Att välja assistansanordnare

Funderar du över vilken assistansanordnare som passar dig bäst: din kommun, ett företag eller ett brukarkooperativ? Assistanskoll beskriver de olika alternativen.

Läs även vår guide "Att vara egen arbetsgivare"

När du anlitar en assistansanordnare köper du assistans av denne med din assistansersättning. Assistansanordnaren tar då arbetsgivaransvaret, vilket innebär bland annat att anställa assistenter, hantera löner, skatter och avgifter, ansvara för assistenternas arbetsmiljö och redovisa till Försäkringskassan och Skatteverket. Det finns tre sorters anordnare, kommun, företag och brukarkooperativ.

Att tänka på vid byte av anordnare

Avtal: Alla seriösa anordnare erbjuder assistansberättigade ett avtal som reglerar anordnarens och kundens skyldigheter och rättigheter. Något av det viktigaste att tänka på är hur lång uppsägningstid du har, dvs hur länge du måste stanna som kund efter att du bestämt dig för att byta anordnare. Uppsägningstiden ska vara reglerad i ditt avtal och bör inte vara längre än tre månader. De ekonomiska villkoren bör framgå tydligt, exempelvis hur mycket som avsätts till assistansomkostnader varje månad eller om du har en budget där anordnaren tar ut en specificerad avgift.
Assistansomkostnader: Nivån för assistansomkostnader kan variera. Assistansomkostnaderna definieras (se sid 132 i Vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 8 beslutad 2011-10-28
som kostnader som den ersättningsberättigade har för sina personliga assistenter i samband med gemensamma aktiviteter utanför bostaden, exempelvis resekostnader för assistenterna samt inträdesavgifter. Assistansomkostnader kan administreras på olika sätt, antingen får du ersättning i efterhand mot kvitton eller i förväg till handkassa/bankkonto.
Använda assistansomkostnader efter ett byte: Hos vissa anordnare går det att göra en överenskommelse om att sparade medel till assistansomkostnader går att använda efter att du bytt anordnare. Läs mer i intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund om det är avtalat"
Kollektivavtal: När du byter anordnare bör du vara medveten om vilket kollektivavtal den anordnare du byter till har eller om anordnaren saknar kollektivavtal. Villkoren för dina anställda kan vara olika, exempelvis mellan assistenter anställda i kommunen och hos privata anordnare. Skillnader finns också mellan olika privata anordnares kollektivavtal. Skillnaderna kan beröra uppsägningstid/anställningsvillkor, lönenivå, arbetstid, ersättningar för OB, jour med mera. Läs mer om: anställningsvillkor och kollektivavtal.

Kommun/stadsdelsnämnd som assistansanordnare

Kommunen eller den lokala stadsdelsnämnden är samhällets alternativ, assistansverksamheten leds av tjänstemän men ägs av kommunen vars ledning är politiker som väljs i allmänna val av folket i kommunen. Verksamheten är inte vinstdrivande, men kan vara utlagd på entreprenad till ett privat assistansföretag. Det finns stora skillnader mellan olika kommuner, du kan normalt vara med och välja dina assistenter och påverka vad de ska göra men du är vanligtvis inte arbetsledare i den meningen att du avgör hur och när assistenterna ska arbeta. I följande artiklar kan du läsa om hur kommunen kan fungera som assistansanordnare, Se TEMA-artikelserie Kommuner som assistansanordnare  samt Intervju med SKL, Sveriges kommuner och Landsting 

En tillsvidareanställd assistent i kommunen anställs via kollektivavtalet  HÖK - 10 (Huvudöverenskommelsen) och förväntas då ha omvårdnadskompetens och kunna arbeta hos andra assistansanvändare i kommunen, assistenten har en arbetstid på 37- 38 timmar per vecka. Föredrar du assistenter med formell assistentutbildning kan detta vara bra. Om du hellre vill utbilda dina assistenter själv, kan det dock vara frustrerande för dina assistenter och dig om dina åsikter om hur assistansen ska utformas inte stämmer överens med kommunens åsikter. Dessutom kan assistenter som är schemalagda hos andra assistansanvändare ha svårt att följa med dig på en resa eller hoppa in på kort varsel.

