Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Socialdepartementet ger sin syn på grundläggande behov under första kvartalet 2012"
Kenneth Johansson vill avvakta Socialdepartementet före ett beslut om eventuell lagändring i § 9a. När det gäller "andra personliga behov" föredrar han B-modellen i LSS-Kommitténs slutbetänkande med en mer generös bedömning.
Han ser för övrigt inget problem i sin roll som C-Ordförande i Socialutskottet efter att hans fru nyligen varit med och startat ett assistansföretag.
Ny utredning om sjukhusvistelse och sjuklöner
Just nu pågår ett intensivt arbete med tillståndsprövningen av assistansanordnare. I nästan 40 % av de hittills avgjorda ärendena har den sökande inte fått tillstånd och personer som är dömda för brott som ger fängelse får inte tillstånd. Detta tycker Kenneth Johansson visar hur viktigt det är med införande av tillståndsplikt.
- Det var det här vi ville se i LSS-kommitten, det säkrar assistansverksamheten.
Andra frågor närmar sig nu ett avgörande enligt Kenneth Johansson, exempelvis hur länge assistans ska ges vid brukarens sjukhusvistelse.
- Där finns ett bra underlag från LSS-kommitten och jag hoppas Socialdepartementet kommer att lägga ett förslag under våren. Jag utgår ifrån att även förslag kommer om hur sjuklöner till assistenter ska bekostas.
Hur går det med schablonbeloppets utformning?
- Det har diskuterats men jag kan inte säga hur långt det kommit.
Att hjälpmedel inte ska bekostas via assistansersättningen slogs tidigare i år fasti Förordningen för Assistansersättning. Trots detta finns det tecken på att vissa landsting inte följer detta fullt ut, exempelvis Gotland säger Kenneth Johansson.
- De politiskt ledande på Gotland måste ta tag i det, vi har en ledamot i Socialutskottet, Christer Engelhardt, som jag ska ta upp detta med.
Vill avvakta utredningar om tvåårsomprövningar och fusk
Den stora frågan under året har dock varit bedömningarna av grundläggande behov och om det behövs en lagändring som gör klart att hela det grundläggande behovet ska räknas som grund för assistansersättning. Krav på en lagändring har förts fram av Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Folkpartiet. Kenneth Johansson berättar att under första kvartalet 2012, alltså senast sista mars, ska Socialdepartementet redovisa sina slutsatser om detta. Detta sker efter analyser av Försäkringskassans rapport och behovsbedömningsinstrumentet.
Enligt Kenneth Johansson kommer man även att avvakta resultatet av en utredning om Försäkringskassans tvåårsomprövningar på ISF, Inspektionen för Socialförsäkring och utredningen Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen". som lämnas den 15 februari 2012.
- Jag anser att vi bör avvakta de utredningarna. Under tiden har vi i Socialutskottet förberett oss genom utfrågningar med Socialstyrelsen och Försäkringskassan.
Hur ser du själv på frågan idag?
- Jag har sett exempel på fall där jag tycker att man inte lever upp till LSS intentioner, vilket är oacceptabelt. Jag kommer att följa detta noga, lagändring är en åtgärd, andra alternativ kan vara utbildning av rättsväsendet om intentionerna i LSS.
Hur ser du på att 10 procent förlorar sin assistansersättning vid omprövning?
- Jag ser att vissa får färre timmar och andra får fler. Omprövningar ger normalt effekter åt båda håll. Det är förstås ingen tröst för de som förlorar sin assistansersättning.
Kan det vara att flertalet av de som förlorar sin assistans gör det pga de förändrade bedömningarna och inte för att de har förändrade behov?
- Ja, men jag vill se underlaget innan jag kan säga mer.
Kostnadsövervältring en underordnad fråga
Nationalekonomen Stefan de Vylder hävdar att de som nu förlorar sin assistans vid omprövning ger en kostnadsövervältring från stat till kommun där man riskerar att missa helheten av kostnaderna.Detta ser Kenneth Johansson dock som enunderordnad fråga.
- Min utgångspunkt är inte om det är statens eller kommunens budget, utan att den enskilde får det stöd han/hon har behov av. Jag tror den enskilde struntar i om betalningen kommer från kommun eller stat.
Är det inte en kvalitetsskillnad mellan assistansersättning och stöd från kommunen?
