Logotyp: Independent Living Institute (Till www.independentliving.org)
annonser
annons JAG
annons STIL
annons Assistansförmedling
annons FMF Assistans AB
annons Luna Care
annons Hela Sveriges Assistans
annons Assistansanordnarna
annons A-Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Särnmark Assistans AB
Smart Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons MejDej Kooperativet.
annons Sirius Personliga Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Att arbeta som personlig assistent

Det finns troligen runt 80 000 personer som arbetar som personliga assistenter. I denna guide får du information om vad yrket kan innebära och om branschens kollektivavtal, anställnings- och arbetsgivarformer.

Innehåll
  1. Kort om arbetet
  2. Vilka är assistenterna
  3. Lön
  4. Fackförening och Kollektivavtal
  5. Arbetstider, anställningsformer
  6. Tystnadsplikt, anmälningsplikt och registerkontroll
  7. Arbetsgivarformer
  8. Hur hittar assistenter arbete
  9. Arbetsuppgifter
  10. Medarbetsledare, arbetsledare, garantiperson
  11. Arbetsmiljö
  12. Vidare läsning

Kort om arbetet

Som personlig assistent stödjer du en person med en större funktionsnedsättning att leva det liv han/hon själv vill leva. Arbetsuppgifterna kan vara allt från hjälp vid måltider, hygien, klä av/på sig och sköta hemmet till att hjälpa assistansanvändaren att vara förälder, arbeta, studera, ägna sig åt fritidsintressen, umgås med sina vänner eller följa med på resor. Arbetet innebär att smälta in i assistansanvändarens vardag, vara dennes "armar och ben" och göra saker på det sätt han/hon önskar. Ibland talas det om assistentyrket som ett genomgångsyrke, men det beskrivs också som ett meningsfyllt yrke där trivseln ofta beror på relationen till och gemensamma intressen med den person du är assistent till. Här följer några intervjuer med assistenter:

Alla assistansanvändare är olika

Assistansanvändares ålder, personlighet, bakgrund och familjeförhållanden är mycket olika. Det finns arbeten där du utför arbetsuppgifter helt efter assistansanvändarens anvisningar. I andra behöver du vara den drivande i att utföra arbetsuppgifterna efter assistansanvändarens önskemål. Som assistent kan du också behöva relatera till familj, anhöriga och vänner, exempelvis om du assisterar ett barn. Ibland är du med i den sociala samvaron och äter tillsammans med assistansanvändaren, hos andra kan familjen vilja vara för sig själv och kalla på assistenten vid behov. Du behöver vanligtvis hitta och sätta en gräns mellan yrke och privatliv, vilket kan se olika ut hos olika personer.

Vilka är assistenterna

Antal: Antalet assistenter (både månads och timanställda) ligger troligen runt 80 000. Enligt uppgifter från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting fanns det i nov 2009 ca 39 500 fast eller timanställda assistenter i kommunerna och de privata företag som är med i PACTA. 2009 var ca 47 % av de assistansberättigade anlitade kommunen som anordnare, och ytterligare någon/några % i PACTA-företagen. Om antalet assistenter är lika stort hos övriga anordnare skulle det finnas uppåt 80 000 assistenter. (antalet assistansberättigade är i stort sett oförändrat sedan nov 2009)

Kön: Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 uppskattade andelen kvinnor till 77 procent år 2004. Bland kommunalt anställda assistenter var 80,9 % kvinnor i nov 2010 enligt uppgifter från SKL, Sveriges kommuner och Landsting (se tabell 3 i länk). Detta innebär en något större andel män än i vårdyrken, exempelvis var andelen kvinnor bland vårdbiträden i kommunerna 85,8 % 2009.

Ålder: Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 var tre av fyra assistenter under 35 år. Enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation var en majoritet av deras medlemmar (år 2004) mellan 25 och 44 år. 

Invandrarbakgrund: Enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation hade en tredjedel (år 2004) utländsk bakgrund, där de vanligaste ursprungsländerna är Finland, Irak, Norge och Bosnien. Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 29 var ca 19 procent av assistenterna födda i ett annat land än Sverige. Detta antas dels bero dels på att det inte krävs formell utbildning, dels att många assistansanvändare har utländsk bakgrund.