Om du vill att en person du själv väljer eller anhörig till dig ska arbeta som assistent, anställs den på ett särskilt kollektivavtal,  PAN 10 som personlig assistent respektive anhörigvårdare. Här åtar sig assistenten enbart att arbeta hos just dig och han/hon behöver inte ha någon särskild utbildning. I PAN-avtalet är veckoarbetstiden 40 timmar för personliga assistenter och 48 timmar för anhörigvårdare (För anhörigvårdare gäller inte Arbetstidslagen och OB-ersättning, jourersättning kan vara inbakat i timlönen). Fördelen att själv kunna välja just den du vill ha innebär alltså nackdelar för den anställde i form av lägre lön i förhållande till den arbetade tiden. Se fakta om anställningsvillkor och kollektivavtal. 

Ofta är det enhetschefen (högste tjänstemannen i assistansverksamheten) som rekryterar din personal som han/hon chef tror att du kan samarbeta med, enhetschefen sköter då lönesättningen. Det finns normalt inget kostnadsställe hos kommunen med en budget för enbart dina assistansomkostnader.  Vid smärre omkostnader får assistenterna sina utlägg tillbaka från kommunen mot kvitto. Vid större utgifter, exempelvis reseomkostnader för din medföljande assistent, behöver du vanligtvis ansöka i god tid hos kommunens biståndsenhet.

Ett växande antal kommuner låter privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. De genomför då en upphandling, där det företag som har det fördelaktigaste erbjudandet blir utförare under ett antal år, därefter sker en ny upphandling. Kommunen behåller dock ansvaret för att assistansen utförs enligt kommunens riktlinjer. Se TEMA-artikelserie Kommuner upphandlar personlig assistans

Många av de som anlitar kommunala anordnare är äldre som ofta haft sin service i form av kommunal hemtjänst redan före assistansreformen och behöver ofta andra insatser från kommunen. Då kan det ibland vara smidigare om alla insatser kommer från kommunen. Det kan också vara bekvämt att anlita kommunen som assistansanordnare när du inte haft assistans tidigare eller när du för tillfället inte kan eller vill ta så stort ansvar själv. Efter en tid hos kommunen kan det kanske vara intressant att välja en annan assistansform där du får en viss typ av kvalitet eller tjänster, mer inflytande över din assistans eller möjlighet att ta mer ansvar.

Ett dilemma när du byter från kommunen kan vara att dina assistenter inte följer med eftersom de kan tvingas släppa en fast anställning och eventuellt få en lägre lön, särskilt om de arbetat länge i kommunen. Om dina assistenter arbetat en kortare tid i kommunen är sannolikheten dock större att lönerna blir högre hos en privat anordnare.

Assistansföretag som assistansanordnare

Företag ägs av privatpersoner, där eventuell vinst går till ägarna eller återinvesteras i verksamheten. Det finns assistansföretag i alla storlekar, från företag med en enda kund till över 1000 kunder. De kan vara aktiebolag, handelsbolag, enskild firma, en ekonomisk förening eller stiftelse. Företagen kan också ingå i större ägargrupper, ibland ägda av riskkapitalfonder eller större vårdföretag. Se TEMA-artikelserie om riskkapitalföretag.
Företagsformen behöver inte betyda några skillnader för dig. Intressant kan vara hur länge företaget har funnits i din kommun, var närmaste kontor eller arbetsledning finns och hur många kunder och assistenter varje kontorspersonal eller arbetsledare administrerar. 

Det kan även vara intressant att veta vem som leder företaget, vissa företag startas och drivs av personer med funktionsnedsättning och som själva har personlig assistans. Andra företag startas av personer som arbetat lång tid som personliga assistenter.

Du kan söka information om olika företag i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis bolagets omsättning, årsresultat, vinstmarginal, bransch, styrelse och adress.

Det kan variera hur företaget hanterar assistansersättningen. Vissa företag ger kanske enbart redovisning för dina assistansomkostnader medan resten går in i företaget efter att löner och löneomkostnader till assistenter betalats ut. Hos andra företag kan du få regelbunden redovisning av hur din assistansersättning används. Företaget kan då ta ut en administrationsavgift per assistanstimme, utifrån resten utbetalas löner, assistansomkostnader, utbildning och andra kostnader. Det är dock hela tiden företaget som ansvarar för pengarna och om det blir pengar över måste de användas för någon utgift i din assistans. Administrationsavgiften kan variera mellan att vara lika stor för alla kunder eller olika stor beroende på hur många assistanstimmar du har. Administrationsavgiften kan då exempelvis vara lägre om du har många assistanstimmar och högre om du har färre assistanstimmar. Om företaget har en administrationsavgift bör den framgå i avtalet mellan dig och företaget.

