har lett till både lägre inkomstnivåer och försämrad hälsa bland företagare med funktionsnedsättningar (Olofsson, Germundsson & Norstedt, 2022).
Enligt Larsson och Roshanai (2019) påverkas även olika invandrargruppers hälsa negativt av brister inom den offentliga sektorn. Det råder exempelvis en avsaknad av kontinuerligt samarbete mellan kommuner och Arbetsförmedlingen, vilket innebär att vissa invandrargrupper med särskilda behov av hälsokommunikation inte får det stöd de behöver. Hälsokommunikationen sker ofta på lättläst svenska, men ett problem är att hälsokommunikatörerna har begränsad tid till förfogande, vilket medför långa planeringsperioder. Detta visar på ett tydligt behov av att utveckla verksamheten, göra den mer målgruppsanpassad och nischad mot grupper med särskilda behov, samt att utöka stödet till fler språkliga målgrupper (Larsson & Roshanai, 2019).
Nilsson (2005) och Vesterberg (2023) betonar att viljan att arbeta eller fortsätta arbeta är en avgörande faktor för motivation. Det handlar dock inte enbart om individens egen vilja, utan även om den politiska och samhälleliga viljan att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv (Nilsson, 2005; Vesterberg, 2023).
Nilsson (2005) visar att det finns en tydlig skillnad mellan attityd och förmåga, det vill säga mellan att vilja arbeta och att faktiskt kunna arbeta. Det finns flera faktorer som kan begränsa individens möjlighet att delta i arbetslivet, trots en uttalad vilja. Dessa faktorer rör bland annat hur individer blir bemötta i arbetsmiljön – exempelvis om de upplever uppskattning från kollegor, får möjlighet att utveckla sina kompetenser (till exempel IT-kompetens), eller om de utsätts för diskriminering på grund av ålder, funktionsvariation eller socioekonomisk bakgrund. Vidare betonar författaren att upplevelsen av arbetets meningsfullhet och dess betydelse har en stark inverkan på individens motivation att arbeta fram till, eller till och med efter pensionsåldern (Nilsson, 2005).
I studien av Michael, Ran och Gali Cinamon (2024) undersöks framtidsuppfattningar hos unga vuxna i åldern 18–29 år med funktionsnedsättningar. Resultaten visar att deltagarnas attityder till framtida arbetsliv i hög grad präglas av en vilja att uppnå självständighet, självförverkligande samt känsla av delaktighet i samhället. Författarna identifierar några centrala teman i deltagarnas berättelser: 1) Nästan samtliga deltagare uttrycker en önskan att vara yrkesverksamma i framtiden. Vissa är ännu osäkra på vilket yrke de vill ägna sig åt, medan andra nämner specifika yrkesambitioner såsom medicinsk sekreterare, kock eller specialpedagog. 2) Arbetsmiljön lyfts fram som en viktig faktor, där ett gott samarbetsklimat och rättvis behandling är avgörande. Deltagarna betonar vikten av att bli bemötta utifrån sina individuella egenskaper och förmågor, snarare än att bedömas utifrån sin funktionsnedsättning. 3) Flera deltagare ser arbete som ett viktigt medel för att uppnå självförverkligande, självständighet och social samhörighet. Ett ytterligare skäl till att vilja arbeta är att arbete framhålls som ett sätt att synliggöra att personer med funktionsnedsättningar har kapacitet att bidra till samhället på samma sätt som personer utan funktionsnedsättningar (Michael, Ran & Gali Cinamon, 2024).
När det gäller intersektionen mellan funktionsnedsättning och migration utgör Duda-Mikulins och Głowackas (2024) artikel ett tydligt exempel på hur migranter med funktionsnedsättningar ofta betraktas som en börda och som mindre värda än andra samhällsgrupper. Denna syn kvarstår oavsett om individen är migrant, person med funktionsnedsättning, eller befinner sig i båda kategorierna. Författarna framhåller att det i dagens samhälle inte är tillräckligt att vara en produktiv arbetstagare för att uppnå socialt erkännande, så länge individen är en migrant med funktionsnedsättning. Detta beror på seglivade stereotyper och fördomar, såsom föreställningen att migranter enbart utgör billig arbetskraft inom lågutbildade yrken, eller att personer med funktionsnedsättningar är beroende av välfärdssystemet och utnyttjar samhälleliga resurser. Migranter med funktionsnedsättningar uppfattas därmed som en belastning för värdlandet, vilket resulterar i att de måste anstränga sig avsevärt mer än andra grupper för att bli erkända som kompetenta och produktiva medarbetare i det samtida samhället (Duda-Mikulin & Głowacka, 2024).
Samtliga hittills använda källor i denna studie indikerar samstämmigt att faktorer såsom funktionsnedsättning, migration och arbetslöshet var för sig har en betydande inverkan på individers motivation och hälsa. Dessa källor betonar även vikten av att Sverige utvecklar en mer detaljerad, tillförlitlig och noggrann statistik över antalet personer med funktionsnedsättningar – inkluderande uppgifter om ålder, kön, sysselsättning, andelen med migrationsbakgrund samt deras hälsotillstånd.
Detta innebär dock inte att personer med funktionsnedsättningar generellt, eller migranter med funktionsnedsättningar specifikt, bör betraktas som enbart sjuka, omotiverade, arbetslösa eller i ständigt behov av omvårdnad. Tvärtom visar exempelvis Duda-Mikulin och Głowacka (2024) i sin studie att migranter med funktionsnedsättningar kan vara aktiva och samhällsbidragande individer i det mottagande landet, samtidigt som de riskerar att utsättas för diskriminering på grund av både sin funktionsnedsättning och sitt ursprung.
En ytterligare utgångspunkt för denna studie är den påtagliga bristen på tidigare forskning som integrerar samtliga dessa områden – funktionsnedsättning, migration, hälsa, motivation och arbete – inom en och samma analysram. Denna forskningslucka utgjorde en central anledning till formuleringen av denna studies syfte: att belysa de faktorer och omständigheter som påverkar migranter med funktionsnedsättningar i deras process att söka arbete, deras möjligheter till att behålla en anställning samt deras upplevda hälsa. Studien syftar särskilt till att identifiera de möjligheter och hinder som denna målgrupp möter samt hur dessa erfarenheter påverkar deras motivation och hälsa, med teoretiskt stöd i självbestämmandeteorin (Ryan & Deci, 2017) och begreppet om redskap (Säljö, 2015).
För att genomföra denna studie på ett tillfredsställande sätt var det avgörande att identifiera en teori som både kunde täcka samtliga relevanta områden och fungera som ett ändamålsenligt analysverktyg. Av denna anledning föll valet på självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory, SDT), eftersom den utgår från tre grundläggande psykologiska behov hos människan: autonomi, kompetens och samhörighet. Dessa behov betraktas som centrala "näringsämnen" för individens psykologiska utveckling, trygghet och välbefinnande (Ryan & Deci, 2017).
Vid sidan av SDT bedömdes det även nödvändigt att inkludera begreppet redskap, vilket hämtats från det sociokulturella perspektivet, främst representerat av Vygotskij. Detta eftersom de typer av redskap människor har tillgång till är avgörande för vad och hur de lär sig. Redskap förmedlar mänskligt handlande och påverkar därmed utvecklingen av olika förmågor (Säljö, 2015).
Innan jag motiverar valet av analysverktyg – självbestämmandeteorin och begreppet redskap – vill jag inledningsvis förklara några centrala begrepp som hittills har använts och som även kommer att förekomma i de kommande kapitlen.
I detta avsnitt presenteras och förklaras de centrala begrepp som är av särskild betydelse för denna studie. Dessa begrepp utgör den teoretiska och begreppsliga grunden för analysen och har valts ut med omsorg utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. De inkluderar bland annat följande:
Begreppet funktionsnedsättning definieras enligt Kilman m.fl. (2021) generellt som en nedsättning eller avvikelse i fysiska, psykiska och/eller intellektuella förmågor hos en individ. I kontrast till detta avser begreppet funktionshinder de hinder som uppstår i omgivningen, exempelvis trappor som försvårar tillgänglighet för personer som använder rullstol. Författarna lyfter även fram att begreppet funktionsvariation har fått ökad uppmärksamhet i samhället. Detta begrepp utgår från att alla människor har olika förmågor och variationer, vilket ses som en del av det normala (Kilman m.fl., 2021). I denna studie kommer dock begreppet funktionsnedsättning att användas som ett tillstånd vilket kan hanteras vid lämpliga- och rätta anpassningar.
I denna studie avser jag med begreppet migranter alla vuxna personer som varken är födda eller uppvuxna i Sverige, utan som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, oavsett om detta skett som asylsökande, flyktingar eller av andra skäl.
Med begreppet arbete avser jag i denna studie de sysselsättningar som människor utför i utbyte mot löner.
Med begreppet hälsa anses i denna studie i samtycke med Världshälsoorganisationen (World Health Organization, WHO) som ”handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller krämpor” utan den är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande” också (WHO, 2024).
Medan begreppet motivation användas i denna studie i enighet med Self-Determination Theory (SDT), där motivation betraktas som ett resultat av både interna och externa faktorer som påverkar individens beteende, som det beskrivs detaljerat nedan av författarna Ryan och Deci, (2017).
Begreppet redskap hämtas från det sociokulturella perspektivet och avser inte bara fysiska hjälpmedel som datorer eller rullstolar, utan även sociala, historiska och intellektuella verktyg (Säljö, 2015). Exempelvis kan språkkunskaper, kulturell förståelse och tidigare arbetslivserfarenheter ses som redskap som påverkar individens förmåga att delta i samhällslivet.
Eftersom denna studies fokus ligger på motivation, arbete och hälsa utifrån erfarenheter hos vuxna migranter med funktionsnedsättningar har valet av de teoretiska verktygen landat på både Self-Determination Theory (SDT) och begreppet redskap som är lånad från det sociokulturella perspektivet.
Richard M. Ryan och Edward L. Deci (2017) är grundarna till Self-Determination Theory, förkortad SDT och översatt självbestämmandeteorin på svenska. SDT utgörs av tre grundläggande psykologiska behov bestående av autonomi, kompetens och samhörighet vilka är avgörande för individens inre och yttre motivation. Resultat från forskningar visar att motivation hos individen påverkas av både individuella och miljörelaterade faktorer samt att motivation är väsentlig för vårt välbefinnande (Ryan & Deci, 2017).
SDT är därmed en relevant teoretisk utgångspunkt för föreliggande studie, som syftet är att undersöka faktorer och omständigheter som påverkar motivation och hälsa utifrån erfarenheter hos vuxna migranter med funktionsnedsättningar, samt hur dessa i sin tur har betydelse för möjligheten till etablering på arbetsmarknaden.
Self Determination Theory (SDT) eller självbestämmandeteorin tar sin utgång i organiska och empiriska grunder om det mänskliga beteendet och analyser av personlighetsutveckling. Med begreppet organisk menar Ryan och Deci (2017) att självbestämmandeteorin utgår från en helhetssyn på människans psykologiska utveckling som påverkas av både fysiska och psykiska aktiviteter. Dessa kan handla tex. om från att människor tränar, arbetar, studerar eller enbart träffas med sina medmänniskor och ha ett roligt tillfälle tillsammans. Med begreppet empirisk menar Ryan och Deci (2017) att SDT inte bara tar hänsyn till biologin som har gjort oss till sociala individer utan även resultat från kliniska observationer som undersökt hur biologiska, kulturella och sociala förhållanden antingen förminskar eller förstärker människans förmåga att känna engagemang, psykologiska tillväxt och välbefinnande.
Ryan och Deci (2017) beskriver att självbestämmandeteorin (SDT) utgår från tre grundläggande psykologiska behov hos människan, som är bestående av autonomi, kompetens och samhörighet vilka författarna menar att är avgörande ”näringsämnen” för både individens psykologiska tillväxt, säkerhet och välbefinnande. Författarna betonar att bristen av dessa ”näringsämnena” (autonomin, kompetensen och samhörigheten) riskerar att leda oss till försämrade- psykologisk tillväxt, säkerhet samt välbefinnande på liknande sätt som med bristen av de fysiska näringsämnena såsom syre, vatten och mat (Ryan & Deci, 2017). Dessa tre grundläggande psykologiska behov tydliggör Ryan och Deci (2017) på följande sätt:
Det första grundläggande psykologiska behovet inom SDT är autonomi (autonomy), vilket går att förstås som ett mänskligt behov av att människor har makt över att de kunna hantera sina tankar och handlingar. Ryan och Deci (2017) menar att behovet autonomi kan ses som en funktionsform som är förknippad med att individen känner sig viljefull, förenlig och integrerad med vad individen tänker och gör i relation till sina roller (Ryan & Deci, 2017). Med andra ord menar författarna exempelvis att en lärare kan antingen ha frivilligheten till att kunna genomföra sina förkunskaper (till exempel som har fått från universitetet) på ett kreativt sätt och känner sig förenliga samt integrerade med sina kunskaper, kreativitet och resultatet som hen får. Eller denna lärare kan känna sig precis som en robot, dvs. att genomföra skolplanen som det precis står på pappret utan lärarens egen verkan.