Utbildning: Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 är utbildningsgraden mycket varierande, vissa har enbart folkskola/grundskola, andra gymnasieutbildning, med vårdutbildningar som dominerande studieinriktning. En förvånansvärt hög andel, 29 % hade högskoleutbildning, vilket antas bero på att många arbetar extra under studietiden eller vid sidan om en annan sysselsättning.
Enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation från 2004 har två av fem vårdutbildningar där de vanligaste är vårdbiträde, vårdare och undersköterska.
Utbildningar med inriktning att arbeta specifikt som personlig assistent finns på folkhögskolor, Yrkeshögskolan och komvux, samt vissa privata utbildningar, många assistansföretag/kooperativ har egna utbildningar.

Anhörigassistenter: En särskild grupp assistenter är de som arbetar för en anhörig assistansanvändare som man delar hushåll med. Det kan vara föräldrar till barn med funktionshinder eller en make/maka som assisterar sin partner.
Anhörigassistenter kan inte anställas av assistansberättigade som är egna arbetsgivare för sina assistenter utan måste vara anställda av en kommun eller ett företag/brukarkooperativ.

  • I kommunerna anställs anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade på särskilda arbetstids- och lönevillkor i kollektivavtalet PAN. (Läs mer under rubriken Kommunen som arbetsgivare)
  • I Vårdföretagarnas senaste avtal infördes särskilda villkor för anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Arbetstidslagen med dygns och veckovila gäller inte och ordinarie arbetstid kan schemaläggas till 48 tim/vecka.
  • I KFS kollektivavtal kan anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade ha upp till 50 timmar anhörigberedskap/vecka utöver ordinarie arbetstid. Anhörigberedskapen ersätts som jourersättning, och om man går in och arbetar räknas tiden in i ordinarie arbetstid.
  • Arbetsgivarföreningen KFO har inga skillnader mellan anhöriga eller ickeanhöriga assistenter.

Lönenivå i siffror (nov 2009 resp nov 2010)

SKL, Sveriges kommuner och landsting uppger att för ca 39 500 kommunalt anställda assistenter var medellönen 19 391 kr/månad (nov 2009). Medellönen för PAN-anställda var 18 469 kr/mån och för HÖK-anställda 19 678 kr/mån. Medellönen för vårdbiträden i kommunerna var samtidigt 19 412 kr/månad. Källa: SKL

Den största privata arbetsgivarorganisationen Arbetsgivarföreningen KFO redovisar löneuppgifter för 13 016 personliga assistenter (nov 2010), varav 1465 månadsanställda och 11 551 timanställda. Månadsanställd hade en medellön på 20 827 kr och timanställda 116,83 kr/timme. Källa: KFO

Jämförelse av medellöner för personliga assistenter 2004 - 2010

Vad styr assistenters löner

Assistansersättningen betalas ut per assistanstimme med ett belopp som bestäms av Socialdepartementet en gång om året, där vårdbiträdeslönen ligger som grund. Nivån på assistansersättningen styr till stor del lönen och individuell kompetens eller specifika behov kan inte påverka lönen så mycket. Lönen kan dock variera något beroende på hur mycket pengar arbetsgivaren använder till utbildning, administration, omkostnader och vinstuttag. Den assistansberättigade kan också beviljas förhöjd assistansersättning (12 procent högre än ordinarie) om det krävs assistenter med särskild kompetens eller arbetsledarfunktion, se sid 134 Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 8 beslutad 2011-10-28

Fackförening och Kollektivavtal

Kollektivavtalet är ett skriftligt avtal mellan en fackförening och arbetsgivare/arbetsgivarorganisation. Det reglerar anställningsvillkor, löner, regler för arbetstid/tjänstledighet, ersättning vid semester/obekväm arbetstid/övertid, pensionsavtal, försäkringar, traktamenten vid resor med mera. Kommunal är den fackliga organisation som företräder personliga assistenter i samtliga kollektivavtal. 
Andelen assistenter som är medlemmar i Kommunal är mycket varierande. År 2004 var anslutningsgraden var enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation drygt 60 procent bland kommunalt anställda i kollektivavtalet HÖK. Andelen anslutna i det kommunala PAN-avtalet var 30 procent och i privata företag, (KFO, KFS och Vårdföretagarna) var anslutningsgraden 25 procent. Bland företag utan kollektivavtal var ännu färre medlemmar i Kommunal.

Kolla noga vad som gäller om kollektivavtal saknas

En arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal kan sätta vilken timlön som helst, (eftersom Sverige inte har lagstadgade minimilöner). Arbetsgivaren behöver då inte heller betala OB-ersättning, övertidsersättning eller försäkringar för de anställda, inkluderat tjänste/avtalspension. Det är däremot lag på att arbetsgivaren måste betala semesterlön på 12 procent av timlönen. När kollektivavtal saknas måste arbetsgivaren däremot följa Arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd och Arbetsmiljölagen. Se fakta om anställningsvillkor och kollektivavtal. 