Det varierar hur mycket som avsätts till assistansomkostnader för dina assistenter. Några företag avsätter mer medel till kunder som har mer omkostnader. Hos vissa anordnare kan du spara medel för dina assistansomkostnader till nästa skatteår, (anordnaren betalar då skatt för de medel som är sparade över ett årsskifte) eller, förutsatt att du har avtalat om detta med anordnaren, utnyttja dina sparade medel efter ett eventuellt anordnarbyte. Se intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund. Detta kan vara intressant om du planerar en större resa om några år där assistenternas resekostnader utgör en större summa.

Vissa assistansföretag erbjuder sina kunder juridisk hjälp, ibland utbildade jurister, för att exempelvis överklaga beslut från Försäkringskassan eller kommunen. Det finns företag som har specialiserat sig på vissa målgrupper såsom personer med autism, barn och ungdomar, kunder som behöver assistenter med vissa språkkunskaper eller assistansanvändare som är i behov av rehabilitering, sjukgymnastik eller vistelse på rekreationsanläggningar.

De vanligast förekommande kollektivavtalen hos företag är Arbetsgivarföreningen KFO, Almega/Vårdföretagarna och KFS, (Kommunnära företag i samverkan). Se: FAKTA om kollektivavtal och intervjuer i TEMA-serien Kollektivavtal

Det finns skillnader för anhöriga (som den assistansberättigade lever i hushållsgemenskap med) som är assistenter. Hos Arbestgivarföreningen KFO och KFS behandlas anhöriga lika som andra assistenter. I Vårdföretagarnas senaste avtal infördes särskilda villkor för anhöriga, Arbetstidslagen med dygns och veckovila gäller inte och ordinarie arbetstid kan uppgå till 48 tim/vecka.

Några företag har inget kollektivavtal vilket inte automatiskt betyder att man exploaterar sina assistenter. De kanske rent av erbjuder bättre villkor än kollektivavtalen. Du bör i vilket fall som helst informera dig noggrant om villkoren för dina assistenter eftersom detta kan påverka arbetsvillkoren för dina assistenter. Här är det viktigt att se exempelvis vilka försäkrings- och pensionsvillkor assistenterna har och om ersättning för obekväm arbetstid (OB) betalas ut.

Inom marknadsföring har det exempelvis förekommit att anordnare betalat pengar till assistansberättigade för att få dessa som kunder eller ringt runt till assistansberättigade och marknadsfört sig efter att ha fått tag i listor med kontaktuppgifter. Var därför vaksam mot oseriös marknadsföring. Se intervjuer i TEMA-serien: marknadsföring hos assistansanordnare

Graden av arbetsledningsansvar varierar kraftigt. Hos vissa kan du - om du vill - ta arbetsledarrollen, rekrytera, schemalägga och anvisa dina assistenter själv. Ibland erbjuder assistansbolag en viss nivå av ansvarstagande och kontroll. Andra företag kan ha flexiblare lösningar där du kan få utbildning i och välja hur mycket arbete, kontroll och ansvar du vill ta. Du kan då kanske få en lägre administrationsavgift per timme ju mer ansvar du tar och ha mer pengar kvar till assistansomkostnader.

Det är dock omöjligt att generalisera kundens roll hos ett assistansföretag eftersom det finns så många olika lösningar. Kolla därför noga företagens profiler i Assistanskoll.

Brukarkooperativ som assistansanordnare

Ett brukarkooperativ är en ekonomisk förening där du tillsammans med andra assistansanvändare äger verksamheten, utformar stadgar, väljer styrelse samt avgör hur eventuell vinst ska användas. Stadgarna reglerar samarbetet mellan dig som medlem och kooperativet som din assistansanordnare. Medlemmarna har ett gemensamt ansvar, delar på de administrativa kostnaderna och stödjer varandra. Som medlem är du med och bestämmer hur kooperativet ska utöva arbetsgivaransvaret. Generellt förväntas du som medlem engagera dig i hur din assistans utformas och hur kooperativet sköts.

Olika kooperativ har sin egen grundfilosofi och olika sätt att styra och organisera verksamheterna. I ett litet kooperativ har du mer inflytande över hur det sköts, vilket också innebär mer ansvar. Du är vanligtvis arbetsledare och förväntas ofta rekrytera assistenter och själv sköta vikarieanskaffning och schema. Kooperativet är som arbetsgivare ansvarig för dina assistenters arbetsmiljö, ibland kan medlemmarna dock förväntas delta i arbetet kring assistenternas arbetsmiljö. Du kan ofta vara med och påverka lönesättningen för dina assistenter men kooperativet är som arbetsgivare ansvarig för lönesättningen som även regleras av kollektivavtal. Arbetsgivarorganisationen för kooperativ är normalt Arbetsgivarföreningen KFO. Om kooperativet inte tecknat kollektivavtal bör du vara uppmärksam på arbetsvillkoren för dina assistenter exempelvis vad gäller försäkringar, pension och OB-ersättning. Avsaknad av kollektivavtal behöver dock inte betyda att det är dåliga villkor.

