Wenche Willumsen, DHR - "Vi kom inte längre i att påverka bedömningsinstrumentet"
Wenche Willumsen anser fortfarande att instrumentet i sig är integritetskränkande, och hon hade velat se att tid bedöms enligt schabloner istället för minuträknande men säger att det inte gick att komma längre i att påverka instrumentet.
Hon är mycket oroad över hur Försäkringskassan kommer att använda instrumentet med tanke på hur de förändrat bedömningarna av personlig assistans.
TEMA - Behovsbedömningsinstrument för personlig assistans under utarbetning
Enligt ett regeringsuppdrag ska ett vetenskapligt instrument skapas för bedömning av de behov som berättigar till personlig assistans och den tid som behövs för dessa behov. Instrumentet ska vara klart till 31 augusti 2011 och utarbetas av Institutet för Metoder i Socialt arbete (IMS), Socialstyrelsen och Försäkringskassan.Det har förekommit starka protester mot minuträknande, och integritetskränaknde frågor, Assistanskoll intervjuar myndigheter, brukarorganisationer och politiker om detta.
- Wenche Willumsen, DHR - "Vi kom inte längre i att påverka bedömningsinstrumentet", 2011-09-19
- Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Problematiskt att definiera goda levnadsvillkor", 2011-09-19
- Bedömningsinstrumentet för personlig assistans klart, 2011-08-31
- Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Tiden tills instrumentet ska vara klart har förlängts till 31 augusti 2011" , 2010-10-28
- Veronica Hedenmark - "Assistansuppropet visar att oerhört många berörs", 2010-04-13
- Lars U Granberg, Socialdemokraterna - "Socialstyrelsen måste acceptera brukarorganisationernas krav" , 2010-03-19
- Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Funktionsnedsattas liv offras på ett altare av enhetlighet och exakthet" , 2010-02-25
- Brukarorganisationerna ställer krav för att samarbeta med Socialstyrelsen om bedömningsinstrumentet , 2010-02-09
- Testversionen av bedömningsinstrumentet är utlagt på Internet , 2010-02-04
- Jonas Franksson, STIL - "Hur ska du kunna leva ett liv i frihet om alla dina aktiviteter är förutbestämda?" , 2010-02-02
- Håkan Ceder, överdirektör, Socialstyrelsen, - "testningen av bedömningsinstrumentet skjuts upp" , 2010-02-02
- Handikapp och brukarrörelsens representanter lämnar samarbetet kring behovsbedömningsinstrumentet , 2010-02-01
- Kaliber SR P1 del två , 2010-01-24
- Kaliber P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" , 2010-01-18 (en kommentar)
- Elina Linna, (V), Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet riskerar ta bort syftet med assistansreformen" , 2009-12-16
- Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Jag har redan mött enskilda som drabbats av minuttänkandet" , 2009-12-15
- Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Instrumentet riskerar att bli integritetskränkande" , 2009-12-04
- Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Instrumentet kan komma att leda till ett minuttänkande" , 2009-10-23
- Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst", 2009-09-11 (en kommentar)
- Lennart Jansson, IMS - "Bedömningsinstrumentet avgör inte om någon får personlig assistans" , 2009-09-03
- Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Instrumentet som ska bedöma behovet av assistans liknar ett indiskt reptrick" , 2009-07-14
- /assistanskoll/Skrivelse-Regeringen-SoS-FK.pdf, 2009-05-19
- Adolf Ratzka - "Utgångspunkten ska vara individens egna föreställningar om vad man vill uträtta i livet", 2009-02-27
- Jonas Franksson, STIL - "Instrumentet riskerar ersätta individens omdöme", 2009-01-27
- Lennart Jansson, IMS - "instrumentet ska täcka in alla behov som kan berättiga till personlig assistans", 2008-11-25
Referensgruppen landade i en kompromiss
Det färdiga bedömningsinstrumentet presenterades den 31 augusti i år. Wenche Willumsen, assistansberättigad och ombudsman på DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, satt med i referensgruppen vid utvecklandet av instrumentet. I början av 2010 hoppade referensgruppen under en period av samarbetet när det första utkastet till instrument lades fram. Wenche Willumsen anser att instrumentet då var helt oacceptabelt.
- Det var helt uppbyggt efter WHO:s kvalificeringssystem ICF och de pillade i områden de inte hade med och göra, exempelvis frågor om säker sex.
Tycker du att de tagit hänsyn till kritiken från brukarorganisationerna?
- I stora delar, annars hade vi inte gått tillbaka, många frågor har ändrats, de har klumpat ihop en hel del frågor om exempelvis toalettbesök som var mycket mer detaljerade tidigare.
Brukarorganisationerna kritiserade att handläggaren skulle rimlighetsbedöma behovet och tidsåtgången…
- Vi reagerade främst mot att det stod skrivet efter varje fråga i instrumentet. Samtidigt handlar en bedömning naturligtvis om att handläggaren bedömer rimligheten av vad den sökande uppger, det kommer man inte ifrån.
Instrumentet räknar fortfarande minuter vilket ni motsatte er..