Jämförelse mellan kollektivavtal

Inom personlig assistans finns kollektivavtal mellan Kommunal och följande arbetsgivarorganisationer:

Nedan listas skillnader mellan kollektivavtalen. Se mer på Kollektivavtal i jämförelse sida vid sida 

 

Uppsägningstider vid visstidsanställningar (så länge uppdraget varar):
KFS: 14 dagar första två månaderna, därefter 1 månad.
Almega/Vårdföretagarna (Gamla avtalet 2008-2010): 1 månad om brukaren avlider eller läggs in på sjukhus, annars 0 dagar.
KFO: 14 dagar.
PAN: 1 månad

Jourersättning (helg/natt i parentes)
KFO: 30,70 kr (61,50 kr)
KFS: 24,40 (48,85)
Almega/Vårdföretagarna (Gamla avtalet 2008-2010): 27,80 (55,55)
HÖK: 31,80 (63,70)
PAN- personlig assistent: 15,90 (31,80)
PAN-anhörigvårdare: jourersättning ska vara inbakad i timlönen

Veckoarbetstid heltid dag/kväll/helg
KFO: 40 tim
KFS: 40 tim
Almega/Vårdföretagarna (Gamla avtalet 2008-2010): 40 tim (48 tim för anhöriga)
HÖK: 38,25 tim (i många kommuner 37 tim)
PAN- personlig assistent: 40 tim
PAN- anhörigvårdare: 48 tim

Ersättning för obekväm arbetstid
KFO: kväll 18.30 kr, natt 36,90 kr, helg 45,50 kr, storhelg 91,10 kr
KFS: kväll 18.30 kr, natt 36,90 kr, helg 45,50 kr, storhelg 91,10 kr
Almega/Vårdföretagarna (Gamla avtalet 2008-2010): kväll 18.50 kr, natt 37,05 kr, helg 45,15 kr, storhelg 90,25 kr
HÖK: kväll 18.90 kr, natt 38,20 kr, helg 47,10, storhelg 94,30 kr
PAN- personlig assistent: kväll 18.90 kr, natt 38,20 kr, helg 47,10, storhelg 94,30 kr
PAN- anhörigvårdare: OB-ersättning ska vara inbakad i timlönen

Lägstalöner
KFO: 16 070 kr/mån resp. 93,45 kr/tim
KFS: 93,60 kr/timme
Almega/Vårdföretagarna (Gamla avtalet 2008-2010): 15 800 kr/mån resp 91,80 kr/timme
HÖK: 16 070 kr/mån.
PAN- personlig assistent: 97,39 kr/tim
PAN-anhörigvårdare: ingen lägstalön

Vilka företag har respektive kollektivavtal?

I länkarna nedan kan du se vilka kollektivavtal de företag som deltar i jämförelsen på Assistanskoll har.

Arbetstider

Assistenters arbetstid kan vara förlagd till alla tider på dygnet, dag, kväll, natt och helger. Schemat kan vara allt från att man arbetar ett dygn i taget till att man arbetar omväxlande kväll, dag eller natt eller bara dagtid. Kollektivavtalen kräver att arbetsgivaren ska lägga ett schema där ändringar ska ges till assistenten minst två veckor i förväg. I praktiken kan det vara så att antingen assistansanvändaren, arbetsgivaren eller assistenter/assistansanvändare tillsammans lägger ett schema för exempelvis sex veckor alternativt att det hela tiden finns ett rullande grundschema.
Det finns regler i Arbetstidslagen, ATL, för hur mycket och vilka tider man kan arbeta, kollektivavtalen medger också undantag från ATL både i grundschemat och vid resor.
Läs mer i: FAKTA om Arbetstidsregler och i intervjuer med Vårdföretagarna, Arbetsgivarföreningen KFO och Kommunal om undantag som kan göra från ATL.

Anställningsformer

Intentionen i LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, är att assistansanvändaren avgör vem han/hon vill ha som assistent. I LSS-propositionen från 1993 som ligger till grund för lagtillämpningen sägs det på sid 174 att: "Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som anställs som assistent".
Utifrån detta ger kollektivavtalen stor möjlighet för assistansanvändaren att säga upp en assistent om han/hon inte längre vill ha anställd, uppsägningstiden kan variera från några månader till omedelbar verkan. Assistentens anställning kan också upphöra om assistansanvändaren hamnar på sjukhus eller avlider. Detta innebär att det finns en varierande grad av otrygghet i assistenters anställningsförhållanden.