Det varierar hur mycket som avsätts till assistansomkostnader för dina assistenter. Ibland kan du spara medel för dina assistansomkostnader till nästa skatteår, (anordnaren betalar då skatt för de medel som är sparade över ett årsskifte) eller utnyttja dina sparade medel efter ett eventuellt anordnarbyte. Se intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund  Kooperativet kan ta ut en administrationsavgift per assistanstimme, utifrån resten utbetalas då löner, assistansomkostnader, utbildning och andra kostnader. Det är dock hela tiden kooperativet som ansvarar för pengarna och om det blir pengar över måste de användas för någon utgift i din assistans. Om kooperativet har en administrationsavgift bör den framgå i ditt avtal med kooperativet. Du bör också vara uppmärksam på uppsägningstiden i avtalet.

Större kooperativ har vanligtvis ett kansli med anställda som sköter det administrativa arbetet, exempelvis personaladministrativa frågor som lönehantering, arbetsrättsfrågor, bokförings och bokslutsarbete, redovisning och administration gentemot försäkringskassa och andra myndigheter. De anställda på kansliet kan även sköta frågor om utbildning och ge individuellt stöd till medlemmarna eller till en företrädare för medlemmen. Större kooperativ brukar även arbeta med utbildningar och kompetensutveckling för sina medlemmar och assistenter. Många kooperativ erbjuder utbildning i arbetsledning till dig som assistansanvändare.

Flera kooperativ erbjuder juridisk hjälp, ibland med utbildade jurister, med hjälp vid överklaganden av beslut från kommunen eller Försäkringskassan.

Du kan söka uppgifter om kooperativet i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis styrelse och adress.

Flera kooperativ driver intressepolitiskt arbete utifrån medel av assistansersättningen till exempelvis kampanjer i media eller påverkan av politiker för att förändra samhället för personer med funktionsnedsättningar. Stöd till och samarbete med personer med funktionsnedsättningar i andra länder förekommer också.

Välj anordnare efter hur mycket ansvar du vill ta

Nedan har vi har skapat två kategorier. I den ena kategorin sköter anordnaren så mycket som möjligt och i den andra anlitar du en anordnare men tar mycket eget ansvar. Det finns naturligtvis anordnare som låter kunderna välja hur mycket ansvar de vill ta och som därför kan passa in i båda dessa kategorier. 

Du låter anordnaren sköta mycket

I denna kategori ryms ofta kommuner och vissa företag. Du kanske tycker att det känns betungande att skaffa och ansvara över assistenter, planera scheman och själv arbetsleda dina assistenter.

Anordnaren redovisar inte alltid vad assistansersättningen går till, utan betalar kanske ut löner och en viss summa till assistansomkostnader, det som blir över behålls av anordnaren och används till annat i verksamheten. Det är viktigt att det i avtalet mellan dig och anordnaren framgår hur lång uppsägningstiden är, vilka tjänster anordnaren ger dig samt ansvarsfördelningen mellan dig och anordnaren. I avtalet bör det framgå hur mycket medel som avsätts för assistansomkostnader och om du kan utnyttja sparade medel för assistansomkostnader efter ett byte av anordnare. Om anordnaren inte har kollektivavtal, bör du undersöka vad det innebär för dina anställda assistenter.

Du anlitar en anordnare men tar mycket eget ansvar

I denna kategori ryms ofta kooperativ och vissa företag. Assistansanordnaren har fortfarande arbetsgivaransvar, arbetsmiljöansvar, betalar ut löner till assistenter och sköter kontakten med Försäkringskassan eller kommunen.
Du kanske vill ta eget ansvar över arbetsledning, rekrytering av assistenter, platsannonser och anställningsintervjuer. Du utformar kanske också schemat för assistenterna och är noga med vilka assistenter som arbetar vid vissa tider eller aktiviteter. Du kan ha en budget där du ser hur assistansersättningen används och hur mycket medel du har för assistansomkostnader, löner till assister osv. Om du sköter mycket själv kan mer pengar gå till assistenternas löner eller till dina assistansomkostnader. Intervju om att rekrytera själv: "konfrontera den sökande med några tänkta arbetssituationer".  Intervju om att arbetsleda själv : "Att instruera sina assistenter".
Även här är det viktigt att det finns ett avtal mellan dig och anordnaren med reglerad uppsägningstid samt vilka tjänster anordnaren står för och vad du själv gör. Om kollektivavtal saknas bör du undersöka vad detta innebär för dina assistenter.

