Margareta B Kjellin, Moderaterna: "Förslagen inget problem för dem som inte fuskar"

De som inte har något att dölja behöver inte oroa sig för förslagen i propositionen, säger Margareta B Kjellin, moderaternas talesperson i funktionshindersfrågor. Att hembesök ska göras tycker hon inte är något konstigt och jämför med andra verksamheter såsom socialtjänsten. Försäkringskassans förändrade bedömning av grundläggande behov bekymrar Margareta B Kjellin, men hon vågar inte lova lagändring.

I slutet av september i år la regeringen sin proposition om assistansersättningen för att komma till rätta med fusk. Margareta B Kjellin (M) anser att förslagen var nödvändiga med tanke på hur det sett ut med fusk och missbruk av ersättningen.
- Sedan vet jag att en del reagerat på att den ligger i budgetpropositionen men eftersom den påverkar budgeten måste den ligga där. Det betyder inte att vi inte kommer ha någon debatt. I socialutskottet har vi diskuterat att köra två debattrundor i riksdagen under budgetdebatten och ta propositionen om assistansersättningen som den ena, men det beror på hur det ser ut med tiden i kammaren. Det handlar alltså inte om att gömma undan frågan, utan snarare om att man måste få den raskt igenom för att få en bättre kontroll. För om assistansersättningen används på fel sätt tror jag att assistansreformen kan förstöras, säger Margareta B Kjellin, som också är ledamot i socialutskottet.

Dialog för att kvalitetssäkra assistansen

Propositionen föreslår att hembesök ska kunna göras hos assistansanvändare som har anhöriga som assistenter, samt att Försäkringskassan respektive kommunen ska ha rätt att besöka den assistansberättigade i hemmet för att utreda behovet av assistans. Kommentar?
- Det har ju diskuterats mycket om det här är integritetskränkande, men hembesöken kommer ju att diskuteras med människor. Det är ju ganska självklart inom alla andra reformer. Försäkringskassan kan ju tex göra hembesök hos den som är sjukskriven, det är inget som är främmande där och likväl kan tillsynsmyndigheter göra besök i verksamheter, tex äldreboenden. Det ingår i att säkerställa kontrollen av framförallt kvalitet.
Formuleras det inte här på ett sätt som gör att det uppfattas som mer obligatoriskt?
- Så uppfattar jag inte det, varken att det ska vara obligatoriskt eller att det absolut måste vara oanmälda. Det handlar om att man kan ha en diskussion och dialog om de här delarna. Det vore orimligt med tanke på att den som har assistans kanske ofta inte är hemma. Därför är det naturligt att ha en överenskommelse om när man ska besöka hemmet. Så gör man när det gäller behovsbedömning gällande hemtjänsten också. Man ska inte lägga mer i det än vad det faktiskt är.
Vad säger du till de assistansanvändare som nu ändå känner en väldig oro för det här förslaget? Se tex intervjun med Ninnie Wallenborg.
- Jag tycker inte att de ska vara oroliga. Det här handlar om en dialog om hur man ska kunna följa upp och kvalitetssäkra en verksamhet. Skulle det visa sig att det blir fel kommer det hela tiden finnas en uppföljning av ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) som ska se att det här fungerar på ett bra sätt. Det är ju ingen som ska bli utlämnad. Risken när det förekommit fusk är att den som är i behov av assistans inte får sina behov tillgodosedda, det är det som varit det stora bekymret. Det här handlar om att säkerställa att de personer som ska ha assistans ska ha rätt assistans.

Förslagen skapar skrämsel i onödan

Professor Anna Hollander anser i en intervju på Assistanskoll att oanmälda hembesök är kränkande för individen, och att de inte hör hemma som en rutinåtgärd i LSS. Hon berättar att oanmälda hembesök även diskuteras inom socialtjänsten för att tex kontrollera att socialbidrag inte missbrukas. JO har här bedömt att oanmälda hembesök måste motiveras i varje enskilt fall med konkreta misstankar om fusk eller skydd och väga detta mot den integritetskränkning det innebär för den enskilde.
Skulle krav på misstanke om fusk kunna tillämpas vid hembesök hos assistansanvändare?
- Jag tycker inte att det är samma sak, det är två olika scenarier. Om man har konkreta misstankar om fusk, ja då handlar det snarare om husrannsakan och brottsutredning. Då är det polis och åklagarmyndighet som håller i det. Att ha regelbundna besök och dialog om hur verksamheten ser ut gör man inom all social verksamhet.
Tycker du alltså att man har missuppfattat vad det här förslagen innebär?
- Ja, jag tycker det. Jag tror att man blir skrämd i onödan. Det här handlar om att kvalitetssäkra assistansen och det kan vara extra viktigt att göra det när man har någon nära anhörig som assistent. Man ska stärka den enskilde som är i behov av assistans, så att de får rätt hjälp.

Inget problem för dem som inte fuskar

Regeringen föreslår även att anordnare ska bli skyldiga att lämna uppgifter till Försäkringskassan om hur assistansersättningen används när fel misstänks. Vad anser du om det?
- Jag sätter det lite i relation till det vi har inom andra delar som tex socialtjänsten där vi har Lex Sarah, för situationer när det inte fungerar som det ska. Det handlar också om en kvalitetssäkring för den enskilde. Där är det ingen som tycker annat än att det är bra. Det här är ju inget problem någonsin för dem som inte fuskar, så är det ju.
Men även de som egentligen inte har något att dölja kan känna obehag av att anordnarna i och med detta får i uppdrag att informera sig om assistansanvändaren och dess sätt att leva. Se tex Vilhelms Ekensteens, IfA, debattartikel i Svd.
- Enligt mitt sätt att se det så är det ju ingen som anmäler något om det inte är något galet. Det är ju inte så att det ska vara någon generell kontroll på alla. Det är ju när man ser att något är konstigt. Jag tycker det är lite synd att man inte ser det här som ett sätt att stärka kvalitet och rättsäkerheten i den här reformen. För vet vi att den urholkas om den missbrukas och det är min stora fasa.

Ska följa hur lagändringen slår

Fusk används som skäl till förslagen, och att vikten av att värna reformen väger tyngre än den enskildes upplevelse av intrång i integriteten. Har ni gjort en rimlig avvägning här anser du?
- Jag kan förstå oron, men det här kommer vi ju att följa hela tiden för att se så att det inte blir fel. Så är det alltid med nya reformer. När assistansreformen kom 1994 var den ju inte perfekt då heller. Verkligheten förändras hela tiden och då måste man anpassa lagstiftningen efter det.
Blir det ändå inte en form av kollektiv bestraffning, merparten fuskar ju inte?
- Det håller jag inte med om. För de som inte har något att dölja kommer inte heller att bli berörda av någon förändring. Det ska ju vara individuellt anpassat, inte generellt. Fungerar allting bra finns det ingen anledning med generella hembesök.
Menar du att det inte ens behöver ske hembesök om det bedöms tillräckligt att följa upp på andra sätt?
- Jag menar att det precis som vid annan uppföljning kan ske på olika platser i hemmet eller på ett kontor. Ofta är det ju dock bäst att se personen i dess naturliga miljö för att kunna göra uppföljning av rätt insatser.