  • Tillsvidareanställningar (fasta tjänster): Finns i kollektivavtalen HÖK, PAN, KFO, Vårdföretagarna/Almega. Uppsägningstiden är minst en månad, och stiger med ökat antal tjänsteår (utom i PAN då den alltid är en månad). Uppsägning får ske endast om det finns "saklig grund" vilket föreligger antingen vid arbetsbrist eller av personliga skäl, om arbetstagaren missköter sitt arbete. Det finns även regler om i vilken turordning de anställda får gå och om lön under uppsägningstid.
  • Visstidsanställningar (så länge uppdraget varar): Finns i kollektivavtalen med  KFO, Vårdföretagarna/Almega och KFS och PAN. Uppsägning vid visstidsanställningar (så länge uppdraget varar) kan ske om brukaren inte längre anlitar företaget eller avlider eller på grund av "särskilda skäl". Särskilda skäl kan vara att "arbetsgivaren inte längre kan garantera assistens kvalitet och säkerhet" eller "att arbetstagaren och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans".
  • Provanställning: Tillsvidare och visstidsanställningar kan inledas med en provanställning på upp till sex månader, därefter avgör båda parter om den ska övergå i en tillsvidare eller visstidsanställning.
  • Timanställningar/Intermittenta anställningar: Förekommer då arbetet är tillfälligt och/eller uppstår efter behov varje månad. Då betalas normalt timlön ut tillsammans med semesterersättning direkt varje månad.
  • För arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal gäller reglerna i LAS - Lagen om anställningsskydd . Visstidsanställningar "så länge uppdraget varar" är då inte tillåtna, anställningar ska istället gälla till ett visst datum. Uppsägningstiden vid en tillsvidareanställning är minst en månad och stiger med antal tjänsteår till maximalt sex månader vid tio års anställning. En tillsvidareanställd kan inte sägas upp utan saklig grund, vilket föreligger antingen vid arbetsbrist eller av personliga skäl, om arbetstagaren missköter sitt arbete. Det finns även regler om i vilken turordning de anställda får gå och om lön under uppsägningstid.
  • För assistansberättigade som är egna arbetsgivare gäller anställnings- och uppsägningsvillkor enligt det kollektivavtal den egna arbetsgivaren tecknat, exempelvis Arbetsgivarföreningen KFO.
    Om den egna arbetsgivaren inte tecknat kollektivavtal gäller reglerna i Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete om assistenterna arbetar i sin arbetsgivares hushåll. Då kan arbetsgivaren/arbetstagaren utan orsak säga upp anställningen, uppsägningstiden är minst en månad, om assistenten arbetat i minst fem respektive tio år är uppsägningstiden två respektive tre månader.

Sysselsättningsgrad och personalomsättning

Bland kommunalt anställda assistenter var (2010) den genomsnittliga sysselsättningsgraden 68 % av en heltid enligt statistik från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (se tabell 3 i länk), månadsanställda hade en sysselsättningsgrad på 85,9 % och timanställda 32,9 %.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 25 arbetade 59 procent av alla assistenter 75 procent eller mindre av en heltid. Detta antas bero dels på att arbetspassen är oregelbundna vilket kan göra det svårt att skapa heltidstjänster. En annan orsak sägs vara att många väljer att arbeta extra under studier eller vid sidan om en annan sysselsättning.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13, 18 är personalomsättningen inom personlig assistans stor, med en genomsnittlig omsättning på 40 procent/år. Detta anses till stor del bero på arbets- och anställningsformerna. Rapporten säger samtidigt att det finns en stor grupp som fortsätter att arbeta som assistenter under lång tid. 