Om du vill ta ett ännu större ansvar bör du överväga att bli egen arbetsgivare för dina assistenter, Läs då vår guide "Att vara egen arbetsgivare"

Att köpa assistans från en anordnare du äger/är delägare i

Som assistansberättigad kan du även köpa din assistans från en assistansanordnare du är ägare/delägare till, det kan vara ett bolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse. Se sid 151ff i Vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 8 beslutad 2011-10-28.
Om du väljer att köpa din assistans via en anordnare du äger/är delägare i gäller samma villkor som för andra assistansanordnare eftersom anordnaren är en egen juridisk person. På vissa områden har du då större möjligheter än en egen arbetsgivare, medan du på andra områden inte har samma trygghet.

Skillnader mellan att köpa assistans av och att vara egen arbetsgivare

• Tillståndsprövning eller anmälningsplikt: En anordnare måste söka tillstånd hos Socialstyrelsen för att få bedriva assistansverksamhet. Då sker tillståndsprövning där en rad krav måste uppfyllas innan ett tillstånd ges. Se information och frågor och svar från Socialstyrelsen samt ansökningsblankett för anordnare från Socialstyrelsen.
  Egna arbetsgivare behöver enbart anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen, se anmälningsblankett för egna arbetsgivare.   
• Anställa anhörig: En anordnare kan anställa anhöriga du lever i hushållsgemenskap med.
  Egna arbetsgivare får inte anställa anhöriga de lever i hushållsgemenskap med.
• Redovisning, vinst och sparade medel: En anordnare redovisar ekonomiskt till Skatteverket eftersom assistansersättningen är en del av assistansanordnarens näringsverksamhet. Du kan ta ut en vinst från som då beskattas med 26,3 procent(bolagsskatt). Skulle du som ägare sedan ta ut vinst ur bolaget beskattas den ytterligare en gång med kapitalskatt för ägaren (så kallad dubbelbeskattning).
  Egna arbetsgivare måste sedan 1 juli 2008 redovisa hur assistansersättningen använts med kvitton till försäkringskassan. Egna arbetsgivare får inte får göra vinst utan måste återbetala oanvänd assistansersättning var sjätte månad. Se intervjuer med Skatteverket och Försäkringskassan.
  (De som har utökad assistansersättning måste dock alltid redovisa till försäkringskassan hur assistansersättningen använts).
• Tid som kan jämställas med assistans: En assistansberättigad som köper assistans av en anordnare får normalt inte ersättning för "tid som kan jämställas med assistans" vilket inbegriper assistansersättning vid sjukhusvistelse i upp till fyra veckor och uppsägningslöner till assistenter om den assistansberättigade avlider.
  Egna arbetsgivare beviljas däremot (av Försäkringskassan) assistansersättning för "tid som kan jämställas med assistans" vilket inbegriper assistansersättning vid sjukhusvistelse i upp till fyra veckor och uppsägningslöner till assistenter om den assistansberättigade avlider. (Intervju med Försäkringskassan 
• Sjuklöner: Både assistansberättigade som köper assistans och egna arbetsgivare behöver söka tillfälligt utökad assistansersättning från kommunen till sjuklön för den ordinarie assistent som är sjuk. En skillnad är dock att den egna arbetsgivaren kan välja att skriva den faktiska arbetade tiden eller sjuklönekostnaden på tidsredovisningen. Den assistansberättigade som köper assistans kan bara skriva den faktiska arbetade tiden. Se information från SKL, Sveriges kommuner och landsting, samt fullmakt att fylla i.
• Arbetstidsregler: En anordnare ska följa Arbetstidslagen, ATL. För egna arbetsgivare gäller däremot lagen om arbetstid i husligt arbete för assistenterna, eftersom de då arbetar i sin arbetsgivares hushåll. (Egna arbetsgivare som är medlemmar i Arbetsgivarföreningen KFO eller har ett eget kollektivavtal med Kommunal förbinder sig dock att följa ATL)
  I ATL har den anställde rätt till en dygnsvila på 11 timmar varje dygn, en veckovila på 36 timmar och en maximal veckoarbetstid på 48 timmar, vilket inkluderar jourarbetstid. ATL är dispositiv, vilket innebär att det kan göras undantag i kollektivavtalen, exempelvis att dygnsvilan kan vara 9 timmar och att arbetstiden får fördelas inom vissa tidsperioder.
  I lagen om arbetstid m.m i husligt arbete finns det också krav på veckovila men inte på dygnsvila, den maximala veckoarbetstiden är 52 timmar istället för 48 timmar och jourtiden räknas inte in i den veckoarbetstiden. Lagen om arbetstid i husligt arbete är inte dispositiv, vilket innebär att inga undantag får göras i kollektivavtalen.
  Arbetsmiljölagen, AML gäller däremot för alla sedan 1 januari 2009.
  Läs mer i: FAKTA om Arbetstidslagarna och undantag i kollektivavtal och intervjuer i TEMA-serien Arbetstidlagen, ATL.
• Uppsägning av assistent: Visstidsanställningar "så länge uppdraget varar" finns inskrivet som en möjlighet i kollektivavtalen när du köper assistans. Då kan uppsägning ske vid "särskilda skäl", vilket kan vara att "arbetsgivaren inte längre kan garantera assistansens kvalitet och säkerhet" eller "att arbetstagaren och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans". Miniminivån för uppsägningstid är 14 dagar hos KFO. KFS har en uppsägningstid på 14 dagar de första två månaderna, därefter en månad. Hos Vårdföretagarna är uppsägningstiden 0 dagar, utom då brukaren avlider eller hamnar på sjukhus då det är en månad.
  En tillsvidareanställd assistent kan inte sägas upp utan orsak, orsaken kan vara att den anställde har misskött sitt arbete, stulit, begått våld, avvikit från arbete m.m. enligt LAS (lagen om anställningsskydd) Om assistenten är fackligt ansluten har han rätt att förhandla om uppsägningen via sin fackförening. Uppsägningstiden är minst en månad.
  För egna arbetsgivare (som inte har tecknat kollektivavtal) gäller reglerna i "lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete" Lag (1970:943). Arbetsgivaren och arbetstagaren kan där utan att ange orsak säga upp anställningen, uppsägningstiden är då minst en månad. Om assistenten arbetat i fem år är den två månader och tre månader om assistenten arbetat tio år.