- Det varierar, jag har inte underlag för att säga att stödet i kommunerna är sämre.
Föredrar B-modellen i slutbetänkandet
Försäkringskassan säger sig nu vilja gå vidare och granska de "andra personliga behov" som beviljas efter att en person beviljats grundläggande behov. Försäkringskassan ska avgöra om enbart aktivitetstid ska räknas när man beviljar tid och kommer att överväga de sk A och B-modellerna i LSS-Kommitténs slutbetänkande, sid 469 där Kenneth Johansson var ordförande.
- I LSS-kommitten lutade vi åt B-modellen som innebär att utgå från individuella förutsättningar och inte enbart räkna aktivitetstid. I A-modellen räknades det enbart aktivitetstid.
Hur skulle du se på om Försäkringskassan börjar tillämpa A-modellen?
- De kan göra som de vill, men vi kan samtidigt ifrågasätta det. Min grunduppfattning är att B-modellen bör tillämpas.
Goda levnadsvillkor kan utredas
Försäkringskassan vill även granska begreppet "goda levnadsvillkor" som insatser i LSS ska uppnå. Här vill man utreda en eventuell gräns och bedöma vad goda levnadsvillkor i praktiken ska innebära.Kenneth Johansson har inget emot att Försäkringskassan tittar på frågan.
- Försäkringskassan har ringat in vad de ser brister och otydligheter. Det är bra att de gör det och de bör få chansen att fördjupa sig. Sedan återstår det att se vad de kommer fram till. Jag har varit tydlig mot dem att det inte finns några besparingsbeslut.
Kan de genomföra detta på egen hand?
- Jag kan inte säga exakt var gränsen går men jag har markerat LSS intentioner ska gälla och det inte finns några beslut om besparingar.
Hur ser du på IfAs Ordförande Vilhelm Ekensteen är oroad över att Försäkringskassan ska genomföra besparingar?
- Jag kan också känna en viss oro, och kommer att följa detta noga.
Kriminalitet undergräver legitimitet för assistansen
Den kriminalitet som visat sig finnas i assistansbranschen är enligt Kenneth Johansson mycket allvarlig både ekonomiskt och legitimitetsmässigt. Han tror dock inte att det kommer att påverka lagstiftningen kring bedömningarna.
- Däremot kan det påverka opinionen och människors tilltro till systemet. Enskilda människor och politiker kan helt enkelt bli förbannade vilket kan gå ut över reformen. Därför är det så viktigt att komma tillrätta med problemen.
Vad kan man göra åt det?
- Åtgärda problemet, komma åt kriminaliteten och visa att systemet fungerar.
Kenneth Johansson hänvisar till hur man 2008 gjorde det tydligt att assistanspengar bara ska gå till assistans.
- Tidigare kunde pengar plockas in på klientmedelskonton och sedan köpte man kunder mellan sig där hundratusentals kronor lades undan för fri användning.
Finns det särskilda åtgärder mot kriminalitet i assistans du vill se idag?
- Det vidtas ganska omfattande åtgärder redan nu och i övrigt avvaktar jag utredningen som kommer i februari.
Ser inget problem i att hustrun har ett assistansföretag
Nyligen startade Kenneth Johanssons hustru ett assistansföretag, Assistans ViKan AB. Jag frågar Kenneth Johansson om han anser att hans arbete som Ordförande i Socialutskottet påverkas av att hans fru driver ett assistansföretag.
- Nej, absolut inte, men bara genom att du ställer frågan har jag dragit slutsatsen att jag måste vara tydlig i vad min roll är. Som Ordförande i Socialutskottet arbetar jag som lagstiftare och inte som myndighetsutövare. Hade jag arbetat på en myndighet och exempelvis beviljat tillstånd hade jag varit jävig, men det är jag inte som lagstiftare.
Kenneth Johansson anser att det är en stor skillnad på att vara lagstiftare och att arbeta med myndighetsutövning och gör en jämförelse med liknande situationer i andra riksdagsutskott.
- Isåfall skulle en politiker i Kulturutskottet inte få vara gift med en kulturarbetare med ett eget företag, och en politiker i justitieutskottet skulle inte få vara gift med en advokat med egen advokatbyrå, det är inte rimligt, säger Kenneth Johansson.