Tystnadsplikt

Som personlig assistent har du tystnadsplikt, enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 26:1 och § 29 i LSS i enskild verksamhet. När du anställs skriver du normalt på en försäkran om att respektera tystnadsplikt som förtydligar att du inte får lämna ut uppgifter eller berätta om assistansanvändarens eller dennes närståendes personliga förhållanden till obehöriga personer eller en myndighet. Till personliga förhållanden räknas bland annat hälsotillstånd, familjesituation, utbildning, yrkesverksamhet, ekonomi och social situation. Även adresser, telefonnummer, datalistor, tal- och videoband samt bilder omfattas. Det är assistansanvän­darens egen, personliga uppfattning om vad som får röjas som gäller och inte din uppfattning. Om assistansanvändaren ger sitt samtycke, att berätta om något kan det dock vara möjligt att göra det. 
Uppgifter som är belagda med tystnadsplikt får däremot i vissa fall lämnas till berörd myndighet, t.ex. vid vittnesplikt eller vid anmälningsskyldighet av allvarliga missförhållanden. (se nästa avsnitt) Läs mer: Arbetsgivarföreningen KFO:s lilla lathund om sekretess och tystndsplikt

Anmälningsplikt vid missförhållanden

Om du, när du fullgör uppgifter som assistent enligt LSS, uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller ett allvarligt missförhållande som gäller den som får LSS- insatsen, i detta fall assistansanvändaren, är du skyldig enligt § 24 a i LSS (s.k. Lex Sarah) att rapportera detta. Här upphävs tystnadsplikten. Ett allvarligt missförhållande kan t.ex. vara fysiska eller psykiska övergrepp, sexuella övergrepp, ekonomiskt tillgrepp eller brister i tillsyn.
Är du anställd i kommunen ska du raopportera till den kommunala nämnden eller den som den kommunala nämnden har delegerat detta till, hos en privat arbetsgivare till verksamhetschefen. Din privata arbetsgivare måste sedan utreda missförhållandet samt rapportera det vidare till berörd kommunal nämnd. Om missförhållandet bedöms som allvarligt ska det anmälas till Socialstyrelsen.
Dessutom finns i Socialtjänstlagen 14:1 en anmälningsplikt till socialnämnden när du får kännedom om något som innebär att socialnämnden kan behöva inleda en utredning om ett barns behov av skydd. Den bestämmelsen gäller inte bara den brukare som är barn utan även andra barn som du som assistent kommer i kontakt med i ditt arbete.
Läs mer i intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet samt intervju med Socialstyrelsen.

Registerkontroll

Sedan 1 januari 2011 krävs det registerkontroll av all personal som söker arbete som assistent till minderåriga enligt den nya Lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Registerkontroll innebär att ditt brottsregister kontrolleras och du ska själv skaffa ett utdrag ur brottsregistret. De som redan var anställda 1 jan 2011 eller föräldrar till ett minderårigt barn med assistans behöver dock inte registerprövas. Vissa arbetsgivare kan kräva registerkontroll av alla assistenter.

Arbetsgivarformer

Den assistansberättigade kan välja mellan att anställa sina assistenter själv som egen arbetsgivare eller köpa assistans från en kommun, ett företag eller ett kooperativ han/hon är medlem i. Arbetsgivaransvaret övertas då av anordnaren.