Företagsformer där du som assistansberättigad kan vara ägare/delägare

• Aktiebolag: Aktiebolaget fungerar som en juridisk person. I varje aktiebolag ska det finnas en styrelse, som förutom VD: n ska bestå av minst en ordinarie ledamot och en suppleant. Det krävs även en revisor för redovisning av ekonomin. När du startar aktiebolag ska du lägga 100000 kr som kontantinsats. I ett aktiebolag är ägarna inte personligen ansvariga för företagets skulder. Läs mer om aktiebolag.
• Handelsbolag: I ett handelsbolag bestämmer Ägaren/delägarna bestämmer vem eller vilka som ska ha rätt att företräda bolaget och ingå avtal i bolagets namn, vara firmatecknare. Handelsbolag behöver i de flesta fall inte ha en revisor men är bokföringsskyldiga, ingen kontantinsats behövs av ägarna. I ett handelsbolag är delägarna personligt och solidariskt ansvariga gentemot utomstående. Det personliga ansvaret innebär att bolagsmännen ansvarar med sin privata ekonomi för företagets skulder och ingångna avtal. Läs mer om handelsbolag.
• Ekonomisk förening: En ekonomisk förening har syftet att främja ett ekonomiskt intresse för föreningens medlemmar. Det ska finnas minst tre medlemmar i den ekonomiska föreningen och den ska företrädas av en styrelse och ha minst en revisor, styrelse och revisor väljs av föreningsstämman där varje medlem har en röst, oberoende av insats. I föreningens stadgar ska syftet med föreningen anges. Det behövs ingen kontantinsats. Läs mer om ekonomisk förening.
• Stiftelse: En stiftelse kan driva näringsverksamhet. Den har, till skillnad från föreningar och bolag, inga medlemmar och ingen ägare, utan äger i princip sig själv. Stiftelsen leds av en styrelse eller förvaltare och förvaltar en ekonomisk förmögenhet, som en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare) har avsatt för ett särskilt ändamål. Stiftelsen styrs av en stiftelseurkund, som anger hur förmögenheten ska användas. De flesta stiftelser står under tillsyn av en länsstyrelse. Läs mer om stiftelser.