Vilka Ryan och Deci (2017) betonar på att det som kännetecknar begreppet autonomi är att människan agerar i överenskommelse med sina autentiska intressen och värderingar, vilket betyder att hen agerar medvetet och får självbekräftelse för sina handlingar. Därmed uppmärksammar författarna en ytterligare viktig punkt om autonomin är att exempelvis denna person (som nämns ovanför) som bestämde sig att bli lärare inte för att hen varken var intresserad av pedagogiken eller utlärandet utan det kan vara att hen har blivit lärare på grund av bristen av kärlek i sin barndom, vilken därför hen ville kompensera autonomiförlusten via lärarkompetensen (Ryan & Deci, 2017).
Med det andra grundläggande psykologiska behovet kompetens (competence) anser Ryan och Deci (2017) att det betraktas som en grundsten och det spelar en viktig roll i människors motiverade handlingar. Författarna menar att kompetensbehovet handlar det om känslan av att människor känner sig effektivt och behärskande inom viktiga livssituationer och sammanhang, vilket visar sig i form av nyfikenhet, manipulation samt en bred grad av kunskapsmässiga motiv. Det vill säga att kompetensbehovet ger oss energi till stor mängd av beteende från som människor spelar dataspel i sina fritid tills forskare som upptäcker universella komplexa lagar.
Men Ryan och Deci (2017) uppmärksammar också att kompetensbehovet inte handlar enbart om människor har kompetens i vissa särskilda område utan detta handlar också om hur de har blivit bemöta av andra särskilt i relation till deras kompetensområde. Författarna menar att när en kompetent person inom ett visst arbetsområde får för mycket negativa återkopplingar av sina arbetskollegor kan denna person lätt förlora sin känsla av effektivitet, behärskning samt att personen inte ser sig som en kompetent person trots att kritik som hen fick ursprungligen baserade på någon form av en/flera diskrimineringsgrunderna och inte på sitt kompetensområde (Ryan & Deci, 2017).
Det tredje och sista grundläggande psykologiska behovet inom SDT är samhörighet (relatedness) vilket enligt Ryan och Deci (2017) handlar det om sociala inkludering och delaktighet. Författarna anser att samhörighetsbehovet berör både att människor känner sig omhändertagna av andra, känner sig att de ger eller bidrar med andra samt känslan av att vara betydelsefulla för andra. Författarna menar att samhörighet handlar om att människor känner sig att de har möjligheten att kunna bidra till de samhällsgrupperna som de hör till. Att människor känner sig anknutna till andra i sociala och integrerade samt betydelsefulla medlemmar i sociala samhällsgrupper som de hör till, vilken den är en viktig aspekt av samhörighetsbehovet (Ryan & Deci, 2017).
Säljö (2015) beskriver att begreppet redskap i det sociokulturella perspektivet handlar inte enbart om fysiska redskap såsom knivar, datorer, hörapparater med mera, utan det handlar också om våra sociala redskap såsom kommunikation med andra, historiska redskap som våra erfarenheter, och inte minst intellektuella redskap som räkneförmågor (Säljö, 2015). Samma författare betonar att redskap är avgörande för vad och hur människor lär sig saker och ting eftersom redskap förmedlar människors handlingar. Säljö (2015) menar exempelvis om en person aldrig fick använda datorer i sitt liv är det naturligt att denna person inte kan använda datorer när hen flyttar sig till ett ställe som vanligtvis använder datorer, det vill säga att det inte handlar om denna persons intellektuella förmåga utan de redskap som människor har med sig är avgörande för båda vad- och hur människor skapar nya färdigheter (Säljö, 2015).
De olika redskap som människor har och använder av är avgörande för handlingar och det kan förklara varför människor gör det vad de gör. Det är viktigt i denna studie att ta reda på vilka redskap som migranter med funktionsnedsättningar hade de med sig när de kom till Sverige, hur de har skapat/inte skapat nya redskap samt hur de använder sig av dessa redskap i sin arbetssökande process. Bland de viktiga redskapen som denna studies målgrupp kan ha med sig är deras erfarenheter, utbildningar, anpassningsförmågor (i denna nya miljö), deras kulturella bakgrunder med mera. Så därför är begreppet redskap lika viktig som självbestämmandeteorin (med sin samtliga begrepp) för denna studie som analysverktyg.
Sammanfattningsvis framhåller Ryan och Deci (2017) att de tre grundläggande psykologiska behoven – autonomi, kompetens och samhörighet – utgör centrala komponenter för både inre- och yttre motivation. Dessa behov påverkas av en samverkan mellan individuella egenskaper och kontextuella, miljörelaterade faktorer. Förutom att dessa behov är avgörande för människors motivation, är de också starkt kopplade till individens upplevelse av välbefinnande (Ryan & Deci, 2017). I föreliggande studie används dessa tre behov vid sidan av redskap som analytiska verktyg för att undersöka vilka faktorer och omständigheter som påverkar målgruppen i deras arbetssökande process. Samt vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för att inte enbart erhålla, utan även upprätthålla en anställning, utifrån målgruppens specifika förutsättningar och behov.
Ryan och Deci (2017) samt Säljö (2015) belyser hur såväl individuella som miljömässiga förutsättningar – däribland tillgång till redskap, sociala strukturer och stöd – spelar en avgörande roll för individens möjlighet att utveckla och tillfredsställa behoven av autonomi, kompetens och samhörighet (Ryan & Deci, 2017; Säljö, 2015). Ryan och Deci (2017) understryker att forskning konsekvent visar att när dessa grundläggande psykologiska behov inte tillgodoses, uppstår ofta förutsägbara negativa reaktioner hos individer. Dessa reaktioner kan dock ta sig uttryck på komplexa och varierade sätt. Exempelvis kan vissa individer utveckla psykisk ohälsa som en konsekvens av otillfredsställda behov, medan andra kan försöka kompensera för den upplevda bristen genom att söka substitut i form av beroendeframkallande distraktioner, aggressivt beteende, maktsträvan eller girighet. Detta illustrerar hur avgörande dessa behov är för individens psykologiska funktion och hur de på ett genomgripande sätt påverkar både beteende och livssituation (Ryan & Deci, 2017).
Mot bakgrund av att syftet med studien är att undersöka motivation, arbete och hälsa utifrån vuxna migranter med funktionsnedsättningars erfarenheter, har fokus riktats mot att belysa vilka faktorer och omständigheter som påverkar deras processer i att söka arbete samt deras upplevda hälsa. Studien söker svar på följande frågor: Vilka faktorer och omständigheter påverkar målgruppens erfarenheter inom deras arbetssökande processer och deras upplevda hälsa? Vilka faktorer och omständigheter är betydelsefulla för att målgruppen skulle kunna behålla en anställning, utifrån deras förutsättningar och behov? Samt hur ser möjligheterna ut för en snabb etablering på arbetsmarknaden för målgruppen, och vilka förbättringar är önskvärda?
I detta sammanhang ligger studiens huvudsakliga intresse i de personliga berättelserna från intervjupersonerna, vilket motiverar valet av en kvalitativ metodansats. Och därför en semistrukturerad intervjumetod bedöms som särskilt lämplig, då den möjliggör en fördjupad förståelse för individernas upplevelser och perspektiv (Bryman, 2018).
Bryman (2018) beskriver att en forskningsdesign innebär att forskaren sätter en övergripande ram för hur en studie ska genomföras, inklusive valet av studiemetod. Författaren framhåller vidare att bland de olika typerna av forskningsdesign återfinns det som kallas fallstudiedesign, vilket innebär att forskaren är inriktad på att undersöka ett specifikt fall, exempelvis en särskild grupp (Bryman, 2018). Detta är även tillämpligt i föreliggande studie, där fokus ligger på målgruppen vuxna migranter med funktionsnedsättningar.
Inom ramen för fallstudiedesign menar Bryman (2018) att forskare kan använda sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvalitativa metoden innefattar bland annat semistrukturerade intervjuer, där forskaren ges möjlighet att utforma en intervjuguide med tematiska frågor, vilka kan anpassas beroende på varje intervjupersons sätt att kommunicera. Därtill finns utrymme att ställa följdfrågor som inte nödvändigtvis är förutbestämda. Författaren betonar också att semistrukturerade intervjuer medger olika former av flexibilitet, vilket inkluderar val av intervjukanal – såsom fysiska möten, telefonsamtal eller videosamtal – beroende på tekniska förutsättningar, intervjupersonernas preferenser samt deras samtycke till att bli inspelade (Bryman, 2018).
Mot denna bakgrund bedömdes den semistrukturerade intervjumetoden som särskilt lämplig för denna studie, eftersom syftet var att uppnå en djupare förståelse för de forskningsfrågor som undersöks. Samtidigt möjliggjorde metoden anpassningar utifrån intervjupersonernas individuella förutsättningar, behov, önskemål och bekvämlighet. Detta hade även en direkt inverkan på den praktiska utformningen av datainsamlingsmetoden.
Vad gäller val av metod har studien genomförts med en kvalitativ ansats. I enlighet med resonemanget hos Bryman (2018) samt Hallin och Helin (2018), utgår en kvalitativ metod från ett intresse för att besvara frågor av typen "vad", "hur" och "varför", snarare än att fastställa mängd- eller frekvensbaserade förhållanden. Författarna menar att en kvalitativ forskare i första hand söker att förstå de bakomliggande orsakerna till ett visst fenomen, snarare än att kvantifiera hur många som påverkas av det (Bryman, 2018; Hallin & Helin, 2018).
På motsvarande sätt är syftet med denna studie att undersöka exempelvis vad som motiverar vuxna arbetssökande migranter med funktionsnedsättningar att söka arbete, vad arbete betyder för dem, samt hur deras arbetssökningsprocess ser ut (se Bilaga 2). Denna typ av frågeställningar är karaktäristiska för så kallade öppna frågor, vilka enligt Hallin och Helin (2018) syftar till att generera utvecklade och reflekterande svar, snarare än ja- eller nej-respons (Hallin & Helin, 2018).
Mer specifikt, och i linje med Hägg och Kuoppa (2007), är öppna frågor i professionella samtal viktiga eftersom de stimulerar intervjupersonerna att berätta mer. Samtidigt begränsar inte forskaren svaren i förväg, utan eftersträvar i stället att få tillgång till individens egna upplevelser. Dessa frågor inleds ofta med "vad" eller "hur" (Hägg & Kuoppa, 2007). Intervjuguiden som användes i denna studie (se Bilaga 2) har i hög grad utformats med denna typ av öppna frågor, vilket motiveras av de skäl som redogjorts för ovan.
Möjligheten att vara flexibel och anpassningsbar genom att använda en semistrukturerad intervjumetod upplevdes generellt som positiv, även om vissa utmaningar uppstod då jag genomförde undersökningen på egen hand. Denna datainsamlingsmetod, baserad på semistrukturerade intervjuer, bygger enligt Bryman (2018) i stor utsträckning på att spela in intervjuerna och därefter transkribera dem noggrant utifrån studiens syfte och behov. Författaren påpekar samtidigt att det kan vara en fördel att kombinera intervjuerna med ett enkätformulär, vilket kan bidra till en rikare förståelse i dataanalysen (Bryman, 2018). Detta valde jag att göra. Det vill säga att denna studie analyserades med hjälp av insamlat material från inspelningarna och transkriberingarna, i kombination med vad jag benämner som en bakgrundsenkät. Denna enkät fungerade dels som samtyckesformulär och dels som underlag för att samla in bakgrundsinformation om deltagarna (se Bilaga 1).
Urvalet i en kvalitativ studie styrs ofta, enligt Bryman (2018), av studiens övergripande syfte. Det innebär att valet av vilka personer som inkluderas i undersökningen inte sker slumpmässigt, utan i stället utgår från vad forskaren vill undersöka. På samma sätt har denna studies urval formats med utgångspunkt i syftet och forskningsfrågorna. Med andra ord, och i enlighet med resonemanget hos Bryman (2018), har urvalet i denna studie varit målstyrt. Det innebär att urvalet medvetet fokuserat på en särskild grupp – nämligen vuxna migranter med funktionsnedsättningar – som antingen söker arbete eller önskar behålla sitt nuvarande arbete, i stället för att urvalet skulle vara slumpmässigt och brett (Bryman, 2018).
Eftersom studiens huvudfokus ligger på relationen mellan motivation, arbete och hälsa hos individer i en särskild livssituation, ledde detta till att mitt sökande efter intervjupersoner koncentrerades till att hitta just vuxna arbetssökande eller anställda migranter med någon form av funktionsnedsättning. Det var därmed ett medvetet val att endast intervjua personer som var 18 år eller äldre. Detta beror på att mitt mål har varit att undersöka hur dessa individers självbestämmande – deras autonomi – påverkat deras psykiska och fysiska välmående i relation till deras funktionsnedsättning och deras strävan efter att få eller behålla ett arbete. Vuxna personer har enligt svensk lag rätt att fatta egna beslut och betraktas som myndiga individer. De har även laglig rätt att inneha viktiga samhällsroller, såsom att arbeta som riksdagsledamöter och vara delaktiga i att stifta lagar (Åberg, 2021).
