Kammarrättsdom klassar fler behov i matsituationen som integritetskänsliga

I en ny dom från Kammarrätten i Stockholm den 8 november, mål nr 3909-10, sägs det att Försäkringskassans tolkning av grundläggande behov vid måltider är för snäv.
Hanna Eriksson, jurist på STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, anser att domen gör att fler åter kan få matsituationen räknad som ett grundläggande behov när man söker assistansersättning.

Assistansersättningen togs bort efter omprövning 2009

Kvinnan i den aktuella kammarrättsdomen hade haft assistansersättning sedan 1994 när hon vid en omprövning i april 2009 bedömdes ha 12,26 timmar grundläggande behov/vecka, alltså under 20-timmarsgränsen. Försäkringskassan ansåg att hon inte längre hade ett grundläggande behov vid måltider eftersom hon själv kunde föra maten till munnen. Förvaltningsrätten ansåg dock att hennes särskilda hjälpbehov vid matsituationen var grundläggande behov av integritetskänslig art. Kammarrätten i Stockholm stödjer nu Förvaltningsrättens hållning. I domen mål nr 3909-10 sägs det:

"kvinnan behöver hjälp att lokalisera maten och annat på bordet, se till att maten inte ramlar av tallriken och torka upp vid missöden. Hon behöver också hjälp med att få maten uppskuren och att fylla på dryck. Kammarrätten finner att detta hjälpbehov är av ett sådant personligt och integritetskänsligt slag som bör beaktas vid bedömningen av hennes behov av stöd för att tillgodose de grundläggande behoven. Den omständigheten att hon klarar av att greppa besticken själv kan inte rimligen förändra denna bedömning"  Citat ur mål nr 3909-10, Kammarrätten i Stockholm

Matsituationen kan nu oftare räknas som ett grundläggande behov

Hanna Eriksson, jurist på STIL anser att domen återigen förändrar synen på när matsituationen ska räknas med när någon söker assistansersättning från Försäkringskassan. Hon ser den som en vidareutveckling av Regeringsrättsdomen 5321-07 från 2009.
- Kammarrättsdomen klargör att det inte enbart är förmågan att föra gaffeln till munnen som ska avgöra om måltiderna ska bedömas som ett grundläggande behov eller inte. Här tar man även hänsyn till att kvinnan (som har en kraftig synnedsättning) behöver hjälp löpande under måltiden med att hitta maten på tallriken/bordet, hälla upp dryck, städa upp om hon spiller osv.
Enligt Regeringsrättsdomen Mål nr 5321-07 från juni 2009 sades det att det inte längre räcker med att behöva hjälp med att tillaga mat, duka, plocka fram mat, plocka av mat och diska, eller att behöva hjälp med att skära upp maten. Domen har tolkats så att enbart den som inte kan föra maten till munnen har ett grundläggande behov av integritetskänsligt slag i matsituationen.
- Nu klargörs att det är fler saker än att man inte kan föra maten till munnen som avgör om matsituationen ska räknas, säger Hanna Eriksson.

Hanna Eriksson intervjuades av Kenneth Westberg 2010-12-06

Vidare läsning

Regeringsrättsdomen Mål nr 5321-07 från juni 2009