Om personlig assistans

Vad innebär personlig assistans?

Syftet är att du som har en omfattande funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt med hjälp av personliga assistenter som är med dig under delar av dagen eller hela dygnet. Assistenterna hjälper dig dels med grundläggande behov som att tvätta och klä dig, äta och kommunicera, dels med andra personliga behov vilket kan vara fritidsaktiviteter/träning, umgås med släkt och vänner, utföra ett arbete, utöva föräldraansvar, hushållsarbete, vara delaktig i samhället och så vidare.
Målet är att du ska kunna leva som andra. Stödet ska vara personligt utformat och du har rätt att välja vem som ska arbeta som personlig assistent. Det är du som väljer när du får stödet, hur det ska utföras och vem som ska vara arbetsgivare för assistenterna.

Personlig assistans infördes i Sverige 1 januari 1994 och regleras av LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (där personlig assistans är en av nio LSS-insatser) och 51 kap. om Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken. Allt som står i LSS gäller dock för den av Försäkringskassan hanterade statliga assistansersättningen.
Personlig assistans kan beviljas av kommunen eller Försäkringskassan, kommunen finansierar dock alltid de 20 första timmarna.

Kan du få personlig assistans?

Om du är under 65 år och har stora och varaktiga funktionshinder som gör att du behöver hjälp med dina så kallade grundläggande behov kan du få personlig assistans om du begär det. Det görs då först en bedömning om du tillhör personkretsarna i LSS, om du gör det bedöms dina grundläggande behov. De tre personkretsarna är:

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. (Bygger på medicinskt underlag/diagnos)
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (Bygger på medicinskt underlag/diagnos)
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Grundläggande behov som krävs för att få personlig assistans är: 

1. Hjälp med personlig hygien
2. Måltider
3. Att klä av- och på sig
4. Att kommunicera med andra
5. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade

Utöver de assistanstimmar du beviljas för grundläggande behov får du även assistanstimmar för andra personliga behov vilket kan vara fritidsaktiviteter/träning, umgås med släkt och vänner, utföra ett arbete, utöva föräldraansvar, hushållsarbete, vara delaktig i samhället och så vidare.

För att få assistansersättning från Försäkringskassan ska du behöva hjälp med mer än 20 timmar per vecka med så kallade grundläggande behov.
Om du tillhör en av de tre personkretsarna i LSS men inte har upp 20 timmars grundläggande behov per vecka kan du söka personlig assistans enligt LSS vid biståndsenheten i din kommun. Du kan även söka tillfälligt utökad assistans från kommunen om den assistansersättning du beviljats tillfälligt inte räcker. Detta kan vara fallet vid en tillfällig sjukdom eller om du har behov av extra assistanstid vid exempelvis en semesterresa eller om du fått ett arbetsuppdrag som kräver extra tid. Hos kommunen kan man även söka medel för omkostnader i assistansen, exempelvis logi och resekostnader för assistenter. Vid bestående förändringar av assistansbehovet bör du dock begära en omprövning av din tid.

Din inkomst eller förmögenhet påverkar inte hur många assistanstimmar du beviljas.

Det finns ingen nedre åldersgräns för att få assistansersättning, däremot finns det en övre gräns på 65 år. Du får dock behålla den assistans du beviljats innan du fyllt 65 år.
Försäkringskassan har utförlig information om regler för assistansersättning i sin Vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 8 beslutad 2011-10-28

Hur ansöker jag?

Du söker assistansersättning  på Försäkringskassan. Där behandlas din ansökan av en handläggare som intervjuar dig om ditt behov av hjälp.

• Blankett för ansökan om assistansersättning
• Blankett för ansökan om assistansersättning med förhöjt schablonbelopp

Därefter beslutar Försäkringskassan om du är assistansberättigad och hur många assistanstimmar du isåfall ska få. I vissa fall kan du även söka tid för dubbel assistans, vilket innebär att du har två assistenter samtidigt under ett visst antal timmar per vecka.

Du kan ansöka om personlig assistans enligt LSS vid biståndsenheten i din kommun. Då kan du få personlig assistans beviljad även om du inte bedöms ha 20 timmars grundläggande behov per vecka.

Om du tycker kommunens eller Försäkringskassans beslut är felaktigt kan du först försöka få kommunen eller Försäkringskassan att ompröva beslutet, därefter kan du överklaga till Länsrätten och efter den till Kammarrätten. Vid ett överklagande kan du anlita en jurist/advokat från ditt handikappförbund, en juridisk firma eller hos en assistansanordnare som är villig att ta ditt ärende.
TEMA-artikelserie om LSS-handläggarens roll vid bland annat ett överklagande

Hur stor är ersättningen?

Regler för assistansersättning finns i 51 kap. Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken. Försäkringskassan betalar ut assistansersättning enligt ett schablonbelopp per assistanstimme, 267 kr (2012). Schablonbeloppet är inte beroende av din inkomst eller förmögenhet. Schablonbeloppet tar enbart hänsyn till assistansbehovet och ska täcka 100 procent av kostnaderna för de assistanstimmar du beviljats. Schablonbeloppet utgör inte taxerbar inkomst och är detsamma oavsett från vem du köper assistans eller om du anställer dina assistenter själv.

Om du har särskilda skäl kan du ansöka om förhöjd assistansersättning där det högsta beloppet är 299 kr (2012). Särskilda skäl kan exempelvis vara att du har en stor del av din assistans på obekväm arbetstid vilket ger högre lönekostnader eller att du behöver assistenter med särskild utbildning som kräver mer betalt. Kommunerna följer normalt nivån för den statliga assistansersättningen när du har assistans via kommunen.