Urvalet av just migranter med funktionsnedsättningar har i sin tur baserats på ett särskilt forskningsintresse: nämligen att förstå hur det är att leva med dubbla erfarenheter av både migration och funktionsnedsättning, och samtidigt försöka etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det handlar om att synliggöra ett komplext samspel mellan flera identitets- och livsvillkorsdimensioner. Detta forskningsintresse har bland annat vuxit fram ur vad exempelvis Statistiska centralbyrån (SCB, 2024) och Folkhälsomyndigheten (2024) framhåller: att det finns ett stort och fortsatt växande behov av statistik om personer med funktionsnedsättningar, samt att migration och funktionsnedsättning var för sig – och i synnerhet i kombination – ofta innebär ytterligare hinder för inträde och etablering på arbetsmarknaden (SCB, 2024; Folkhälsomyndigheten, 2024).
Mot denna bakgrund valdes den aktuella målgruppen för att undersökas i denna studie. Syftet var att bidra med kunskap om hur denna specifika grupp – vuxna migranter med funktionsnedsättningar – upplever sina möjligheter till arbete, motivation och hälsa. Genom att lyfta deras erfarenheter vill studien även bidra med nya perspektiv till den statistik och forskning som redan finns, samt belysa hur kombinationen av migration och funktionsnedsättning påverkar individens välbefinnande och livssituation.
För att hitta lämpliga deltagare till studien har jag sökt efter vuxna arbetssökande eller yrkesverksamma migranter med funktionsnedsättningar genom både privata kontakter och via organisationer som arbetar med eller för personer med funktionsnedsättningar. Denna kombination av sökvägar resulterade i att jag lyckades få kontakt med fyra personer som motsvarade de kriterier jag efterfrågade och som också valde att tacka ”ja” till att medverka i studien (se bilaga 1 fråga 3.).
När det gäller urvalets storlek är det, i enlighet med Bryman (2018), svårt att säga exakt hur många deltagare som bör inkluderas i en kvalitativ studie. Detta gäller särskilt i studier med ett snävt fokus och ett specifikt forskningsintresse, såsom i denna studie. Det beror bland annat på att den kvalitativa forskningsmetodens syfte inte är att uppnå statistisk generaliserbarhet, utan att gå på djupet i en viss fråga. Det innebär att antalet deltagare avgörs av faktorer såsom forskningsfrågornas karaktär, studiens omfång och metodologiska inriktning (Bryman, 2018). Jag kunde därför känna mig nöjd med att inkludera fyra intervjupersoner, eftersom studiens fokus är så pass specifikt och den aktuella målgruppen är både avgränsad och svåråtkomlig. Dessutom följer urvalsstorleken de riktlinjer som Stockholms universitet angett för examensarbeten där studenten skriver på egen hand – nämligen att mellan fyra och åtta intervjupersoner är ett lämpligt spann.
Det är dock viktigt att betona att de fyra deltagarna i denna studie representerar en relativt bred variation, vilket tydligt framgår av bilaga 1. Exempelvis visar fråga 5. att deltagarnas vistelsetid i Sverige skiljer sig åt i tre olika längder, vilket tyder på varierande grad av etablering i det svenska samhället. Vidare framgår det av fråga 7. att 75 procent av deltagarna erhöll sina funktionsnedsättningar under barndomen, medan 25 procent fick sin funktionsnedsättning i ungdomsåren, vilket kan ha påverkat deras livserfarenheter på olika sätt. Arbetsgradens omfattning varierar mellan fyra kategorier enligt fråga 8., vilket indikerar skillnader i deltagarnas möjligheter till sysselsättning och eventuella behov av stöd. Vad gäller könsfördelningen visar fråga 9. att gruppen är jämnt fördelad mellan könen – två kvinnor och två män – vilket skapar en könsbalanserad representation. Deltagarnas åldrar är också spridda över tre olika åldersgrupper enligt fråga 10, vilket ytterligare bidrar till mångfalden i perspektiv.
När det gäller ursprungsland visar fråga 11. att deltagarna har olika bakgrunder: två kommer från Etiopien, en från Syrien och en från Afghanistan. Denna spridning kan ha betydelse för deras erfarenheter av migration och anpassning till ett nytt samhälle. Utbildningsnivån varierar också; enligt fråga 12. har tre av deltagarna en högskoleutbildning, medan en deltagare har förgrundskoleutbildning, vilket kan påverka både deras språkutveckling och deras möjligheter på arbetsmarknaden. I fråga 15. framgår det att deltagarnas självskattade kunskaper i svenska språket uppvisar relativt stor variation, vilket ytterligare nyanserar deras förutsättningar att navigera i vardagliga och institutionella sammanhang. Sammantaget har denna mångfald bland deltagarna berikat det empiriska materialet och möjliggjort att flera olika perspektiv inom målgruppen har kunnat lyftas fram, vilket stärker studiens trovärdighet och relevans.
Denna studie har i huvudsak följt grundläggande vetenskapliga kriterier och metoder, vilka har anpassats utifrån studiens syfte samt målgruppens behov och förutsättningar. Studien har särskilt utgått från de fyra grundläggande forskningsetiska principerna enligt Bryman (2018), vilka omfattar: Informationskravet, som innebär att deltagarna ska informeras om studiens syfte och tillvägagångssätt; Samtyckeskravet, som innebär att deltagandet är frivilligt och att informerat samtycke ska inhämtas; Konfidentialitetskravet, vilket innebär att personuppgifter och det som sägs under intervjuerna behandlas konfidentiellt och inte delas med obehöriga; samt Nyttjandekravet, som innebär att insamlad data endast får användas i syfte för aktuell studie (Bryman, 2018). För en mer utförlig beskrivning av de etiska övervägandena, se avsnittet Etiska överväganden. Studien har vidare genomförts i enlighet med de sex huvudsakliga stegen i kvalitativ forskningsprocess enligt Bryman (2018): 1. Generella forskningsfrågor, 2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner, 3. Insamling av relevanta data, 4. Tolkning av data, 5. Begreppsligt och teoretiskt arbete samt 6. Rapport om resultat och slutsatser (Bryman, 2018).
I det första steget generella forskningsfrågor som betonas av Bryman (2018) att forskarens intresseområde ofta är vägledande, särskilt i fält där tidigare forskning är begränsad (Bryman, 2018). I denna studie uppkom forskningsfrågorna utifrån min önskan att fördjupa min förståelse för vuxna migranter med funktionsnedsättningars erfarenheter av att söka och behålla arbete. Tidigare forskning har ofta behandlat motivation, arbete respektive hälsa som separata teman i koppling till målgruppen migranter med funktionsnedsättningar (se avsnittet tidigare forskning), vilket är det motiverade om en mer integrerad undersökning inom just denna målgrupp. Detta låg också i linje med mitt generella intresse för frågor om jämlikhet mellan olika samhällsgrupper.
Det andra steget, val av relevanta platser och undersökningspersoner som innebar att identifiera potentiella intervjupersoner med erfarenhet av studiens ämnesområde (Bryman, 2018). Genom personliga kontakter och samarbete med organisationer och föreningar lokaliserades fyra respondenter: vuxna migranter med funktionsnedsättningar som var arbetssökande eller anställda. En av de främsta utmaningarna i detta skede var att säkerställa ett gemensamt språk för att möjliggöra fungerande intervjuer. För att undvika eventuella missförstånd eller att skapa en känsla av krav på språklig perfektion valde jag att inte inkludera en språkfråga i det inledande enkätformuläret (bilaga 1). Istället kommunicerades språkfrågan via kontakter som i sin tur hjälpte till att hitta lämpliga intervjupersoner med vilka det fanns ett gemensamt språk, exempelvis svenska, engelska eller ett tredje språk jag behärskar.
I det tredje steget, insamling av relevanta data genomfördes i enlighet med Bryman (2018) av båda en bakgrundsundersökning via enkät samt semistrukturerade intervjuer, vilka spelades in och transkriberades noggrant (Bryman, 2018). Intervjuerna anpassades individuellt utifrån varje deltagares språkliga och kommunikativa förutsättningar. Intervjuerna genomfördes på tre språk: svenska, engelska samt ett tredje språk, och skedde via olika kommunikationssätt: en intervju ansikte mot ansikte, två via röstsamtal (telefon eller liknande) och en via videosamtal. Intervjutiden uppgick i genomsnitt till cirka 47 minuter per deltagare och intervjuerna genomfördes mellan 25 april och 5 maj 2024. Samtliga inspelningar transkriberades med hög noggrannhet i enlighet med studiens behov, vilket även rekommenderas av Bryman (2018). För ytterligare information om denna process, se avsnittet Databearbetning och analys.
Det fjärde steget, tolkning av data handlar enligt Bryman (2018) om analysarbetet – hur forskaren tolkar det insamlade materialet (Bryman, 2018). Denna process beskrivs mer i nästkommande avsnitt. I det femte steget, begreppsligt och teoretiskt arbete som betonas vikten av att forskaren relaterar sin tolkning av materialet till både forskningsfrågor och teoretiska ramverk (Bryman, 2018). I denna studie kvarstod forskningsfrågorna oförändrade sedan första intervju sätts igång, då de redan från början formulerats öppet och tydligt i enlighet med studiens teoretiska utgångspunkter.
Det sjätte och sista steget, rapport om resultat och slutsatser, innebär enligt Bryman (2018) att forskaren bör redovisa sina resultat på ett övertygande sätt samt teori, begrepp och empiri vanligtvis påverkar varandra ömsesidigt under hela forskningsprocessen. Författaren menar att en forskare inte enbart bör vara en god observatör, utan även besitta djupare kunskap om forskningsområdet (Bryman, 2018). Ett exempel från denna studie är en situation där en intervjuperson berättade om en sorglig händelse men samtidigt skrattade åt den, i tron att jag skulle förstå den underliggande meningen. Då jag hade insikt i både kontexten och erfarenheterna som låg till grund för berättelsen, kunde jag möta detta med förståelse, vilket skapade en djupare samhörighet. Denna typ av situationsförståelse, menar Bryman (2018), kan bidra till mer nyanserade analyser och i förlängningen till ett mer kvalitativt forskningsresultat (Bryman, 2018).
Datainsamlingen i denna studie har huvudsakligen genomförts genom fyra kvalitativa intervjuer, vilka utgjort den primära källan till det empiriska materialet. Dessa intervjuer har varit avgörande för att kunna fånga deltagarnas perspektiv och erfarenheter i relation till studiens syfte. Utöver detta har ytterligare data samlats in genom en bakgrundsenkät som alla deltagare fick fylla i innan intervjuerna. Enkäten har fyllt två centrala funktioner. För det första har den fungerat som ett informations- och samtyckesformulär. I enkäten informerades deltagarna om studiens syfte, genomförande, deras rättigheter som deltagare – exempelvis rätten att när som helst avbryta sitt deltagande – samt mina skyldigheter som forskare. Genom denna information gavs deltagarna möjlighet att fatta ett informerat beslut om att delta i studien, vilket också innebar att deras samtycke kunde inhämtas på ett etiskt godtagbart sätt. Detta tillvägagångssätt uppfyller därmed två centrala forskningsetiska principer: informationskravet och samtyckeskravet, vilka diskuteras mer utförligt i avsnittet ”Etiska överväganden”.
Den andra funktionen med bakgrundenkäten var att samla in kompletterande information om deltagarnas personliga och sociala förutsättningar, vilket bidrar till en fördjupad kontextualisering av intervjumaterialet. Enkäten innehöll frågor om deltagarnas kön, utbildningsnivå, ekonomiska situation, samt deras egen bedömning av sin hälsa med mera. Mitt mål av denna typ av bakgrundsinformation var att möjliggöra en mer nyanserad tolkning av intervjuresultaten, eftersom den ger inblick i de livsvillkor och sammanhang som deltagarnas utsagor formas inom. På så vis fungerar enkäten som ett viktigt komplement till de kvalitativa intervjuerna. En mer detaljerad översikt av enkäten och dess innehåll återfinns i bilaga 1.
Användningen av digitala verktyg i forskningssammanhang erbjuder flera fördelar, vilket också betonas av Bryman (2018). Enligt honom kan digitala enkäter och olika former av digitala intervjuverktyg bidra till att forskaren sparar både tid och resurser, något som visade sig vara relevant även i denna studie. Genom att använda en digital enkät i stället för en pappersbaserad version kunde kostnader för utskrift och distribution undvikas. Dessutom möjliggjorde digitala kommunikationsverktyg att intervjuer kunde genomföras på distans, vilket i sin tur innebar att resor till intervjupersonernas olika geografiska platser inom Sverige inte behövde genomföras. På så sätt bidrog den digitala metodiken till ett mer tidseffektivt och ekonomiskt genomförande av datainsamlingen.
Bryman (2018) lyfter även frågan om transkribering av intervjuer och de skillnader som finns mellan manuell och digital transkribering. Han påpekar att transkribering i sig är en tidskrävande och ofta krävande process, men att det också är ett viktigt led i analysarbetet då det ger forskaren möjlighet att fördjupa sig i materialet. Samtidigt understryker han att det i dag finns teknologiska lösningar som kan effektivisera detta moment, exempelvis genom automatiserad transkribering. Dessa digitala verktyg kan därmed innebära ytterligare tids- och kostnadsbesparingar (Bryman, 2018). I denna studie har samtliga intervjuer transkriberats med hjälp av en kostnadsfri digitala mjukvara från Google, vilket effektiviserade arbetet avsevärt. Intervjuerna spelades in digitalt efter att samtliga deltagare gett sitt informerade samtycke, vilket möjliggjorde en säker och korrekt dokumentation av det insamlade materialet.