  • Kommunen (eller lokal stadsdelsnämnd) Här drivs assistansverksamheten av tjänstemän men ägs av kommunen som leds av politiker som väljs i allmänna val. Som assistent kan du anställas via kollektivavtalet HÖK och förväntas då ha omvårdnadskompetens och kunna arbeta hos andra assistansanvändare, du har vanligtvis en arbetstid på 37- 38 timmar per vecka om du arbetar dag/kväll/helg. Om du anställs på assistansanvändarens direkta val anställs du på ett särskilt kollektivavtal, PAN som personlig assistent eller anhörigvårdare. Du åtar dig då att enbart arbeta hos den assistansanvändaren och behöver inte ha någon särskild utbildning. I det senaste PAN-avtalet kan även personliga assistenter tillsvidareanställas, se intervju med Kommunal: "Från 1 juli 2010 kan assistenter tillsvidareanställas i PAN-avtalet".
    I PAN-avtalet är veckoarbetstiden alltid 40 timmar för personliga assistenter och 48 timmar för anhörigvårdare. Du har alltså ofta en lägre lön i förhållande till den arbetade tiden i PAN jämfört med HÖK. 
    I kommunen bestämmer assistansanvändarna vanligtvis inte lika mycket över hur assistansen organiseras, även om kan skilja sig mellan olika kommuner. Mycket av ledning och lönesättning sker via den administrativa personalen på assistansenheten, en av assistenterna kan vara arbetsledare i assistentgruppen.
    Ett växande antal kommuner låter privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. De genomför då en upphandling, där det företag som har det fördelaktigaste erbjudandet blir utförare. Se TEMA-artikelserie Kommuner upphandlar personlig assistans. Ett dilemma vid en upphandling kan vara att assistenten ett år efter upphandlingen kan tvingas släppa en fast anställning och eventuellt få en lägre lön genom en ökad arbetstid och lägre jourersättning. Detta beror på vilket kollektivavtal det företag har som vinner upphandlingen eller om de låter assistenterna behålla sina tidigare villkor.
  • Assistansföretag ägs av privatpersoner, där eventuell vinst går till ägarna eller återinvesteras i verksamheten. Det finns uppåt 400-500 assistansföretag, från företag med en enda kund till över 1000 kunder. De kan vara aktiebolag, handelsbolag, enskild firma, ekonomisk förening eller en stiftelse. Företagen kan också ingå i större ägargrupper, ibland ägda av riskkapitalfonder eller större vårdföretag. Se TEMA-artikelserie om riskkapitalföretag. Företagsformen behöver inte betyda några skillnader för dig som assistent, det viktiga är vilket kollektivavtal du anställs på. Det kan vara intressant att veta vem som leder företaget, vissa företag startas och drivs av personer som arbetat lång tid som assistenter, andra av personer som själva har personlig assistans. Ta också reda på vilka villkor de har för assistenterna för exempelvis friskvård eller möjligheter till utbildning.
    Du kan söka information om olika företag i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis bolagets omsättning, årsresultat, vinstmarginal, bransch, styrelse och adress. Kollektivavtal hos företag är KFO, Vårdföretagarna/Almega och KFS.
    På Personligassistent.com och Assistanskoll.se finns mer information om assistansföretag och deras villkor.
    Det varierar kraftigt vilka som är arbetsledare, i vissa företag sköter assistansanvändarna det mesta i det dagliga arbetet med scheman, anställningar osv, I andra fall kan en anställd på assistansföretaget eller en assistent i arbetsgruppen sköta sådana uppgifter. Arbetsgivaren är ansvarig för lönesättning och det varierar hur mycket assistansanvändaren är med och påverkar denna.
    Vissa företag bakar in ersättning för obekväm arbetstid (OB) eller semesterersättning i timlönen, du bör då räkna noga på vad det innebär för dig jämfört med om du fått OB-ersättning för varje enskild timme du arbetar kväll, natt eller helg/storhelg.
    Några företag har inget kollektivavtal vilket inte automatiskt betyder att det är dåliga villkor, men du bör noggrant informera dig om arbetsvillkoren. Se särskilt noga på försäkrings- och pensionsvillkor och OB-ersättning.
  • Brukarkooperativ ägs gemensamt av assistansanvändarna som utformar stadgar, väljer styrelse samt avgör hur verksamheten ska skötas. Assistansanvändaren är vanligtvis arbetsledare, rekryterar assistenter och lägger scheman. I de fall där assistansanvändaren inte kan göra detta kan en assistent vara så kallad medarbetsledare eller garantiperson och lägga scheman osv. Assistansanvändarna har ofta ett stort inflytande över lönesättning.
    Det vanligaste kollektivavtalet är Arbetsgivarföreningen KFO. Om kooperativet inte tecknat kollektivavtal bör du även här vara uppmärksam på arbetsvillkoren exempelvis vad gäller försäkringar, pension och OB-ersättning.
    Du kan söka uppgifter om kooperativet i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis styrelse och adress.
  • Assistansberättigade som är egna arbetsgivare är själva arbetsledare och tar hela arbetsgivaransvaret inklusive arbetsmiljö och lönesättning. Du bör vara uppmärksam på om det finns kollektivavtal via Arbetsgivarföreningen KFO. Vissa assistansföretag som säljer tjänster till egna arbetsgivare kräver att deras kollektivavtal ska gälla.
    Om det inte finns något kollektivtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete om du arbetar i din arbetsgivares hem. Här gäller andra arbetstidsregler än i Arbetstidslagen, ATL. Den maximala veckoarbetstiden inklusive övertid är 52 timmar istället för 48 timmar och jourtiden räknas inte in i veckoarbetstiden. Det finns krav på veckovila men inte på dygnsvila. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också utan skäl säga upp anställningen, uppsägningstiden är då minst en månad samt två månader om assistenten arbetat i fem och tre månader om assistenten arbetat tio år.
  • Som i alla andra branscher finns det oseriösa arbetsgivare: Det har exempelvis förekommit att arbetsgivare erbjuder assistenter att ta emot svarta pengar istället för vanlig lön som ska beskattas, eller att man uppmanas skriva upp en arbetstid som inte stämmer. Det är viktigt att reagera, eftersom du alltid är ansvarig för att deklarera din verkliga inkomst till Skatteverket, du kan också dömas för brott enligt Bidragsbrottslagen.  Se intervju med Skatteverket: "Vår granskning har visat tre branschspecifika skattefel", där det även tas upp vad assistenter kan bli ansvariga för.
    Kommunal har en svart lista med företag som de anser vara otrygga arbetsgivare.