Försäkringskassan beviljar ett visst antal assistanstimmar för en period på sex månader, den sk avräkningsperioden. Assistanstimmarna ska användas inom sexmånadersperioden, om de inte använts ska de återbetalas. Assistansersättningen från Försäkringskassan betalas ut månadsvis i förskott.

Assistansberättigade som är egna arbetsgivare eller har förhöjd assistansersättning är skyldiga att redovisa till Försäkringskassan hur medlen använts. Om du är egen arbetsgivare ska de medel du inte förbrukat inom sexmånadersperioden från redan använda timmar återbetalas till Försäkringskassan.
Om du köper assistans blir assistansersättningen däremot inkomst i assistansanordnarens näringsverksamhet och du kan då inte bli återbetalningsskyldig, eftersom assistansanordnaren ansvarar mot Skatteverket för hur assistansersättningen används.

Hur kan assistansen utföras?

Du kan antingen bli egen arbetsgivare eller köpa assistans av en anordnare. Som egen arbetsgivare tar du det fulla arbetsgivaransvaret och anställer dina assistenter själv. Om du köper assistans kan göra du detta från kommunen, ett företag eller bli medlem i ett brukarkooperativ, som då har det formella arbetsgivaransvaret.

Om du har assistansersättning och ordinarie assistent är sjuk har ska kommunen betala skäliga kostnader för en vikarie, antingen till assistansanvändaren om denne är egen arbetsgivare eller till det företag eller brukarkooperativ som är assistansanordnare.

Assistanskoll hjälper dig att välja

Det är viktigt att välja den assistansform och anordnare som passar dig. På Assistanskoll finns en Jämförelsetjänst av assistansanordnare och guider som hjälper dig att välja.
"Att välja assistansanordnare"
"Att vara egen arbetsgivare"

Assistans under sjukhusvistelse

Assistans kan ges under kortare sjukhusvistelse, upp till fyra veckor. Försäkringskassan beviljar alltid detta om du är egen arbetsgivare men inte om du köper assistans av en anordnare. Däremot kan assistans beviljas till alla vid sjukhusvistelse om det finns särskilda skäl, enligt Försäkringskassans vägledning när:
"karaktären av funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att den personliga assistenten finns till hands; hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den personen med funktionsnedsättning personen finns till hands; personens möjligheter att kommunicera kräver att en eller ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskaper om personen finns till hands. (sid 101 i Vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 8 beslutad 2011-10-28

Alternativ till personlig assistans

Den vanligaste stödinsatsen du kan få om du inte beviljas personlig assistans är hemtjänst som beviljas enligt SoL, socialtjänstlagen. Vad är skillnaden? Kortfattat så är LSS-insatsen personlig assistans bättre än insatser i socialtjänstlagen, LSS-insatser kostar inte något och ska ge individen goda levnadsvillkor. SoL-insatser ska ge en skälig levnadsnivå och är normalt avgiftsbelagda. I personlig asistans har du en rätt att välja vem som ska ge stödet, hur och när det ska utföras, i hemtjänst finns inte denna rätta på samma sätt. En annan LSS-insats som kan ges är ledsagning vilket innebär att du söker stöd att få en person som hjälper dig att ta dig till olika platser.

Statistik

Assistanskoll har sammanställt statistik över antalet assistansberättigade, genomsittligt antal assistanstimmar, könsfördelning  och hur assistansberättigade valt assistansanordnare sedan 1994. Assistanskoll har även statistik över ägarförhållanden bland privata assistansföretag.

Försäkringskassan för statistik om vilka som får assistansersättning fördelat på kön, ålder, personkretsar och val av assistansanordnare.

Statistik i korthet

Assistansberättigade: I december 2011 fanns det 15 970 personer med assistansersättning från Försäkringskassan. Dessa hade i genomsnitt 115,71 assistanstimmar/vecka, 46,1 % var kvinnor och 53,9 % var män. Kvinnorna hade i genomsnitt 114,46 assistanstimmar/vecka, medan männen hade 116,77 assistanstimmar/vecka. Se mer i Assistanskolls statistik
Utöver detta finns det ca 3600 personer (dec 2010) som har personlig assistans beviljat enligt LSS av kommunerna. Det finns dock ingen statistik över deras val av assistansanordnare.
Val av anordnare: Av de assistansberättigade hade 41,9 % hade sin assistans i kommunal regi, 45,0 % anlitade ett assistansföretag, 10,4 % ett assistanskooperativ och cirka 2,5 % var egna arbetsgivare för sina assistenter.
Se mer i Assistanskolls statistik
Assistenter: Antalet personliga assistenter beräknas till ca 45 000 heltidstjänster, men eftersom deltidsanställningar är vanligt är antalet individer fler, ca 70 000.
Assistansanordnare: Totalt finns troligen uppåt 900 privata assistansanordnare, allt från anordnare som har en kund till företag med företag med över tusen kunder. Se Assistanskolls redovisning av de största ägargrupperna , företagen och kooperativen inom personlig assistans och de utvecklats 2008-2011
Kollektivavtal: Det finns fyra arbetsgivarorganisationer som har olika kollektivavtal för personliga assistenter, Sveriges kommuner och Landsting/Pacta, KFS, KFO och Vårdföretagarna. Läs mer på assistanskolls sida där kollektivavtal jämförs