Den valda datainsamlingsstrategin har medfört att denna studie tillämpar en metodologisk ansats som kan beskrivas som mixad, det vill säga att både kvantitativa och kvalitativa element integrerats i analysen. Denna blandning av metoder motiveras av studiens syfte att nå en djupare förståelse för det undersökta fenomenet, samtidigt som den möjliggör identifiering av mönster och tendenser i materialet. Centralt i analysprocessen har varit användningen av innehållsanalys, vilket enligt Bryman (2018) utgör en metod med hög grad av flexibilitet och anpassningsförmåga. Metoden lämpar sig för såväl kvantitativa som kvalitativa studier och innebär att forskaren systematiskt kategoriserar och kvantifierar innehållet i det insamlade materialet (Bryman, 2018).
Innehållsanalysen har därmed fungerat som ett verktyg för att organisera och strukturera den mångfacetterade data som samlats in genom enkäten och intervjuerna. Det är särskilt värt att nämna att samtliga respondenter besvarade på bakgrundenkäten minst en dag före respektive intervju. Denna ordning i datainsamlingen har inneburit flera fördelar: dels gav det mig som forskare möjlighet att i förväg analysera enkätsvaren, dels kunde jag utifrån detta utforma mer precisa och kontextanpassade följdfrågor. Ett tydligt exempel på detta är fråga nummer åtta i enkäten, som rörde respondenternas nuvarande arbetstid. Resultatet visade att tre av fyra deltagare för närvarande arbetar mellan 51 % och mer än heltid, medan en person för tillfället står utanför arbetsmarknaden. Denna variation i sysselsättningsgrad gjorde det otillräckligt att ställa identiska följdfrågor till alla respondenter. Istället utformades följdfrågor utifrån enskilda deltagares svar, vilket ökade relevansen och djupet i intervjuerna.
Den fortsatta analysprocessen krävde även att särskild vikt lades vid noggrann kodning och anonymisering av deltagarnas personuppgifter i enlighet med forskningsetiska principer, vilket också lyfts fram av Bryman (2018) som ett viktigt moment inom kvalitativ forskning. Inför varje intervju tillfrågades respondenterna om vilken benämning de önskade bli refererade till genom hela forskningsprocessen, inklusive i transkriberingar, analys samt i den slutliga studietexten. De namn som valdes – Ruth, Jonas, Marjam och Fahim – användes konsekvent i hela studien. Även andra centrala identitetsuppgifter såsom kön, ursprungsland, ålder och utbildningsbakgrund kodades för att skydda deltagarnas anonymitet.
Själva intervjuerna spelades in via mobiltelefon och transkriberades med stöd av Googles automatiska transkriberingsverktyg. Trots att denna teknik till viss del förenklade arbetet, visade det sig att funktionen inte fungerade tillfredsställande i alla fall, bland annat på grund av tekniska begränsningar och språkvariationer i intervjuerna. Detta resulterade i att delar av transkriberingen behövde göras om manuellt för att säkerställa kvalitet och noggrannhet.
Transkriberingen genomfördes först på det språk som intervjun genomförts på, vilket i vissa fall inte var svenska. Därefter översattes dessa intervjuer noggrant till svenska, en process som förlängde arbetstiden men samtidigt förbättrade förståelsen och tydligheten i det empiriska materialet. Bryman (2018) poängterar vikten av att transkriberingsarbetet anpassas efter studiens behov och syfte, och att en noggrant utförd transkribering utgör en central del av det kvalitativa analysarbetet. Det var alltså av stor betydelse att inte enbart förlita sig på teknikens kapacitet, utan att genom manuell granskning säkerställa att deltagarnas uttryck återgavs korrekt.
När transkriberingen och översättningen var slutförd sammanställdes allt intervjumaterial i ett enhetligt dokument, där svaren sorterades utifrån de frågekategorier som användes i intervjuguiden (se bilaga 2). Denna metodiska strukturering möjliggjorde en systematisk granskning av både likheter och skillnader mellan deltagarnas utsagor.
För att analysera det bearbetade materialet användes tematisk analys, vilket enligt Braun och Clarke (2006) inte bara innebär identifiering och redovisning av teman, utan också en djupgående tolkning av deltagarnas erfarenheter, perspektiv och deras positionering i det samhälleliga sammanhanget. Metoden är inte linjär, utan präglas av en rekursiv process där forskaren kontinuerligt växlar mellan olika delar av materialet och olika analytiska nivåer för att successivt fördjupa tolkningen (Braun & Clarke, 2006).
Denna strategi visade sig vara särskilt värdefull i denna studie. Ett konkret exempel är att jag vid genomgången av transkriberingarna kunde identifiera att en respondent faktiskt hade besvarat en fråga jag trodde att jag missat – svaret fanns, men återfanns under ett annat tematiskt avsnitt i intervjun. Den systematiska tematiseringen möjliggjorde dessutom att gemensamma erfarenheter trädde fram, såsom känslan av att vara accepterad och att bli behandlad som likvärdig, vilket återkom i samtliga deltagares berättelser trots deras olika bakgrunder i termer av ålder, ursprungsland, sysselsättning och utbildning.
Sammantaget innebar kombinationen av tematisk analys och innehållsanalys att studiens empiriska material kunde tolkas på ett sätt som inte bara besvarade forskningsfrågorna, utan också synliggjorde nyanser och komplexiteter i deltagarnas berättelser som annars riskerat att gå förlorade (se vidare under rubriken: Resultat och analys).
I genomförandet av denna studie har ett särskilt fokus lagts på att följa etablerade vetenskapliga kriterier och metoder i enlighet med god forskningssed. Dessa har inte enbart tillämpats i sin generella form, utan också noggrant anpassats efter målgruppens specifika behov, omständigheter och förutsättningar. Särskild vikt har lagts vid att studien uppfyller de forskningsetiska krav som beskrivs av Vetenskapsrådet (2017) och Bryman (2018), vilka sammanfattas i fyra övergripande principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa principer utgör grunden för ett etiskt försvarbart forskningsarbete och har systematiskt integrerats i studiens utformning, datainsamling, analys och rapportering.
Informationskravet innebär att forskningsdeltagare ska få tydlig och tillräcklig information om studiens syfte, genomförande, vilka villkor som gäller för deras medverkan samt hur det insamlade materialet kommer att användas (Bryman, 2018). Det är forskarens ansvar att säkerställa att denna information är anpassad efter deltagarnas språkförmåga, kunskapsnivå och sammanhang. Dessutom är det avgörande att deltagarna får kännedom om att deras deltagande är helt frivilligt, och att de när som helst kan avbryta sin medverkan utan att detta får negativa konsekvenser eller kräver någon förklaring (Vetenskapsrådet, 2017).
För att säkerställa att informationskravet uppfylldes har denna studie implementerat en flerstegsmodell där deltagarna informerades vid tre separata tillfällen. För det första erhöll deltagarna en första muntlig presentation av studien via kontaktpersoner inom respektive kontext. Under detta moment gav deltagarna sitt initiala muntliga samtycke till fortsatt deltagande. För det andra erhöll deltagarna ett skriftligt samtyckesformulär tillsammans med en bakgrundenkät (se Bilaga 1), där det i formulärets inledning fanns en sammanfattning av studiens syfte, upplägg och villkor. Genom att besvara de tre första frågorna i enkäten betraktades deltagarna som ha lämnat sitt skriftliga samtycke. Slutligen upprepades informationsgivningen i början av varje enskild intervju. Här säkerställdes återigen, i direkt dialog med deltagaren, att hen tagit del av informationen och att samtycke fortfarande förelåg.
Denna upprepade informationsprocess bidrog till att öka transparensen och stärkte förutsättningarna för ett informerat deltagande. Deltagarna informerades även om hur deras personuppgifter skulle hanteras. Exempelvis betonades att deras enbart valda namn som skulle användas i ljudinspelning, analys eller rapportering, och att all information som skulle kunna kopplas till deras identitet antingen skulle avidentifieras eller helt uteslutas. Det framgick tydligt att deras integritet skulle skyddas under hela forskningsprocessen.
Samtyckeskravet utgör en grundläggande etisk princip inom all forskning som involverar människor. Det innebär att deltagarnas medverkan måste bygga på ett informerat, frivilligt och aktivt samtycke (Bryman, 2018). Det är inte tillräckligt att deltagare "inte protesterar" – forskaren måste försäkra sig om att samtycket ges med full förståelse för vad det innebär att delta i studien. Enligt Vetenskapsrådet (2017) är det även av avgörande betydelse att deltagarna ges möjlighet att när som helst återkalla sitt samtycke, utan att behöva ange skäl och utan att det påverkar dem negativt (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017).
I denna studie eftersträvades ett systematiskt och respektfullt förhållningssätt till samtyckesprocessen. Samtycke inhämtades inte bara vid ett enstaka tillfälle utan vid tre distinkta tidpunkter för att säkerställa att deltagarna kontinuerligt hade möjlighet att reflektera över sin medverkan. Denna process anses i linje med ett forskaretiskt förhållningssätt där deltagarnas rättigheter respekteras och där samtycke ses som en fortlöpande process snarare än en engångshandling. Det bör också understrykas att deltagarna informerades om att deras samtycke kunde återkallas när som helst utan att detta skulle påverka deras relation till kontaktpersonen eller andra inom ramen för studien.
Konfidentialitetskravet innebär att forskaren är skyldig att skydda deltagarnas personliga integritet genom att avidentifiera insamlade data och förhindra att obehöriga får tillgång till känslig information (Bryman, 2018). Detta innefattar att uppgifter ska lagras säkert, att pseudonymer ska användas i analys och rapportering, samt att risken för att enskilda personer kan identifieras ska minimeras. Vetenskapsrådet (2017) betonar särskilt vikten av att skyddsåtgärder vidtas i hanteringen av personuppgifter och att forskaren i hela forskningsprocessen arbetar för att säkerställa konfidentialitetens upprätthållande (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017).
Denna studie har tagit dessa krav på största allvar. Alla intervjupersoners namn kodades genom att de själva fick välja ett fingerat namn, vilket de därefter kallades under hela intervjuprocessen. Namn som Ruth, Fahim, Marjam och Jonas användes under hela studiens process, och dessa introducerades innan någon inspelning inleddes. Denna strategi bidrog till att skapa en trygg intervjusituation där deltagarna kände sig skyddade och kunde tala fritt. Dessutom har viss personlig information, såsom födelsedata eller geografiska detaljer, medvetet uteslutits från rapporten för att ytterligare försvåra identifiering. Allt insamlat material har lagrats säkert, och tillgången till det har begränsats till enbart denna studies forskare. Utöver detta har stor omsorg lagts vid rapportens språkliga utformning för att undvika att formuleringar eller sammanhang indirekt skulle avslöja någon deltagares identitet. Sammanfattningsvis har studien präglats av en strävan att skydda deltagarnas integritet på högsta möjliga nivå.
Nyttjandekravet innebär att insamlat material enbart får användas för det syfte som deltagarna blivit informerade om och lämnat sitt samtycke till. Det är forskarens ansvar att säkerställa att materialet inte används i kommersiella syften eller i andra sammanhang som ligger utanför ramen för det aktuella forskningsprojektet (Bryman, 2018). Vetenskapsrådet (2017) betonar att detta krav också omfattar ansvar för att inte vidarebefordra data till tredje part, och att all användning av materialet måste vara förenlig med deltagarnas förväntningar och medgivande (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017).
I denna studie har nyttjandekravet strikt efterlevts. Det insamlade materialet har enbart använts inom ramen för denna uppsats vid Stockholms universitet, och inga delar har delats med obehöriga eller använts för något annat syfte än det vetenskapliga. Efter att uppsatsen har godkänts kommer allt källmaterial – inklusive ljudinspelningar, utskrifter och kodningsdokument – att raderas i enlighet med forskningsetiska riktlinjer. Det enda material som kommer att bevaras är denna skriftliga rapport. På så vis säkerställs att deltagarnas data inte riskerar att cirkulera utanför den avsedda kontexten, vilket i sin tur stärker förtroendet för forskningen och dess etiska hållbarhet.
Valet av en semistrukturerad intervjumetod för denna studie motiveras av flera skäl. Det mest framträdande skälet är att syftet med undersökningen inte var att verifiera eller falsifiera en specifik teori, attityd eller ståndpunkt. Istället låg fokus på att utforska och få en djupare förståelse för vad som motiverar vuxna migranter med funktionsnedsättningar att söka arbete eller att bibehålla en anställning över tid, trots tillgången till olika former av försörjningsstöd i Sverige – särskilt stödformer som är utformade för personer med funktionsnedsättningar. Med andra ord var mitt huvudsakliga intresse att undersöka, på ett öppet och förutsättningslöst sätt, vilka faktorer som driver denna målgrupp att ta sig ut på arbetsmarknaden. Jag ville också få insikt i hur själva arbetsprocessen upplevs och vilka olika omständigheter som kan påverka deras allmänna hälsa utifrån sina egna upplevelser. Dessa omständigheter kan innefatta erfarenheter av migration, funktionsnedsättningar, ekonomiska villkor, utbildningsnivå med mera.
Det innebär att det centrala i denna studie är deltagarnas egna berättelser och upplevelser. Därför, i enlighet med Bryman (2018), framstår den semistrukturerade intervjun som en särskilt lämplig metod för att samla in kvalitativa data i denna kontext. En semistrukturerad intervjuform möjliggör en viss flexibilitet i samtalet, där forskaren kan ställa följdfrågor och fördjupa sig i oväntade, men relevanta, ämnen som kan uppstå under intervjun. Denna metod möjliggör därmed ett rikt och nyanserat datamaterial, vilket är avgörande för att besvara studiens syfte (Bryman, 2018).
Trots dessa fördelar innebär användningen av semistrukturerade intervjuer också vissa utmaningar. Enligt Bryman (2018) kräver metoden betydande tidsmässiga och kognitiva resurser av forskaren – något jag erfor tydligt under arbetets gång. De tidskrävande momenten gällde inte enbart själva intervjuerna utan även efterföljande transkribering och analys av materialet. Dessa moment blev än mer krävande till följd av mina begränsade resurser, såsom tillgång till effektiva transkriberingsverktyg. Hade jag haft tillgång till ett mer avancerat automatiserat transkriberingsprogram, hade jag kunnat frigöra mer tid för analys och tolkning.
Ytterligare en praktisk begränsning i genomförandet av denna studie var att jag arbetade ensam. Det hade sannolikt varit fördelaktigt att genomföra studien tillsammans med ytterligare en forskare, vilket kunde ha möjliggjort en mer omfattande datainsamling och analys i enlighet med vetenskapliga krav och inom ramen för den tidsplan som Stockholms universitet föreskriver. Samtidigt medförde den försening som uppstod i arbetets färdigställande en oväntad fördel: möjligheten att återvända till transkriptionerna med nya ögon och upptäcka detaljer som tidigare förbisetts, trots upprepade genomläsningar.
När det gäller studiens trovärdighet och pålitlighet, menar Bryman (2018) att trovärdighet handlar dels om hur väl deltagarnas berättelser återges i enlighet med deras faktiska upplevelser, dels om hur väl forskaren lyckas övertyga läsaren om detta genom ett transparent och stringent analytiskt arbete. Dessutom betonas vikten av att forskningen genomförs i enlighet med etiska riktlinjer, vilket bland annat innebär att arbetet bör granskas av andra forskare samt att deltagarna ges möjlighet att bekräfta att deras erfarenheter har återgivits korrekt. Pålitlighet, enligt samma författare, omfattar trovärdigheten i hela forskningsprocessen, från formuleringen av forskningsfrågor till insamling, bearbetning och tolkning av data. Denna process bör präglas av transparens och kvalitet, och granskas löpande av kollegor och andra sakkunniga (Bryman, 2018). Utifrån dessa kriterier är det svårt att i detta skede uttala sig säkert om studiens trovärdighet och pålitlighet, innan studien har granskats av handledare, examinator och deltagare (Bryman, 2018).
Sammanfattningsvis kan det sägas att jag har ansträngt mig för att följa vetenskapliga principer och forskningsetiska riktlinjer genom hela arbetet. Deltagarna upplevdes som trygga under intervjuerna och gav uttryck för att deras upplevelser förståtts och återgivits på ett korrekt sätt, vilket också återspeglas i avsnittet "Resultat och analys". Dock kvarstår osäkerheten kring i vilken utsträckning jag lyckats fånga och uttrycka deltagarnas berättelser på ett sätt som motsvarar deras upplevelser – detta kommer först att kunna bedömas efter att de tagit del av den färdiga rapporten.
Resultatet i denna studie bygger på data insamlade genom en kombination av kvalitativa forskningsmetoder och analytiska verktyg. Genom öppna intervjufrågor, noggrann transkribering och tillämpning av både tematisk analys och innehållsanalys möjliggjordes en mångfacetterad förståelse för deltagarnas erfarenheter och perspektiv. Det empiriska materialet, som inkluderade både bakgrundenkäten och intervjusvar, analyserades utifrån självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory, SDT) samt begreppet redskap hämtat från det sociokulturella perspektivet. Dessa teoretiska utgångspunkter ansågs erbjuda ett relevant ramverk för att tolka deltagarnas upplevelser. SDT:s tre grundläggande psykologiska behov – autonomi, kompetens och samhörighet – låg till grund för analysen av hur deltagarna beskrev sina handlingsmöjligheter, resurser och sociala relationer i relation till integration och arbetsmarknadsetablering.
Autonomi belystes genom hur deltagarna själva upplevde inflytande över sina livsval och hur detta påverkade deras vägar in i det svenska samhället. Kompetensaspekten analyserades i relation bland annat till tidigare erfarenheter och utbildningar, och hur dessa påverkade känslan av självförmåga och möjligheter till självständigt agerande. Samhörighet undersöktes genom deltagarnas upplevelser av tillhörighet, inkludering eller marginalisering, samt hur dessa faktorer påverkade deras motivation. Vidare riktades analysen mot att identifiera vilka redskap deltagarna använde, eller saknade, för att etablera sig på arbetsmarknaden, samt vilka insatser de själva ansåg nödvändiga för att underlätta denna process. Dessa analytiska perspektiv ledde till framväxten av ett antal centrala teman, vilka presenteras och diskuteras i det följande kapitlet.
Analysen av det empiriska materialet visar att en mängd olika faktorer och omständigheter påverkar deltagarnas erfarenheter av arbetssökandeprocesser och deras upplevda hälsa. Dessa faktorer är även av central betydelse för individernas möjligheter att etablera sig och kvarstå på arbetsmarknaden, särskilt med hänsyn till deras unika förutsättningar och behov. Därmed besvaras studiens två första forskningsfrågor. Det vill säga att: vilka faktorer och omständigheter påverkar målgruppens erfarenheter inom deras arbetssökande processer och deras upplevda hälsa? Samt vilka faktorer och omständigheter är betydelsefulla för att målgruppen skulle kunna behålla en anställning, utifrån deras förutsättningar och behov?
Svaren på dessa frågor dyker upp redan vid målgruppens förståelse av begreppet arbete. För deltagarna i studien är arbete inte enbart att försörja sig – det är ett existentiellt begrepp som förknippas med aktivitet, självförverkligande, deltagande i samhället och skapandet av mening i tillvaron. Marjam uttrycker exempelvis att arbete innebär att ”hjälpa andra och att göra något”, vilket understryker den sociala och osjälviska dimensionen av arbetslivet. Jonas betonar i sin tur vikten av professionalism och att kunna sitt arbetsområde, vilket återspeglar en kompetensorienterad förståelse. Fahim lyfter fram vikten av ”självständighet och att ha kontroll över sitt eget liv” vilken menar han att dessa två komponenter är ömsesidigt beroende – den ena är inte möjlig utan den andra. För Ruth representerar arbetet både ”självständighet, stolthet” och något som definierar hela hennes liv: ett fundament för identitet, meningsskapande och framtidstro.
Redan i dessa initiala reflektioner framkommer centrala teman från självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory, SDT), särskilt de grundläggande psykologiska behoven autonomi och kompetens, samt det sociokulturella begreppet redskap. Autonomi definieras enligt Ryan och Deci (2017) som människors känsla av att ha kontroll över sina egna handlingar och beslut, vilket inte nödvändigtvis kräver total oberoende från omgivningen, utan snarare upplevelsen av att agera i enlighet med sina egna värderingar och intentioner. I Marjams fall kommer detta till uttryck genom hennes beskrivning av livet i hemlandet, där hon visserligen inte hade någon anställning, men tack vare familjens ekonomiska och emotionella stöd ändå upplevde en hög grad av autonomi. Här i Sverige uppfattar hon dock utbildning som ett nyckelredskap för att etablera sig på arbetsmarknaden – ett mål hon vill uppnå, men utan att känna brådska. Detta pekar på hur autonomi och kompetens är sammanflätade i hennes framtidsvision. Hon jämför också möjligheterna i Sverige med situationen i hemlandet, där hon upplevde begränsade möjligheter att förverkliga sina ambitioner på grund av sitt hälsotillstånd. I Sverige ser hon istället en större tillgänglighet till utbildning och arbete, vilket stärker både känslan av autonomi och möjligheten att uppnå kompetens.
I detta sammanhang blir även betydelsen av redskap särskilt framträdande. Enligt Säljö (2015) är redskap inte enbart fysiska objekt som underlättar mänskligt handlande, utan också kulturella och intellektuella verktyg – såsom språket, tidigare erfarenheter, matematiska färdigheter och andra kognitiva resurser. Dessa redskap approprieras genom deltagande i sociala praktiker och är avgörande för individens möjlighet att agera meningsfullt i olika sammanhang. Marjams avsaknad av formella arbetserfarenheter från hemlandet utgör här en begränsning, men hennes tydliga ambitioner inför framtiden liknar situationen hos flera deltagare i Michael, Ran och Gali Cinamons (2024) studie. Dessa individer uttryckte en stark vilja att arbeta, men var osäkra på inom vilket yrkesområde. Det gemensamma för dessa personer – liksom för Marjam – var behovet av att först förvärva arbetserfarenheter som i sin tur kan fungera som redskap för vidare etablering. Enligt Säljö (2015) uppstår sådana erfarenheter inte isolerat utan i samverkan med samhällets strukturer och stödmekanismer. Detta innebär att det sociala sammanhanget är avgörande för individens möjlighet att utveckla relevanta redskap för att bli anställningsbar som Marjam tydliggör det med sina egna ord:
”Sverige är jättebra, här finns arbetsmöjligheter, studiemöjligheter, här är annorlunda än mitt hemland. Tex. skillnaderna är att här i Sverige man kan studera när som helst hur lång som helst även från grunde, alltså här finns stora möjligheter att man kunna studera (än i hemlandet … så) studerandet ger mig möjligheterna att jag får göra någonting” (Marjam).
I detta avseende spelar även känslan av kompetens en avgörande roll. Enligt Ryan och Deci (2017) är kompetens det andra grundläggande psykologiska behovet i självbestämmandeteorin. Det handlar dels om att förvärva färdigheter och kunskaper, men lika mycket om känslan av att vara effektiv och kapabel att påverka sin situation. Denna känsla var tydligt närvarande hos flera av deltagarna, särskilt Ruth, Fahim och Jonas, som redan när de anlände till Sverige hade en klar uppfattning om vad de ville arbeta med. Även om deras vägar till arbete varierade, fanns en gemensam nämnare i det starka självförtroendet och viljan att återknyta till tidigare yrkesroller. Jonas fick exempelvis ett första tidsbegränsat arbete med stöd från Arbetsförmedlingen. Därefter tog han egna initiativ och arbetade inom andra sektorer för att bättre förstå den svenska arbetsmarknaden. Denna process ledde honom slutligen till en anställning inom sitt kompetensområde, där han uttrycker en vilja att stanna långsiktigt. I kontrast till detta beskriver både Fahim och Ruth att de inte fick något konkret stöd från Arbetsförmedlingen. Fahim berättar:
”ja, ja typ 100 gånger och varje gång kontaktar jag med de säger de alltid samma sak liksom, ’sök jobb själv, hitta jobb åt dig själv, vi kommer ändå att hjälpa dig med att hitta jobb eller praktikplats’ men de hjälpte inte med att göra det” (Fahim).
I stället fick han sitt nuvarande arbete tack vare en svensk kontaktperson. Ruth uttrycker en liknande erfarenhet och ger råd till andra arbetssökande om vikten av att vara proaktiv, att man:
”ska hålla ögonen på området de vill jobba på. Och kämpar hårt på egen hand istället för sitta och vänta på Arbetsförmedlingen eller någon coach som kommer hitta jobb åt dem. Man måste inte ge upp, man måste bara söka hela tiden. Man kanske hittar någon gång och man måste också prova på olika sätt. Det är inte bara att skicka CV utan man måste gå och fråga personligt face to face. Så det är den, man också skulle våga att jobba som volontär, då bli man aktiv vilket det hjälper mycket” (Ruth).
Hon berättar vidare att hennes tidigare volontärarbete och uppbyggda nätverk var avgörande faktorer för att få det arbete hon nu har:
"Jag kollade på annonsen på nätet och ansökte det direkt då, och tack vore jag hade jobbat som volontär för länge i området, så jag hade min egen nätverk där. Så ja, det var det och jag tror att det var stor hjälp för mig." samt att "från sekunden som kollade jag på annonsen och jag skickar ansökan för jobbet sa till mig själv ’det är mitt jobb och att jag skulle passa perfekt till denna arbetsposition’ då kändes jag direkt att jag redan har fått jobbet innan jag ansökt om det" (Ruth).
Det som dessa berättelser gemensamt visar är hur tidigare erfarenheter, personliga resurser och sociala kontakter fungerar som centrala redskap i arbetssökandeprocessen. Självförtroendet hos dessa deltagare – Jonas, Fahim och Ruth – tycks delvis bottna i det stöd de fått i sina hemländer, men även i de arbetslivserfarenheter som de bär med sig in i den svenska kontexten. Deras berättelser belyser hur autonomi, kompetens och sociokulturella redskap samverkar i individens etablering på arbetsmarknaden. Därmed framträder också hur dessa faktorer är nära kopplade till individens hälsa och känsla av sammanhang i livet.