Vad efterfrågar assistansanvändare av sina assistenter

Eftersom assistansanvändaren har rätt att själv välja vem som ska vara assistent, krävs det ingen utbildning, ofta betyder personliga egenskaper och referenser mer än utbildning. Den kompetens som efterfrågas i utannonserade tjänster varierar starkt. En del vill ha en assistent som de själva kan lära upp, andra vill ha assistenter från servicesektorn, med sjukvårdserfarenhet eller språkkunskaper. Andra kan efterfråga kunskaper i teckenspråk, fysisk styrka för att klara tunga förflyttningar, körkort, vana vid katter/hundar/hästar, tolerans för rökning, intresse för sport, musik eller data.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 19 är kompetenskravet på de personliga assistenterna en viktig fråga för många assistansanvändare. Många ser vårdutbildning hos assistenten som en risk, eftersom utbildningen genom historien präglats av vårdinrättningens hierarkier med läkare i topp och patienter på botten. Det finns/har funnits en syn att personer med funktionsnedsättning behöver tas om hand och inte själva kan ta ansvar. I en sådan kultur har assistansanvändare upplevt svårigheter att hävda sin rätt till självbestämmande och ha en arbetsledande funktion.

Hur hittar assistenter arbete

På Arbetsförmedlingens platsbank ligger assistentjobb under yrkesområdet Socialt arbete - Vårdbiträden/vårdare/personliga assistenter - personlig assistent.
Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 18 anger annonser i dagspress, arbetsförmedlingen, kontakter genom bekanta eller via kommunala enhetschefer som vanliga rekryteringsvägar. Personliga kontakter via bekanta och vänner till assistenter eller assistansanvändare anges som en särskilt vanlig rekryteringsväg. Arbetsförmedlingen omnämns sällan, tvärtom sägs det att arbetsförmedlare kan ge en nedvärderande bild av yrket.

Arbetsuppgifter

LSS-lagstiftningen reglerar inte vad en assistent ska göra utan pekar mot en målsättning dvs att den assistansberättigade ska kunna leva som andra och ha goda levnadsvillkor. Det är omöjligt att precisera exakt vilka arbetsuppgifter som kan komma eftersom assistansvändare lever totalt olika liv och arbetsuppgifterna kan variera efter vad som händer i livet. Du bör dock få en bild av vad som förväntas av dig som assistent, därför är viktigt att du får en arbetsbeskrivning som i möjligaste mån beskriver vilka typer av arbetsuppgifter som kan bli aktuella.
Vilka praktiska arbetsuppgifter en personlig assistent har beror alltså helt på assistansanvändarens personliga behov och önskemål. Det kan vara hjälp att gå upp ur sängen, äta frukost, tvätta sig och klä sig. Du kan vara med assistansanvändaren under hans/hennes arbetsdag, fritidsaktiviteter, föräldramöte eller på middag hos vänner. Det kan också finnas medicinska arbetsuppgifter som att ge medicin eller att sköta olika typer av teknisk utrustning. Olika assistenter kan också göra arbetsuppgifter mer eller mindre bra beroende på kunskaper och intresse, exempelvis fixa datorn eller sköta om katten, därför är det inte ovanligt att olika assistenter i en arbetsgrupp i praktiken har lite olika arbetsuppgifter.
Det är nästan lättare att tala om vad assistenter inte får göra. Du ska inte göra arbetsuppgifter som är olagliga eller där du kan skadas fysiskt eller psykiskt. Läs intervjun Personliga assistenters arbetsuppgifter där assistansanvändare, Arbetsgivarföreningen KFO och Kommunal intervjuas.