Fuskutredningen visade på problem

Billums utredning har fått kritik från olika håll för att inte vara tillräckligt underlag, se bla intervju med Agneta Luttropp, Miljöpartiet att fuskutredningen blir alibi för inskränkningar i integriteten. Kommentar?
- Det finns de som tycker att det finns för dåligt underlag i vissa frågor. Det kan inte jag bedöma. Den visar i alla fall att det finns problem. Sedan fanns i utredningen förslag om att man inte skulle kunna vara gode man och assistent samtidigt. Det förslaget kommer inte med i vår proposition och det är jag väldigt glad för. Det tycker jag kan vara jätteviktigt för personer som har stora kommunikationsproblem, då går det inte att ha en gode man som kommer någon gång då och då, för då förstår de inte varandra.
Borde inte omfattning av fusket utretts bättre först innan åtgärder som påverkar så många assistansanvändare införs?
- Fast det som man tycker varit tveksamt har man inte heller tagit med, tex att man inte får vara god man och anhörigvårdare samtidigt. Sedan får vi följa det här. Sedan kan man ju också säga att alternativet att inte göra något innebär att utsätta de människor som inte får det de har rätt till för problem.
Hur ser du på att Folkpartiet i en intervju på Assistanskoll säger att de inte kom längre i att ändra förslagen om hembesök och uppgiftslämnande, de verkar ogilla detta?
- Det måste de kommentera själva. I min bild av det här ska förslagen inte vara något som kränker integriteten hos någon.

Bekymrad över Regeringsrättens dom

Det finns de som tycker att det skett ett paradigmskifte i synen på assistansberättigades rätt till integritet, tex Henrik Petrén, RBU. Ligger det något i det?
- Nej det tycker jag inte. Däremot har jag varit väldigt tydlig med att jag är lite bekymrad över Regeringsrättens dom när det gäller integritetsdelen och behovsbedömningen. Lagstiftaren har ingen annan syn än vad man hade från början. Grundintentionerna från 1994 ligger fast. Därför är det väldigt viktigt med granskningen som ISF nu gör kring vad som händer vid tvåårsomprövningarna. Vad händer med de människor som inte får assistansen som de hade tidigare? Regeringsrätten har gjort sin tolkning och jag har stridit med Försäkringskassan om det för jag gillar inte de här bedömningarna, men det är inte säkert att jag har rätt. Därför är den här granskningen som ska delredovisas i december viktig.
För att de grundläggande behoven ska beräknas i sin helhet då det avgörs om en person ska få personlig assistans har det från olika håll förts fram kvar på en lagändring i §9a LSS. Motioner från bla Vänsterpartiet och Folkpartiet har krävt att bedömningen av de grundläggande behoven ska återställas.

Inväntar bättre underlag

ISF:s utredning som du nämner ovan ska delredovisas i december, 2012, men slutredovisningsdatumet är först 2014. Det finns en oro för att en ev lagändring kommer att dra ut på tiden…
- Det är väldigt viktigt att följa den här granskningen nu. Vänsterpartiet säger "Ändra lagen nu", men då kan jag säga att skulle man göra det skulle den här utredningen behöva göras i alla fall. För man måste ha det här underlaget för att kunna bedöma om lagändring behövs. Problemet tidigare var att Försäkringskassan inte gjort tvåårsomprövningarna som de ska. När de sen plötsligt gör det blir det många som upplever att de får en förändrad situation. Sedan överklagades det i kammarätten och Försäkringskassan vann. Innan vi kan ta beslut att ändra lagen behöver vi först veta vad som händer för de som hamnar under 20 timmar grundläggande behov per vecka. Får de någon annan LSS-insats av socialtjänsten, såsom är tanken.
- Att som Vänsterpartiet säga att man vill ändra lagen nu är att lura folk, för riksdagen kan inte besluta om nya lagar med så dåligt underlag.
Enligt en intervju på Assistanskoll med Maria Brömster Lundqvist, Fp, verkar hon hoppas på en lagändring kan ske redan efter december i år, vad säger du?
- Jag tror fortfarande att det tidsperspektivet inte räcker för underlag. Det skulle ju vara skönt om vi finner att vi har det, men jag tillåter mig att tvivla på att vi har tillräckligt på fötter då.
Är mer rimligt när utredningen slutredovisas 2014?
- Ja, man måste ha tillräckligt underlag, men det kan ju komma under tiden. Men vi kommer ju att följa det här hela vägen för att den enskilde ska få insatser och kunna leva så bra som möjligt.

Margareta B Kjellin intervjuades 2012-10-19 av Minna Nyman Sabbadini