En ytterligare central faktor som påverkar målgruppens erfarenheter av arbetssökande, upplevd hälsa och möjligheter till en varaktig anställning – i relation till deras individuella förutsättningar och behov – är förekomsten av funktionsnedsättning. De fysiska funktionsnedsättningar (se bilaga 1 fråga 6.) som intervjupersonerna lever med har haft en betydande inverkan på deras yrkesval, såväl i hemlandet som i Sverige, samt på deras framtida arbetsdrömmar. Flera av deltagarna beskriver hur deras yrkesambitioner förändrats i grunden efter att funktionsnedsättningen uppstod. Före insjuknandet eller olyckan hade många av dem andra yrkesmässiga visioner än de har idag. En av intervjupersonerna uttrycker detta mycket tydligt:
”Åh, jag tror inte det, om jag inte hade en funktionsnedsättning tror jag att jag har kommit att vara antingen ingenjör eller kapten och jag var väldigt intresserad av bilar, musik, konst och underhållning, var jag väldigt intresserad”
Personen tillägger att hen ofta fick höra från sin omgivning att hen hade ”en fin röst” och själv upplevde ett stort intresse för att stå framför människor, sjunga och underhålla på olika sätt. En annan intervjuperson berättade om att:
ja, när jag var för ung faktiskt ville jag bli antagen militärsadministratör på högnivå, domare eller advokat efteråt (hen fick sin funktionsnedsättning) … har min fokus ändrat upp och ner.
Dessa yrkesmål upplevs idag som orealistiska eller otillgängliga till följd av funktionsnedsättningen. De erfarenheter som intervjupersonerna delar kan förstås i ljuset av Ryans och Decis (2017) beskrivning av det psykologiska behovet av kompetens. Enligt deras självbestämmandeteori handlar behovet av att känna sig kompetent inte enbart om individens faktiska färdigheter inom ett visst område, utan också om hur dessa färdigheter uppmärksammas, erkänns och bemöts av omgivningen. Det vill säga, känslan av att vara kompetent påverkas starkt av det sociala sammanhanget och av den återkoppling individen får – särskilt i relation till sin prestation inom ett visst område (Ryan & Deci, 2017).
Med andra ord, att kunna sjunga förutsätter i hög grad endast en välutvecklad röst – en förmåga som en av intervjupersonerna uppenbarligen besitter. På liknande sätt kräver yrken såsom advokat eller domare framför allt mental kapacitet och analytisk förmåga, snarare än fysisk styrka. Trots detta har intervjupersonerna valt att orientera sig mot andra yrkesområden än de tidigare eftersträvade, något som kan tolkas som en konsekvens av den sociala och strukturella återkoppling de fått efter att de har fått sina funktionsnedsättningar.
Ryan och Deci (2017) framhåller att när en individ upplever sig som kompetent inom ett visst område, men samtidigt bemöts av upprepade negativa reaktioner från kollegor eller sin närmaste krets, kan detta undergräva individens upplevelse av effektivitet och kontroll. Det kan i sin tur leda till att personen börjar ifrågasätta sin egen kompetens, även om de negativa omdömena i grunden inte är baserade på faktisk förmåga, utan snarare på diskriminerande attityder kopplade till exempelvis funktionsnedsättning. Denna typ av negativ återkoppling kan därmed få långtgående konsekvenser för individens självbild och framtida yrkesval (Ryan & Deci, 2017).
Utöver individuella resurser, kompetenser och motivation påverkas målgruppens erfarenheter av arbetssökande, deras upplevda hälsa och möjligheter till varaktig sysselsättning av ett flertal andra omständigheter. Dessa faktorer är ofta relaterade till sociala, kulturella och strukturella villkor i både hemlandet och det mottagande samhället. I föreliggande studie framkommer tydligt att upplevelsen av hälsa inte är ett neutralt eller universellt begrepp för deltagarna, utan är tätt sammanvävd med deras erfarenheter av funktionsnedsättning, migration och social delaktighet.
För vissa av deltagarna – särskilt Fahim och Marjam – framstår begreppet hälsa som nära kopplat till deras funktionsnedsättningar. De beskriver att funktionsnedsättningen i sig utgör ett slags kroniskt ohälsotillstånd, vilket i sin tur begränsar deras möjligheter att delta i fysiskt och psykiskt hälsofrämjande aktiviteter. Deras utsagor visar att det finns en stark upplevelse av att ohälsa och funktionsnedsättning i praktiken överlappar, något som också påverkar deras självbild och upplevelse av autonomi. Fahim uttrycker detta tydligt:
"Ja. hälsa betyder för mig att man kunna göra vissa exakta saker. Så om man inte har hälsa blir man begränsade att man kunna göra vissa saker. Så det är viktigt ..."" (vid en följdfråga) Vad menar du med ”vissa exakta saker”? "alltså det betyder när man har en funktionsnedsättning är man ohälsosam och när man ohälsosamt betyder det att man inte kan träna och utöva andra fysiska jobb som kräver god hälsa. Så man blir funktionshindrade när man saknar hälsa. så ohälsa är som en liknande funktionsnedsättning för mig." (Fahim).
Denna starka koppling mellan hälsa och funktionsnedsättning bekräftas också av Marjam. I kontrast till detta förhållningssätt uttrycker Jonas en annan förståelse. För honom är hälsa inte något som i första hand associeras med funktionsnedsättning, utan snarare med en ”bra arbetsmiljö” och en ”bra kommunikation”. Enligt Jonas är god hälsa nära förknippad med att ha ett bra arbete, vilket förutsätter en trygg och inkluderande arbetsmiljö samt fungerande kommunikation på arbetsplatsen. Dessa aspekter skapar i sin tur ekonomisk stabilitet och psykiskt välbefinnande.
Ruth förmedlar ytterligare ett perspektiv där hälsa ses i ett brett livssammanhang. Hon framhåller att faktorer som bostad, ekonomisk trygghet och trygghet i vardagen har en direkt påverkan på individens hälsotillstånd:
”hälsa betyder allting, hälsa skydda oss med olika typer av sjukdomar. Så jag menar att jag anser från mitt jobb att hur hälsan påverkas på olika sätt, till exempel om man inte har bostad eller om man inte har är säkrat bostadsavtal och sånt så man blir sjuk och när man är sjuk kan man inte fokusera tex. på studier eller på någonting annat som krävs att göras för den personen kunna leva vidare. Så hälsa betyder för mig som en viktig nyckel till att man kunna skydda sig på rätt sätt” (Ruth).
Hennes beskrivning illustrerar hur strukturella faktorer som boendesituation och ekonomisk otrygghet kan vara direkt avgörande för individens möjlighet att uppnå eller upprätthålla god hälsa. Denna insikt går i linje med vad Duda-Mikulin och Głowacka (2024) lyfter i sin studie om migranter med funktionsnedsättning i England. De beskriver hur denna grupp ofta betraktas som en samhällelig börda – en uppfattning som grundar sig i fördomar kring både ursprung och funktionsvariation. Trots att dessa individer ofta är välutbildade och bidrar till samhället genom arbete, skatt och samhällsengagemang, bemöts de med misstro och dubbel diskriminering (Duda-Mikulin & Głowacka, 2024).
Liknande mönster framkommer även i denna studie, där intervjupersonerna berättar om att deras utbildning och erfarenhet från hemlandet ofta ifrågasätts eller osynliggörs i Sverige. Ruth beskriver hur hon efter migrationen påverkades psykiskt av en rad förändringar:
”jag var nästan deprimerande på grund av en annan typ av kultur, annat folk, annat väder och årstider som blir mörk mitt i på eftermiddagen och sånt. Det påverkades mycket min hälsa.” (Ruth).
Fahim uttrycker också en tydlig frustration över att hans tidigare meriter inte erkändes i det nya landet:
”migrationen har påverkat min hälsa på grund av olika saker. Tex. varken min universitetsexamen och mina 15-17 års arbetserfarenheter från hemlandet betydde nästan ingenting samt om jag skulle bli framgångsrik (om igen) måste jag börja universitetet igen här i Sverige och hitta nytt yrke, lära mig svenska alltså göra allt om igen alldeles från början om igen.” (Fahim).
Samtidigt finns det nyanser i deltagarnas berättelser. Marjam och Jonas uttrycker exempelvis att migrationen också haft positiva konsekvenser för deras hälsa. Marjam menar att den svenska vården är mer tillgänglig och att hon känner sig mer accepterad i Sverige än i sitt hemland. Att bli erkänd som en likvärdig samhällsmedborgare beskrivs som en avgörande faktor för hennes psykiska välbefinnande.
Känslan av att vara accepterade och behandlas som likvärdiga människor av andra har samtliga intervjupersonerna delat med sig i olika sammanhang på olika sätt under deras intervjuer. Jonas beskriver hur samhällets syn på personer med funktionsnedsättning är annorlunda i Sverige än i hans ursprungsland:
människor i hemlandet ”ser på personer med funktionsnedsättningar som offer, tycker synd om, någon som alltid behöver hjälp eller minde kunniga och mindre värda än andra … medan här i Sverige känner man sig ganska mer normalt jämförelse med hemlandet, tex. när man har en funktionsnedsättning i hemlandet folk vill hjälpa till även om man inte behöver hjälp men i Sverige hjälper folk dig när du begära det annars de låter dig att vara. Eller ett annat exempel är när personer med funktionsnedsättningar går till en bank i hemlandet får de komma in utan att de kontrolleras av dörrvakterna medan andra blir totalt kroppskontrollerade innan de går in i banken. Vilken i Sverige sker det inte (…) (vid en följdfråga: hur känns det?) första gången har det irriterande mig (…) men sen har jag vant mig med det” (Jonas).
Medan Marjam betonar på att synen på personer med funktionsnedsättningar skiljer sig i attityder att:
”i hemlandet skiljer det sig från Sverige alltså denna sjukdom (funktionsnedsättning) exv. här i Sverige anses som en sjukdom som alla andra sjukdomar medan i hemlandet anses funktionsnedsättningar inte en vanlig sjukdom utan de anser personer med funktionsnedsättningar som är sjuka på ett sätt som de varken har egna personligheter eller icke existerade varelser. Vilken dessa tankar har påverkat andra negativt men inte mig för att både min familjs- samhällets (som jag uppväxt) syn har präglats av mycket respekt och hade de inget problem med det och de visade respekt hela tiden, därför har jag denna syn att det är lugnt och därför egentligen är en av de viktiga orsakerna som gör mig att jag mår bra att bor i Sverige är alltså det känns att svenska samhället har samma åsikter som jag har och det gläder mig när jag hör deras åsikter att det är lugnt att man har funktionsnedsättning, att vi har våra rättigheter och att vi är normala människor så därför mår jag bra att bor här i Sverige.” (Marjam).
Både Ruth och Fahim återkommer också till erfarenheter av att inte bli erkända som kompetenta medarbetare trots att de uppfyllde arbetskravens formella kriterier. De vittnar om att kollegor i hemlandet ifrågasatte deras kapacitet endast på grund av deras funktionsnedsättning:
”relationen mellan mig och mina andra kollegor (i hemlandet) var lite konstigt som de räknar mig en person som behöver allas hjälp hela tiden, så ja, de accepterar inte att jag kan, att jag har någon typ av förmåga att klara mig med mina arbetsuppgifter (Ruth).
Ruth menar att de särbehandlade henne fastän hon hade alla behörigheter som arbetet krävdes:
”alltså jag fick arbetet för att jag fyllde arbetets behörigheter och jag kan leverera de arbetsuppgifterna, jag gör den, men ändå så mina arbetskamrater uttryckte sig såhär ”jag kan göra den för dig, det är kanske är tungt för dig och så”. (Ruth).
Och även Fahim berättar att:
”ordet funktionsnedsättning egentligen beror det på var jag bor, exv. i hemlandet betyder det att när man har en funktionsnedsättning betyder det att man inte hat någon förmåga alls. Alltså när man har en funktionsnedsättning kunde man göra ingenting för att alla universitet, skolor, arbetsplatser, sjukhus, kontor, gator, parker med mera var inte tillgängliga eller anpassade alls för personer med funktionsnedsättningar, så blir man totalt hindrade att man kunna göra någonting i hemlandet. Men här i Sverige, förutom arbetssituationen, är det bra eftersom jag kan resa helt själv för att jag gå till gymmet, skolan, arbetsplatsen etc. så det är annorlunda i Sverige än hemlandet.” (Fahim).
Således illustrerar dessa berättelser betydelsen av det tredje grundläggande behovet i självbestämmandeteorin (SDT) – samhörighet. Enligt Ryan och Deci (2017) handlar detta behov om individens känsla av att tillhöra ett sammanhang, att känna sig uppskattad av andra, samt att kunna bidra med något meningsfullt till sin omgivning. Samhörighet förutsätter möjligheten att vara en aktiv och erkänd medlem i sociala, kulturella och institutionella gemenskaper. När detta behov tillgodoses främjas individens motivation, psykiska hälsa och upplevelse av meningsfullhet. Genom att analysera intervjupersonernas utsagor utifrån detta perspektiv framträder samhörighetsbehovet som en central dimension i förståelsen av hur migration, funktionsnedsättning och arbetsliv samspelar i individernas livssituationer (Ryan & Deci, 2017).