Representanter för Arbetsmiljöverket säger i en intervju att man inte värderar assistenternas arbetsuppgifter förutsatt att det görs riskbedömningar och att arbetsuppgiften inte är olaglig. Gränsen för assistenters arbetsuppgifter avgörs istället av att assistenten har kunskaper, resurser och befogenheter, förutsättningar som behövs i alla yrkessituationer. För att exempelvis kunna byta olja på en bil behöver assistenten ha kunskaper i att utföra oljebytet utan risk, resurser i form av tid att utföra detta och befogenhet från arbetsgivaren.
En assistent kan delegeras sjukvårdande uppgifter, som att ge medicin, lägga om sår, ge injektioner eller sköta en respirator eller hostmaskin. Den sjukvårdande behandlingen bedöms då som egenvård och kan delegeras ner till assistenten. Se information från Socialstyrelsen Här ska delegation och information ges skriftligt av en ansvarig sjuksköterska (eller läkare) till varje enskild assistent.
Kommuner begränsar ibland assistenters arbetsuppgifter. I rapporten "Kommunala riktlinjer till hjälp eller stjälp" 2007  kritiserade Länsstyrelserna att kommuner sätter gränser för vad assistenter får göra. Ett exempel är Gotland där assistenterna inte får utföra trädgårdsskötsel eller städa mer än två rum och kök till en ensamstående med assistans, se sid 4 i det kommunala dokumentet "Innehåll i insatsen". Länsstyrelsen på Gotland har starkt kritiserat begränsningarna.

Ibland kan eller vill assistansanvändare av olika orsaker inte direkt utöva sitt arbetsledarskap. Det kan bero på intellektuella/kognitiva funktionsnedsättningar eller att personen vill lägga över sådana uppgifter på någon annan. Då kan du som assistent anställas som så kallad medarbetsledare (kan även kallas arbetsledare eller garantiperson). Assistansanvändaren kan även ha en God man eller förvaltare som företräder honom/henne i att ta beslut.
Arbetsuppgifterna som medarbetsledare kan variera beroende på vad assistansanvändaren kan eller vill sköta själv, men det kan vara att lägga arbetsscheman, leda arbetet med dagliga arbetsuppgifter för assistenterna, rekrytera assistenter och ringa in vikarier när en assistent är sjuk. Ofta innebär det att själv gå in och arbeta när det inte går att hitta en vikarie. Du kan också ha ansvar för att tidrapporterna i assistentgruppen. Det ges normalt ett extra lönepåslag per månad till den assistent som tar på sig denna arbetsuppgift.

Arbetsmiljö  

Arbetsgivaren har ansvar för assistenternas arbetsmiljö. Sedan 1 januari 2009 gäller Arbetsmiljölagen alla anställda assistenter, även egna arbetsgivare. Detta innebär bland annat en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att det ska finnas riskbedömningar för den fysiska och psykiska arbetsmiljön i hemmet och under resor. Det ska finnas ett dokument där dessa risker antecknas och följs upp. Ett exempel är Prevents checklista för personlig assistans. 
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret men assistenterna ansvarar för att fylla i checklistorna och meddela risker till sin arbetsgivare.
Ibland kan arbetsmiljön vara psykiskt krävande om exempelvis assistansanvändaren har svårt att hantera aggressivitet eller blir snabbt försämrad i sin funktionsnedsättning. Läs mer om Arbetsmiljöverkets senaste inspektion av personlig assistans 2009 Vård och omsorg i ordinärt boende - särskilt tillsynsområde, och intervju med projektledaren Alen Fazlic "Bättre inom belastningsergonomi, sämre inom hot och våld"
Om den psykiska arbetsmiljön är krävande kan arbetsgivaren ge handledning vilket innebär att assistenterna kan prata enskilt eller i grupp med professionella samtalsledare.
Många arbetsgivare avsätter medel för friskvård till assistenterna, exempelvis bidrag till simning, träning på gym eller konditionsanläggning.
Se även intervju med Stefan Pelc, egen arbetsgivare "Om mina assistenter mår bra, mår jag bra"

Vart du kan vända dig

Du bör i första hand ta upp ett problem med den assistansanvändare du är assistent till eller med din arbetsgivare. Om du anser att din arbetsgivare brister i sitt ansvar kan du vända dig till Kommunal, den fackförening som företräder personliga assistenter. Du behöver dock vara medlem i Kommunal för att du ska få stöd vid en eventuell tvist med din arbetsgivare.
Om du vill diskutera (utan att röja sekretesskyddade uppgifter) med andra assistenter eller söka information finns det ett aktivt debattforum på Personligassistent.com där assistenter och assistansberättigade debatterar frågor rörande personlig assistans. Där diskuteras allt från yrkesrollen, arbetsmiljö, anställningar, lönevillkor till åsikter om enskilda assistansanordnare. 

Vidare läsning

Länkar till mer information om assistentyrket:

Länkar till intervjuer med assistenter som berättar om sitt yrke:

Läs mer på Assistanskoll i:

Skicka sidan till: