Henrik Petrén, RBU - "Paradigmskifte i synen på assistansberättigades rätt till integritet"
Synen på assistansberättigades rätt till integritet förändras nu dramatiskt enligt Henrik Petrén, förbundsjurist på RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Regeringen föreslår oanmälda hembesök vilket tidigare var otänkbart. Ansvaret och makten över det dagliga livet flyttas samtidigt från assistansanvändare till myndigheter och anordnare.
Socialdepartementets lagrådsremiss "Ökad säkerhet vid beslut om utbetalning av assistansersättning" föreslår att oanmälda hembesök ska kunna göras hos assistansberättigade som har anhöriga som assistenter. Försäkringskassan och kommunen ska kunna kräva hembesök vid assistansutredningar och anordnarna blir skyldiga att lämna uppgifter till Försäkringskassan om hur assistansersättningen används. Henrik Petrén ser ett paradigmskifte i synen på assistansberättigades rätt till integritet.
- Oanmälda hembesök är problematiska av två anledningar, dels den integritetsmässiga aspekten att kliva in i människors hem. Dels tror jag inte man kommer åt dem som medvetet gör bedrägerier. Eftersom assistansen redovisas i efterhand kan det justeras i efterhand av en förslagen bedragare.
Vad blir följderna för RBU:s medlemmar?
- Vi har bland våra medlemmar barnfamiljer där föräldrar eller vuxna syskon är assistenter. Många upplever det olustigt att någon ska kunna knacka på, kliva in och inspektera.
Socialdepartementet föreslår även att kommun och Försäkringskassan ska kunna kräva hembesök vid assistansutredningar…
- Ja, för den som inte känner sigbekväm med det är förstås även det ett intrång i integriteten. Jag hade önskat att man hade kunnat undvika detta.
Verkar utgå från att assistansanvändare alltid finns i sina hem
Susanne Billum som skrev betänkandet som ligger till grund för lagrådsremissen sade i en intervju på Assistanskoll att hon anser att alla som tar emot en stor summa pengar från det allmänna borde acceptera hembesök och kontroll. Jag frågar Henrik Petrén om nästa steg kan bli oanmälda hembesök hos alla assistansberättigade.
- Jag hoppas inte det, det här är en felsyn i grunden där man dessutom verkar utgå från att assistansanvändare alltid finns i sina hem och kan inspekteras där. Men personlig assistans är inte något som bara utförs i hemmet, tvärtom syftar ju insatsen till full delaktighet och att även människor med funktionsnedsättningar ska kunna röra sig fritt i samhället.
Perspektivskifte i synen på assistansberättigades ansvar
Socialdepartementet vill även att assistansanordnare ska vara skyldiga att lämna uppgifter till Försäkringskassan om hur assistansersättningen används. Detta kritiseras starkt av bla IfAs Ordförande Vilhelm Ekensteen på Brännpunkt.Henrik Petrén säger att förslaget till en början kan låta rimligt eftersom anordnarna är ansvariga för pengarna, men sett till intentionerna i LSS är det förödande.
- Enligt LSS ska den assistansberättigade leva ett självständigt liv. Nu ska anordnarna kontrollera de assistansberättigade och bli en förlängd arm åt staten.
Enligt Henrik Petrén flyttas makt från de assistansberättigade, som ser ett perspektivskifte som startade med lagändringen 1 juli 2008, när anordnaren blev ansvarig för pengarna efter att brukaren köpt assistans.
- Följderna var inte så lätta att se 2008, men blir tydligare nu. Samtidigt fanns det positiva saker med förändringen 2008, den välkomnades av många som tycker det är bekvämt att köpa assistans och slippa ansvaret för pengarna.
"Assistansberättigade har fått det lite för bra"
Assistansreformen formades utifrån exempel som kooperativet STIL där personer med funktionsnedsättning skapade sina egna lösningar istället för de som erbjöds via kommunen. De fick då en summa pengar av kommunen och styrde assistansen själva. Steg för steg går man nu ifrån den modellen enligt Henrik Petrén.
- Kostnadsutvecklingen bidrar naturligtvis men framför allt finns det starka krafter som anser att "de har nog fått det lite för bra" och att den här friheten inte är rimlig.
I en bilaga till betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) föreslog SKL:s expert Peter Sjöqvist att avskaffa dubbelassistans av samhällsekonomiska skäl och begränsa assistans till 24 timmar/dygn vilket enligt honom skulle öka efterfrågan på gruppboenden. I en intervju med Peter Sjöqvist på Assistanskoll sade han att det är politiskt önsketänkande att assistansberättigade ska kunna leva som andra. SKL:s styrelse tog senare avstånd från Peter Sjöqvists förslag men detta är åsikter som blir allt starkare enligt Henrik Petrén.
Hur kan sådana åsikter komma fram idag tror du?
- Om man bara ser på kostnader och ser på funktionshindrade som "de andra", kan man tänka att de blir för dyrt. Men detta handlar inte om några "andra", det handlar om att vi alla som lever i samhället ska kunna leva våra liv fullt ut. Vad kan egentligen vara mer värt än det?
Socialdepartementet agerar polis
Fusket används ofta som ett huvudargument för de förändringar som nu sker. Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson hänvisar till fusk när hon försvarar inskränkningar i integriteten. Henrik Petrén anser dock attförvånansvärt lite kommit fram med tanke på hur starkt fusket används som argument.
- Det vi faktiskt vet om fuskets omfattning efter Susanne Billums betänkande är egentligen inte mycket mer än vi visste innan. Fortfarande är det mestaspekulationer, dessutom har Försäkringskassan sagt att fusket troligen inte är så stort som man tidigare trott. Henrik Petrén tycker det är olyckligt att man ser kampen mot fusk som en uppgift för Socialdepartementet.
- Socialdepartementet borde inte agera polis, bedrägerier borde främst utredas och lagföras av polis och åklagare. Man låter tex inte finansdepartementet utreda vad man ska göra mot bankrån. I Halland har polisen och Försäkringskassan tillsammans arbetat för att hitta förövarna, det är rätt väg istället för att försvåra livet för alla vanliga assistansanvändare.
Privatlivet borta i assistansbedömningarna
En annan pågående förändring av assistansberättigades integritet är förändringen av assistansbedömningarna. Behov mäts nu i antal minuter, intima frågor ställs. Under de första åren när assistansen kom fanns en mer schablonmässig bedömning med en helhetssyn säger Henrik Petrén.
- Nu är det mycket mer av minuträknande vilket givetvis innebär att utredningarna blir orimligt detaljerade och integritetskänsliga.
Kan det vara en allmän utveckling i samhället, där integritetsskydd får stå tillbaka?
- Visst kan man dra paralleller till FRA-debatten och liknande, men detta tror jag handlar mer om att man tycker att "de" har fått det för bra och att "de" borde tåla lite granskning. Då måste "överflödig" tid hittas och plockas bort, säger Henrik Petrén.