Studiens samtliga intervjupersoner betonar att möjligheterna till en snabb etablering på arbetsmarknaden i hög grad beror på samhällets förmåga att reducera exkluderande hinder i miljön, exempelvis bristande tillgänglighet inom utbildning, arbetsliv och sociala sammanhang. Många upplever att samhällets synsätt tenderar att homogenisera personer med funktionsnedsättningar, vilket försvårar individanpassade insatser och leder till en känsla av utanförskap. Utifrån självbestämmandeteorin (Ryan & Deci, 2017) påverkar sådana hinder individens möjligheter att uppleva autonomi, kompetens och tillhörighet – tre grundläggande psykologiska behov som är avgörande för motivation, psykiskt välbefinnande och etablering i arbetslivet. När tillgången till anpassningar, stöd och sociala kontakter brister, undermineras dessa behov. Med stöd i Säljös (2015) begrepp redskap kan man också förstå hur både fysiska och symboliska verktyg – såsom utbildningsstöd, arbetsanpassningar och nätverk – är centrala för lärande och utveckling. När sådana redskap saknas begränsas individens möjligheter att agera självständigt och utvecklas i sin kontext. För migranter med funktionsnedsättningar innebär detta ofta dubbla barriärer: både språkliga och kulturella hinder samt funktionsrelaterade begränsningar. Marjam uttrycker detta tydligt:
”att få stöd av samhället med studierna för att ingenting kunna stoppa mig på vägen till att jag förverkliga min arbetsdröm, alltså att jag kunna läsa hemifrån eller jag få tillräckliga anpassningar på skolan som de kan underlätta mina studier då blir det fantastiskt” (Marjam).
Här blir anpassningarna i studiemiljön ett avgörande redskap som möjliggör både autonomi och kompetens.
Jonas betonar betydelsen av kontakt och tillgång till sociala nätverk, vilket direkt kopplar till behovet av samhörighet enligt SDT:
”...det är svårt för personer med funktionsnedsättningar att kommunicera med andra, det är utmanade att knyta ett stort band med samhället när vi jämför med andra migranter. (...) På detta sätt kan migranter med funktionsnedsättningar få komma in lättare och snabbare i svensk arbetsmarknad eftersom kontakten är jätteviktig till att man få arbete och vi migranter med funktionsnedsättningar har svårt med den här. Och om migranter med funktionsnedsättningar får speciella kurser baserat på deras kapacitet som lär de ut att hur man får hantera visa situationer blir det jättebra också” (Jonas).
I detta citat belyses vikten av sociala redskap, såsom kontaktnät och stödjande relationer, för att stärka individens upplevelse av samhörighet och kompetens.
Fahim bekräftar behovet av att samhällets lagar tillämpas på ett mer systematiskt sätt och betonar vikten av att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt artikel 27 om rätten till arbete, får reellt genomslag i praktiken:
”svenska samhället har redan många goda regler och lagar och de behövs att tas på ett allvarligare sätt och genomföras de mer ordentligt i verkligheten (exempelvis) denna artikel 27 av FN:s konvention om rättigheterna till arbete för personer med funktionsnedsättningar” (Fahim).
Detta illustrerar behovet av strukturella redskap, såsom lagar och riktlinjer, men också att dessa redskap måste aktiveras och omsättas i konkreta stödinsatser för att vara meningsfulla.
Slutligen lyfter Ruth vikten av ett individanpassat förhållningssätt:
”jag tycker att myndigheterna och andra aktörer skulle kunna tänka på individuellt sätt än grupp sätt eller kollektiv sätt. När de tänker på det här kollektivsättet tappar perspektivet av migranter med funktionsnedsättningar. Men om de tänker på ett individuellt sätt då alla komma att få chans som alla andra” (Ruth).
Här efterfrågas erkännandet av individens unika förutsättningar, vilket är centralt inom SDT:s betoning på autonomi och valmöjligheter.
Sammantaget visar deltagarnas berättelser att möjligheterna till en rättvis och snabbare etablering på arbetsmarknaden för migranter med funktionsnedsättningar förutsätter ett samhälle som inte bara erbjuder tillgängliga redskap (Säljö, 2015), utan också tillgodoser individers psykologiska behov (Ryan & Deci, 2017). Det handlar om att skapa förutsättningar för varje individ att uppleva autonomi, kompetens och samhörighet, vilket i sin tur stärker deras motivation, hälsa och möjligheter till inkludering i arbetslivet.
Studiens resultat och analys i förhållande till autonomi, kompetens och samhörighet samt begreppet redskap leder fram till följande centrala slutsatser:
För det första framkommer att upplevelsen av arbete, funktionsnedsättning och hälsa hos intervjupersonerna är starkt präglad av den samhällskontext de vuxit upp i. Faktorer som utbildningsnivå, tillgång till stödresurser samt graden av samhällsengagemang har haft en avgörande betydelse. Flera av deltagarna har vuxit upp under ekonomiskt svåra förhållanden och/eller mött negativa attityder från sin omgivning relaterat till sin funktionsnedsättning. Detta har påverkat deras självbild och uppfattning om sina möjligheter. Ett återkommande exempel är att funktionsnedsättningen upplevdes som ett större hinder i hemlandet, där tekniska hjälpmedel såsom bilanpassningar saknades – i kontrast till Sverige där sådana resurser finns tillgängliga.
För det andra har dessa livsomständigheter haft en tydlig inverkan på hur deltagarnas upplevelser av autonomi, kompetens och samhörighet har utvecklats över tid. Detta har i sin tur format deras attityder till arbetsförmåga och val av yrkesinriktning. Hur individerna har bemötts, vilka resurser de haft tillgång till, samt vilken typ av erkännande de fått för sina förmågor, har påverkat deras motivation och framtidstro.
För det tredje visar studien att trots att Sverige erbjuder relativt avancerade inkluderingsåtgärder – exempelvis genom olika former av hjälpmedel och anpassningar – upplever flera av deltagarna att arbetsmarknaden fortfarande präglas av exkludering. De beskriver att det fortfarande råder ”stängda dörrar” som kräver ytterligare insatser från beslutsfattare och samhällsaktörer för att målgruppen ska känna sig fullt inkluderad och likvärdigt behandlad. För att personer med migrationsbakgrund och funktionsnedsättning ska kunna behålla en anställning utifrån sina unika förutsättningar och behov krävs ett brett spektrum av samhälleliga åtgärder.
Ett konkret exempel som framkommer i intervjuerna är vikten av sociala kontakter. Flera deltagare berättar att kontaktpersoner har spelat en avgörande roll i deras arbetssökandeprocess. Detta bekräftar vikten av samhörighet, vilket även betonas av Ryan och Deci (2017), som menar att behovet av samhörighet inte enbart stärker känslan av tillhörighet och värde som gruppmedlem, utan även har en positiv inverkan på individens upplevelse av både autonomi och kompetens (Ryan & Deci, 2017).
Trots omfattande välfärdssystem och ett starkt rättighetsperspektiv i svensk lagstiftning saknas fortfarande systematiserad och detaljerad statistik om livsvillkor, hälsa och sysselsättning bland personer med funktionsnedsättningar i Sverige. Myndigheten för delaktighet (MFD, 2022) och Statistiska centralbyrån (SCB, 2024) pekar båda på denna brist, vilket i sin tur innebär ett hinder för att skapa evidensbaserade politiska beslut och riktade insatser. Avsaknaden av detaljerad uppföljning av exempelvis arbetsmarknadsintegration, utbildningsnivå eller diskrimineringsutsatthet bland personer med funktionsnedsättningar – särskilt i kombination med migrationsbakgrund – gör att vi i stor utsträckning förlitar oss på uppskattningar och generaliserande data.
Samtidigt föreligger vissa kvantitativa uppgifter som kan utgöra jämförelsegrund. Enligt SCB (2023) uppgår sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning till cirka 52 procent, vilket ligger betydligt under sysselsättningsgraden i den övriga befolkningen. Bland utrikes födda i åldern 20–64 år är sysselsättningen cirka 60 procent (SCB, 2021). I denna studie, som fokuserar på personer med kombinerad migrationsbakgrund och funktionsnedsättning, uppvisar emellertid deltagarna en sysselsättningsgrad om 75 procent – en siffra som markant avviker från de officiella genomsnitt som redovisats ovan.
Det är dock viktigt att framhålla att denna avvikelse inte nödvändigtvis speglar en strukturell förändring i samhället, utan kan bero på flera samverkande faktorer. Till exempel kan urvalet av deltagare i studien ha haft specifika egenskaper som främjat arbetsmarknadsetablering, såsom högre utbildningsnivå, tidigare arbetslivserfarenheter från hemlandet, språkkunskaper eller tillgång till sociala nätverk. Vidare är SCB:s undersökningar befolkningsrepresentativa och innefattar betydligt större och mer varierade urval, vilket ger en bredare bild men också en ökad spridning i resultat. Det gör att jämförelser bör ske med försiktighet.
En särskilt intressant aspekt i föreliggande studie är att den undersöker arbetsmarknadssituationen för en grupp som ofta är osynlig i statistiken: personer som både är utrikes födda och lever med en funktionsnedsättning. Den höga sysselsättningsgraden inom denna grupp väcker frågor om vilka resurser och strategier som möjliggjort etablering, trots de många strukturella hinder som tidigare forskning lyfter fram.
Folkhälsomyndigheten (2024) betonar att både utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning möter svårigheter när det gäller inkludering och etablering på arbetsmarknaden. Dessa svårigheter kan ofta kopplas till diskrimineringsgrunder såsom etnicitet, funktionsförmåga och ålder – faktorer som sällan betraktas intersektionellt men som i praktiken ofta samverkar och förstärker varandra. Den aktuella studiens resultat överensstämmer till viss del med denna bild, särskilt vad gäller de yrkesmässiga omställningar deltagarna tvingats göra. Flera respondenter beskrev hur deras funktionsnedsättning, som ofta uppstod i senare tid av deras liv, innebar att de fick omvärdera sina tidigare yrkesdrömmar och i vissa fall byta bransch helt.
Samtidigt visar studiens material att många av deltagarna lyckades etablera sig på arbetsmarknaden förhållandevis snabbt – ofta inom en tidsram om fem till tio år efter ankomsten till Sverige (se Bilaga 1, fråga 5). Detta resultat skiljer sig från tidigare forskning och officiella rapporter som ofta lyfter fram lång etableringstid som ett genomgående problem för både utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Det är därför av värde att försöka förstå vilka faktorer som möjliggjort denna relativt snabba integration i den aktuella gruppen.
En möjlig förklaringsmodell finns i självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory, SDT), utvecklad av Ryan och Deci (2017), som understryker vikten av att tillgodose tre grundläggande psykologiska behov – autonomi, kompetens och samhörighet – för att främja motivation, lärande och välmående. När dessa behov tillfredsställs, ökar sannolikheten för att individen utvecklar en inre motivation, vilket i sin tur kan leda till en ökad arbetslivsaktivitet. Samtidigt betonar Säljö (2015) betydelsen av kulturella och materiella redskap – såsom språkkunskaper, utbildning, arbetslivserfarenhet och tillgång till stödstrukturer – i hur människor agerar och orienterar sig i samhället. Det är därför rimligt att anta att intervjupersonernas tidigare erfarenheter, personliga resurser och upplevda känsla av meningsfullhet har påverkat deras möjligheter att återinträda på arbetsmarknaden, trots nya hinder.
Dessutom pekar Ryan och Deci (2017) på att när något av de grundläggande psykologiska behoven inte uppfylls, kan individer utveckla alternativa strategier för att återställa balans. En individ som exempelvis upplever bristande autonomi eller kompetens kan i stället söka efter kompensation genom andra former av kontroll eller inflytande, exempelvis via arbete. Dessa dynamiska och ofta komplexa processer synliggörs i föreliggande studie genom deltagarnas berättelser om vilja, ihärdighet och handlingskraft – egenskaper som enligt Assagioli (2011) utgör delar av den mänskliga viljan och som kan tränas upp oberoende av livsomständigheter.
Urvalet av intervjupersoner i denna studie kan även ha påverkat resultaten. Att 75 procent av deltagarna var sysselsatta kan också förstås i ljuset av deras individuella förutsättningar, såsom tillgång till utbildning, ekonomisk stabilitet och socialt stöd. Fritzell (2018) argumenterar för att det är missvisande att ställa materiella förutsättningar i motsättning till psykosociala faktorer. Snarare bör de ses som ömsesidigt beroende komponenter som tillsammans påverkar individens hälsa, valmöjligheter och motivation. Låg inkomst begränsar exempelvis tillgången till hälsosam mat, trygga bostäder och tillräcklig sömn, vilket i förlängningen kan leda till stressrelaterade problem, psykisk ohälsa och minskad arbetsförmåga – något som i sin tur påverkar individens möjlighet att etablera sig yrkesmässigt. I ljuset av detta blir det tydligt att intervjupersonernas tidigare resurser och erfarenheter spelat en avgörande roll för deras etableringsprocess.
Studiens resultat överensstämmer även i hög grad med tidigare forskning som belyser hur avsaknaden av samhälleligt stöd, upprepade erfarenheter av diskriminering samt negativa attityder i samhället påverkar individers hälsa och arbetsmarknadsintegration negativt (Olofsson, Germundsson & Norstedt, 2022; Larsson & Roshanai, 2019; Nilsson, 2005; Vesterberg, 2023; Michael, Ran & Gali Cinamon, 2024; Duda-Mikulin & Głowacka, 2024). Denna studie visar dock även att begrepp såsom autonomi, samhörighet och redskap kan bidra till en djupare förståelse för hur människor hanterar dessa utmaningar. Det framkommer tydligt att stöd inte enbart handlar om materiella insatser, utan också om erkännande, inkludering och möjligheten att få bidra och växa.