- Vi fick inte igenom allt, vi hade velat att tiden skulle räknas i schabloner, med exempelvis en halvtimme för frukost, för att slippa närgående frågor. Problemet med sådana här samrådsförfaranden är att vid en viss tidpunkt kommer man inte längre och därefter säger de att brukarorganisationerna är nöjda. Då skulle man kunna välja att hoppa av och ta avstånd, men vissa spelregler gäller när man sätter sig i en referensgrupp.
Att man kompromissar?
- Ja, att man landar i en kompromiss.
Ett instrument är i sig integritetskränkande
Wenche Willumsen tycker fortfarande att instrumentet är integritetskränkande i sig självt eftersom man behöver motivera och beskriva sina behov i antal minuter.
- Det har alltid varit integritetskränkande att behöva beskriva hur många minuter det tar att gå på toaletten och vara med sin familj. Jag hoppas att man sköter detta så bra som möjligt. Jag talade med en kvinna som berättade att de kom hem till henne och tittade på alla moment när hon gick upp på morgonen, det skulle jag aldrig acceptera, det ska vara ett möte på neutral mark.
När det är uppenbart att någon behöver assistans för alla grundläggande behov borde handläggaren inte ställa fler frågor enligt Wenche Willumsen. Hon kan dock se vissa fördelar med ett instrument.
- När jag hade min egen omprövning kände jag att jag helt tappade kontrollen och hade ingen aning i hur mycket tid vi skulle landa i, då skulle instrumentet nog inneburit en viss kontroll för mig själv och en möjlighet att förbereda sig innan.
Mycket oroad av Försäkringskassans attityd
Assistans måste finnas till förfogande säger Wenche Willumsen, annars är man tillbaka i hemtjänsten. I referensgruppen ville brukarorganisationerna att man skulle räkna "tid där assistenten är till förfogande".
- Det fick vi inte gehör för, de hävdade att tiden som instrumentet inte ger den tid man slutligen får, utan att det avgörs i en bedömning efteråt.
Försäkringskassan sade nyligen att man inte tänker ta hänsyn till några arbetsmiljömässiga skäl när assistanstid beviljas och att man nu överväger att bara räkna den aktiva tiden i all assistanstid. Försäkringskassan vill även definiera vad de "goda levnadsvillkor" som den assistansberättigade ska uppnå innebär i praktiken. Wenche Willumsen är mycket oroad över detta.
- De talar om en normering av goda levnadsvillkor. Ska man då skapa en modell för hur en tant på sextio år ska leva. Jag befarar att man försöker skapa en sorts medelsvensson, då blir det ingen individuell bedömning längre.
Försäkringskassans förändrade praxis med integritetskänsliga delar av grundläggande behov oroar Wenche Willumsen. Den leder till att alltfler som haft assistans nu blir av med den vid omprövningar.
- Detta gör Försäkringskassan som faktiskt är den myndighet som ska använda och förvalta instrumentet. Jag känner mig lite uppgiven, det känns som att man sakta men säkert håller på att borra hål i assistansen. När assistansen kom såg jag mina kamrater förvandlas, tjejer började sminka sig, man hade inte längre solkiga tröjor, tubstrumpor och mjukisbyxor, det fanns assistenter som brydde sig och som hade tid. Det känns vemodigt att detta riskerar att raseras, säger Wenche Willumsen.
Wenche Willumsen intervjuades av Kenneth Westberg 2011-09-13
Vidare läsning
Läs: Socialstyrelsens rapport om bedömningsinstrumentet
Läs: Bedömningsinstrumentet i sin helhet
Läs: Manual med instruktioner i att använda instrumentet
En kommentar:
- Personliga assistansen är död
Den personliga assistansen som ska garantera personer med omfattande funktionshinder är numer i princip död.
Grundläggande behov omfattar personlig hygien, måltider, klä på och av
sig, kommunicera samt annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om
den funktionshindrade.
Av dom grundläggande behoven så finns det inte mycket kvar manhar från försäkringskassan avskaffat dom flesta behoven
När det gäller matsituationen såomfattas den numera inte somett grundläggande behov om man kan föra maten till munnen själv
även om man behöver hjälp med att både inhandla den ochtillaga den samt ställa fram den på bordet ochman behöver hjälp med att lagga upp den
på tallriken samt finfördela den
När det gällertoalettbesök så är det numera enbart den tid som det tar att bli torkad i baken efter uträttat behov som räknas
att man behöver hjälp med att överhuvudtaget komma till toaletten räknas inte som ett grundläggande behov detta gäller även den hjälp som man
behöver för att knäppa upp kläderna för att kunna sätta sig och uträtta sina behov detsamma gäller omvänt det är inte ett grundläggande behov att
få hjälp med att knäppa sina kläder efter uträttat behov
Att få hjälp med attt ta på sig vissa klädesplag och knäppa dom räknas inte det som ett grundläggande behovheller
Att få hjälp med att ansa skägg och mustach räknas inte det heller som ett grundläggande behov
Att få hjälp med sin förflyttning då man är både blind och rullstolsburen räknas inte det heller som ett grundläggande behov man behöver tydligen
inte förflytta sig alls om man är både blind och rullstolsburen detta trots att man inte kan komma någonstans eftersom man inte ens vet vad som
finns utanför rullstolen
Sven Aivert
#636# kommentar 2011-09-20

















