Nejra Milisic, projektledare på Statskontoret, svarar på frågor

Den 30 juni lämnade Statskontoret rapporten Försäkringskassans handläggning av assistansersättning med en rad förslag för att skärpa kontrollen kring assistansersättning. Förslagen sammanfattades tidigare på assistanskoll. Nedan svarar projektledaren Nejra Milisic på frågor om innehållet i rapporten.

Kan du ge exempel på felaktigheter i ansökningar och tidsredovisningar som ni anser inte följs upp av handläggarna?
- Av Statskontorets enkät till handläggarna framgår det att misstankar om oriktiga uppgifter i tidredovisningar exempelvis kan uppkomma då handläggare ser att det har gått åt lika många timmar för assistans varje månad, oavsett om det är en månad med 28 dagar eller 31. Assistenters arbetstider kan även visa sig vara konstanta, dvs. utan variation från dag till dag. Eftersom de flesta människors vardag ser olika ut kan det uppfattas som underligt när assistenters arbetstider alltid är desamma.

Varför anser ni att det behövs en av Försäkringskassan skapad mall för läkarintyg vid bedömningar av assistansersättning?
- Statskontoret har funnit att det förekommer brister i de medicinska underlag som lämnas in till Försäkringskassan. Ett generellt problem är att intygen beskriver brukarens funktionsnedsättning i förhållande till hans eller hennes arbetsförmåga. Sådana intyg är alltså utformade ur ett sjukförsäkringsperspektiv och kan leda fel när det gäller att ta ställning till rätten till assistansersättning. Som ett sätt att stävja detta problem föreslår Statskontoret att Försäkringskassan efter samråd med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska utarbeta en mall för utformande av medicinska intyg som kan användas som underlag inom ramen för assistansersättningen. En enhetlig mall för utfärdande av intyg inom ramen för assistansersättningen gör även att det blir tydligt för de assistansberättigade varför Försäkringskassan fattar ett visst beslut.
- Personer med en lång historia av kontakt med vårdinstanser kan ha fått sitt hjälpbehov kartlagt i en sådan utsträckning att ett nytt läkarintyg inte behövs. Statskontoret föreslår därför att Försäkringskassan ska tydliggöra i sin vägledning till de personliga handläggarna i vilka situationer ett nytt medicinskt intyg kan behövas.

Varför anser ni att risken för felaktigheter är extra stor på tidsredovisningar och avräkningar när föräldrar/anhöriga arbetar som assistenter?
- Enligt Statskontorets intervjuer med Försäkringskassans handläggare kan det bl.a. röra sig om oavsiktliga fel eftersom det är svårt att dra gränsen mellan exempelvis vanligt föräldraansvar och personlig assistans. Statskontoret har inte utrett om det behövs några åtgärder gentemot föräldrar/anhöriga som arbetar som assistenter.

Vad innebär den sk Hallandsmodellen som ni föreslår kan bli modell för samarbete mellan polisen och Försäkringskassan?
- Hallandsmodellen innebär att Försäkringskassan och polisen genomför gemensamma seminarier där Försäkringskassans handläggare presenterar avidentifierade personakter för polisen. Akterna diskuteras gemensamt, varefter polisen bedömer om det befintliga underlaget tyder på att det kan röra sig om ett eventuellt brott. Statskontoret lämnar inga förslag angående om Hallandsmodellen bör bli modell för samverkan mellan polisen och Försäkringskassan. Vi bedömer dock att samarbetet bör följas upp för att eventuellt ligga till grund för en fördjupad samverkan i framtiden.

Anser ni att det personliga mötet med den som söker assistans ska ske i personens hem, eller räcker det med att ses på Försäkringskassan?
- Statskontoret har inga synpunkter på om det personliga mötet bör ske i brukarens hem. Försäkringskassan ska bedöma detta i sitt möte med brukaren.

Vilka tydligare riktlinjer vill ni se angående de grundläggande behoven "hjälp som förutsätter ingående kunskaper om brukaren" och "behov av hjälp med kommunikation"?
- Statskontorets enkätundersökning bland Försäkringskassans handläggare av assistansersättning har visat att det finns ett starkt önskemål om att myndigheten ska göra förtydliganden i vägledningen om hur bedömningar ska göras av rätten till assistansersättning, bl.a. vad gäller de aspekter som nämns i frågan. Statskontoret tar inte ställning till hur dessa förtydliganden bör formuleras.

Vilka typer av attesteringar följs inte alltid följs av handläggarna på Försäkringskassan, och vad leder det till?
- Försäkringskassans attestrutiner innebär att registreringar av uppgifter i Försäkringskassans IT-system ska granskas och verifieras av annan tjänsteman än den som gör registreringen. Det kan t.ex. handla om registrering av ersättningsnivå och till vilket konto ersättningen ska betalas ut. Försäkringskassans internrevision konstaterade i sin senaste rapport om assistansersättningen att attestrutinerna inte alltid följdes. Myndigheten har därför beslutat om att ge myndighetens områdeschefer i uppdrag att åtgärda eventuella fel i attestrutinerna.

Varför bör undantaget från att lämna in tidrapporter till Försäkringskassan tas bort?
- Statskontorets bedömning är att Försäkringskassans möjlighet att kontrollera hur assistansersättningen används försvåras av att 40 procent av brukarna beviljats undantag från kravet på att lämna in tidredovisningar. Försäkringskassan överväger redan att avskaffa möjligheten till undantag från tidredovisningar. Statskontoret bedömer att det vore önskvärt om myndigheten genomförde sina planer på detta, säger Nejra Milisic.

Nejra Milisic har besvarat frågor via mail från Kenneth Westberg