De intervjuades uppfattning är att en snabbare och mer hållbar etablering på arbetsmarknaden förutsätter att de exkluderande strukturerna i samhället minskar. Flera av dem efterlyser bättre anpassningar i utbildningssystemet, på arbetsplatser samt i de sociala och byråkratiska kontaktytorna med samhället. Trots att Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, uppfattas samhällets implementering av exempelvis artikel 27 – som rör rätten till arbete – som bristfällig (Ruth, Fahim, Marjam & Jonas). Det dominerande synsättet upplevs fortfarande vara att personer med funktionsnedsättning betraktas som en homogen grupp, snarare än individer med unika behov och resurser. Denna typ av kategorisering riskerar att skapa ytterligare exkludering och hinder.
Det står därmed klart att politiska beslut och samverkan mellan myndigheter har en direkt påverkan på individers grad av autonomi, och därmed på deras möjligheter till hälsa, delaktighet och självförverkligande. Det finns därför ett tydligt behov av mer differentierade och inkluderande insatser som tar hänsyn till både individuella och strukturella faktorer.
Avslutningsvis visar denna studie vikten av fortsatt forskning om personer med funktionsnedsättning, särskilt i kombination med migrationsbakgrund. Det behövs både kvantitativa studier för att bättre kartlägga målgruppens omfattning, livsvillkor och sysselsättning, samt kvalitativa studier som på djupet belyser hur olika faktorer samspelar i individers liv. En risk är att sådana omfattande och kontinuerliga studier kan bli kostsamma på kort sikt, men de potentiella långsiktiga vinsterna är betydande: förbättrad folkhälsa, ökad arbetsmarknadsintegration, bättre social sammanhållning och minskade samhällskostnader. Därför bör sådana satsningar ses som investeringar i både individens och samhällets framtid.
Assagioli, R. (2011). Om viljan. Mandatus / Psykosyntesakademin.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dag, M. (2002). Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden: om barriärer, sociala relationer och livsvillkor. Samhällsvetenskapliga institutionen. Örebro universitet. 1-172.
Duda-Mikulin, E. A., & Głowacka, M. (2024). “I haven’t met one”: disabled EU migrants in the UK. Intersections between migration and disability post-Brexit. Journal of Ethnic & Migration Studies, 50(6), 1530–1548. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1080/1369183X.2023.2206007
Fritzell, J. (2018). Socioekonomiska skillnader i hälsa. I M. Rostila, S. Toivanen (Red.), Den orättvisa ohälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 50-66). (2. Ed.). Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten, (2024), Ojämlikheter i psykisk hälsa, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-paverkar-var-psykiska-halsa/ojamlikheter-i-psykisk-halsa/, (hämtad 2-2-2024).
Hallin, A. & Helin, J. (2018). Intervjuer. Studentlitteratur AB. Lund.
Hägg, K. & Kuoppa, S. M. (2007). Professionell vägledning – med samtalet som redskap. Studentlitteratur.
Kilman L. Andin, J. Hua, H. Rönnberg J. (Red.). (2021). Leva som andra – ett bio-psyko-socialt perspektiv på funktionsnedsättning och funktionshinder. Studentlitteratur AB. Lund.
Larsson, K., & Roshanai, A. (2019). Utvärdering av Ordinarie hälsokommunikation till migranter inom Stockholms läns landsting: en kvalitativ studie. Socialmedicinsk Tidskrift, 96(1), 77–84.
MFD (Myndigheten för delaktighet), (2022), Statistik om personer med funktionsnedsättning, https://www.mfd.se/uppfoljning-och-statistik/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/#mainContent, (Hämtad: 5--5-2024).
Michael, R., Ran, G., & Gali Cinamon, R. (2024). Thinking About the Future: Perceived Barriers and Supports Among Israeli Young Adults With Physical Disabilities. Rehabilitation Counseling Bulletin, 67(3), 237–250. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/00343552221124564
Nilsson, K. (2005). Vem kan och vill arbeta till 65 år eller längre? En studie av anställda inom hälso- och sjukvården. Arbete Och Hälsa, 2005:14, 1–39.
Olofsson, J., Germundsson, P., & Norstedt, M. (2022). Företagare med funktionsnedsättning i Sverige: en ”bortglömd” grupp i gränslandet mellan arbetslinjen och funktionshinderspolitiken. Nordisk Välfärdsforskning | Nordic Welfare Research, 7(2), 108–120. htt-ps://doi-org.ezp.sub.su.se/10.18261/nwr.7.2.3
Pellmer Wramner, K., Wramner, H., & Wramner, B. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. (4. Ed.) Stockholm: Liber AB.
Richard M. Ryan och Edward L. Deci. 2017. Self-Determination Theory: Basic Psychological Needs in Motivation, Development, and Wellness. New York: The Guilford Press. https://research-ebsco-com.ezp.sub.su.se/linkprocessor/plink?id=36506011-64d9-3dea-bcb0-0e0bcb99529b
SCB (statistiska centralbyrån), (2024), Webbinarium: Vad händer inom statistiken om personer med funktionsnedsättning?, https://www.scb.se/vara-tjanster/kalendarium/webbinarium-vad-hander-inom-statistiken-om-personer-med-funktionsnedsattning/ (Hämtad 1-8-2024).
SCB (statistiska centralbyrån), (2023), Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2022, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/funktionsnedsattning/situationen-pa-arbetsmarknaden-for-personer-med-funktionsnedsattning/pong/statistiknyhet/situationen-pa-arbetsmarknaden-for-personer-med-funktionsnedsattning-2022/, (Hämtad 03-02-2024).
SCB (statistiska centralbyrån), (2021), Flyktingar mindre sysselsatta än andra – men skillnaderna minskar över tid, https://www.scb.se/pressmeddelande/flyktingar-mindre-sysselsatta-an-andra--men-skillnaderna-minskar-over-tid/, (Hämtad 28-07-2024).
Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J., & Moberg, H. (Red) (2005). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. R 2005:8. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. [Kapitel: 1, 7, 8].
Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups
SU, (2024), Bibliotekets söktjänst för artiklar, https://www-su-se.ezp.sub.su.se/stockholms-universitetsbibliotek/tj%C3%A4nster-och-st%C3%B6d/f%C3%B6r-dig-som-skriver-uppsats/bibliotekets-s%C3%B6ktj%C3%A4nst-f%C3%B6r-artiklar-1.716773, (Hämtad: 15-04-2024).
Tesfahuney, M., & Grip, L., (2007). “Integrationism: Viljan till Detsamma.” Nordiskt Samhällsgeografiskt Tidksrift, January. https://research-ebsco-com.ezp.sub.su.se/linkprocessor/plink?id=5b6e88dc-6829-3376-8343-2b77ca801ca7,
Vesterberg, V. (2023). Lärande för inkludering i arbetsliv och samhälle: Om sociala insatser riktade till utsatta EU-migranter i Sverige. Pedagogisk Forskning i Sverige.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/download/18.5639980c162791bbfe697882/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
WHO (World Health Organization), (2024), Health and Well-Being, https://www.who.int/data/gho/data/major-themes/health-and-well-being, (Hämtad: 15-05-2024).
Åberg, B. (2021), Sänkt ålder för att få handla på Systembolaget, Sveriges riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sankt-alder-for-att-fa-handla-pa-systembolaget_h9023044/, (Hämtad, 17-12-2024).
Samtycke för att använda dina personuppgifter i denna studie
Denna enkät är för dig som redan har tackat JA muntligt till att delta i denna studie om motivation, arbete och hälsa. Deltagande i studien omfattar ett intervjutillfälle utöver denna bakgrundsenkät. Genom studien vill jag förstå mer om vilka faktorer och situationer som påverkar motivationen hos vuxna migranter med funktionsnedsättning i arbetssökande och arbetsliv. Jag är också intresserad av hur man uppfattar att detta har betydelse för den egna hälsan. Resultaten kan bli till hjälp för att öka kunskapen om arbetsprocessen som målgruppen går igenom och att dessa kunskaper kan leda till ytterligare och förebyggande åtgärder. För att kunna göra studien behöver jag samla in dina erfarenheter genom en individuell intervju under perioden april-maj/2024. Jag kommer att använda detta samtycke för att kunna spelar in intervjun på min mobil och transkribera den.
Det är viktigt att du får veta några viktiga saker: 1) att jag har en handledare vid Stockholms universitet som hjälper mig med att jag följer alla regler. 2) När jag får ett godkänt betyg på uppsatsen av min lärare på Stockholms universitet ska jag ta bort alla material som jag har samlat in om dig (dvs. enkäter, ljudfiler och transkriberingar) och uppsatsen ska publiceras på internet. 3) Det är alltid frivilligt att delta i studien och du kan alltid avsluta att delta i studien utan att du säga varför du inte vill fortsätta att delta i studien. 4) Under tiden jag arbetar med uppsatsen är dina personuppgifter skyddade och kommer inte att lämnas ut till obehöriga, jag kommer att förvara inspelningar och andra uppgifter på ett säkert sätt och jag ska anonymisera dina personuppgifter för att ingen kunna veta vem du är redan från början. 5) Studien följer etiska riktlinjer och allmänna lagar, här på länken dataskyddsförordningen i fulltext kan du läsa mer om detta och vid klagomål vänd dig till dataskyddsombudet på Stockholms universitet dpo@su.se eller till datainspektionen. 6) För att kunna samla in information till studien behöver jag ditt underskrivna tillstånd genom att du svarar på enkätens första tre frågor. Slutligen stort tack för att du deltar!
Vid frågor kontakta oss:
Student: Antwan (Tony) Zolomyan
Handledare: Robert Ohlsson
1. Vad betyder ordet arbete för dig?
1.1. Har betydelsen av ordet arbete ändrat sig för dig genom tiden? Ifall ja, hur?
1.2. Vad är lik- och olikheterna för betydelsen av ordet arbete mellan hemlandet och Sverige?
2. När hade du börjat söka arbete i hemlandet och Sverige?
2.1. Vad var det som viktigt för dig till att söka- och/eller behålla arbete i hemlandet och Sverige?
2.2. Vad var det som underlättade/hindrade för dig till att söka- och/eller behålla arbete i hemlandet och Sverige?
2.3. Hade du fått något hjälp/stöd av bekanta, vänner, myndigheter eller av andra till att hitta dit/dina arbete i hemlandet och Sverige? I alla fall, hur kändes det då?
2.4. Hur kändes det när du fick ditt alldeles första arbete i hemlandet och Sverige?
2.5. Hur såg arbetsmiljön ut då (dvs. arbetsplatsanpassningar, din relation till dina kollegor, kunder och chefer), i hemlandet och Sverige?
2.6. Vad tyckte din krets om det (att du arbetar mm.), i ditt dåvarande samhälle/hemlandet?
3. Vad betyder ordet funktionsnedsättning för dig?
3.1. Har betydelsen av ordet funktionsnedsättning ändrat sig för dig genom tiden? Ifall ja, hur?
3.2. Vad är lik- och olikheterna för betydelsen av ordet funktionsnedsättning mellan hemlandet och Sverige?
3.3. Hur funktionsnedsättningen underlättade/hindrade för dig till att söka- och/eller behålla arbete i hemlandet och Sverige?
3.4. Hur funktionsnedsättningen underlättar/hindrar för dig till att söka- och/eller behålla arbete i hemlandet och Sverige?
4. Vad var orsaken/orsakerna till att du har migrerat till Sverige?
4.1. Vad var orsaken/orsakerna bakom till att du migrerar exakt till Sverige?
4.2. Vad har det gjort sig att du har ångrat/inte ångrat att migrera till Sverige?
5. Vad betyder ordet hälsa för dig?
5.1. Har betydelsen av ordet hälsa ändrat sig för dig genom tiden? Ifall ja, hur?
5.2. Vad är lik- och olikheterna för betydelsen av ordet hälsa mellan hemlandet och Sverige?
5.3. Hur arbetssökandes-/arbetsbehållandes faktorer och situationer har påverkat din hälsa i hemlandet och Sverige?
5.4. Hur migrationen har påverkat din hälsa?
5.5. Hur kan man förbättra sin hälsa?
5.6. Hur din hälsa underlättade/hindrade för dig till att söka- och/eller behålla arbete i hemlandet och Sverige?
6. Vad är ditt/dina drömarbete?
6.1. Var det alltid ditt drömarbete? Ifall nej, vad hade du för andra drömarbete? Och hur har de ändrat sig genom tiden?
6.2. När har du börjat drömma om ditt nuvarande drömarbete?
6.3. Vad är det som viktigt med detta drömarbete?
6.4. Hur kan man uppnås detta drömarbete?
6.5. Vad vill du att få av detta drömarbete?
6.6. Vad vill du ge till andra genom detta drömarbete?
6.7. Hur kan detta drömarbete påverka din hälsa?
7. Vilka vägar/stöder har du tagit för att söka- och/eller behålla arbete?
7.1. Vad vill du att samhället veta om dina behov av för att du snabbare och tryggare komma in/fortsätter kvar i svensks arbetsmarknad
7.2. Vad krävs det av samhället att göras för att förbättras din arbetsrelaterade hälsa?