TEMA - Assistansersättningens schablonbelopp

Artiklar:

• Schablonbeloppet för 2012 fastställt, 2011-07-02
  Assistansersättningens schablonbelopp för 2012 blir 267 kr/timnme enligt beslut av Socialdepartementet. Det innebär en ökning med 3,5 % jämfört med 2011.
• Eva Olofsson (V) kräver svar från Äldre- och Folkhälsominister Maria Larsson om inlåsningseffekten av ett differentierat schablonbelopp, 2010-12-06
  Enligt Eva Olofsson, vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, leder Försäkringskassans förslag om ett differentierat schablonbelopp till integritetskränkande frågor och att den assistansberättigades liv detaljplaneras. Försäkringskassans förslag har fått stark kritik i flera remissyttranden, allt från brukar och handikapporganisationer som kritiserar effekter för assistansanvändare till Kommunal som kritiserar effekter för assistenters löneutveckling. Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson svarar kort och gott att arbetet pågår på Socialdepartementet.
• Vårdföretagarna - "En höjning av schablonbeloppet med 2,3 procent hotar mångfalden av assistansutförare", 2010-07-02
  Regeringen har fattat beslut om storleken på assistansersättningens schablonbelopp för 2011. Enligt uppgift från Socialdepartementet blir den nya timersättningen 258 kronor vilket motsvarar en ökning på 2,3 procent. Vårdföretagarnas branschorganisation för företag inom personlig assistans är mycket kritiska och menar att kvaliteten i assistansen blir lidande och att assistansberättigade med allvarliga sjukdomar missgynnas.
• Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Tre schabloner kan minska flexibiliteten men ger bättre kostnadstäckning", 2009-11-26
  Som svar på ett regeringsuppdrag föreslår Försäkringskassan att den assistansberättigade ska kunna beviljas tre olika schablonbelopp beroende på när på dygnet assistansen förväntas användas. Försäkringskassan medger att det kan begränsa flexibiliteten för den assistansberättigade men anser det nödvändigt för att få bättre kostnadstäckning. Besparingen beräknas bli 230 miljoner, vilket motsvarar 1.1 procent på utgifterna för den statliga assistansersättningen.
• Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Vi har inte genomfört besparingsförslag från slutbetänkandet" , 2009-10-28
  Den låga uppräkningen av schablonbeloppet beror enligt socialdepartementet på en förväntad låg löneutveckling. Det av Kommunal/Vårdföretagarna nämnda besparingsförslaget från slutbetänkandet bereds just nu på departementet. Socialdepartementet öppnar däremot för en översyn av frågan om assistansberättigade som köper assistans ska få ersättning vid sjukhusvistelse och till assistenters uppsägningslöner när brukaren avlider. Ledande folkpartister uttalar redan idag stöd för en sådan förändring.
• Kommunal och Vårdföretagarna - "Regeringen har genomfört en av besparingarna i slutbetänkandet", 2009-10-12
  Vårdföretagarna begärde den 2 oktober omförhandling av kollektivavtalet för personliga assistenter eftersom de anser att kostnaderna inte täcks. Kommunal anser däremot att Vårdföretagarna borde kunna klara det sista året. Båda är dock överens om att den låga uppräkningen av schablonbeloppet innebär att regeringen genomfört ett av LSS-kommitténs besparingsförslag samt att regeringen snarast bör ändra Förordningen för assistansersättning så att ersättning betalas ut när en brukare hamnar på sjukh