Maria Larsson, Äldre och folkhälsominister - " Huvudsyftet med lagrådsremissen är att stärka kvalitet, tillsyn och kontroll av personlig assistans och LSS"
Tillsyn och tillståndskrav av privata assistansanordnare. Dubbel assistans beviljas först efter utredning av hjälpmedelsbehovet. Differentierad schablonersättning bör införas men efter ytterligare remissbehandling. Detta framgår av regeringens lagrådsremiss Personlig assistans m.m. - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet.
Några förändringar av huvudmannaskapet mellan stat och kommun eller införande av den föreslagna LSS-insatsen personlig service med boendestöd föreslås dock inte.
Om lagrådsremissen och behandlingen av den
Regeringen lämnade nyligen underlaget för den kommande LSS-propositionen till lagrådet, som ska granska texten så att den inte strider mot annan lagstiftning. Propositionen överlämnas därefter, om regeringen beslutar detta, till riksdagen den 23 mars 2010, varefter Socialutskottet behandlar den och tar fram ett beslutsunderlag till omröstning i riksdagen. Lagstiftningen utifrån propositionen föreslås börja gälla 1 januari 2011. Enligt Äldre och folkhälsominister Maria Larsson är detta den enda proposition som läggs med avseende på personlig assistans före riksdagsvalet i höst.
Maria Larsson. Foto: Pawel Flato
Besparing på beviljande av dubbel assistans
LSS-kommittén beräknade att 20 procent av all dubbel assistans skulle kunna ersättas av hjälpmedel och boendeanpassning, vilket i LSS-Kommitténs slutbetänkande (sid 467) beräknades innebära en besparing på 250 miljoner/år. Regeringen följer nu kommitténs förslag och föreslår att dubbel assistans ska beviljas enbart efter att man utrett om behovet kan tillgodoses genom bostadsanpassning eller andra hjälpmedel. Vid ansökan om dubbel assistans bör därför ett beslut om bostadsanpassningsbidrag eller en bedömning av en arbetsterapeut eller motsvarande alltid bifogas enligt Maria Larsson.
- Om bostadsanpassningsbidrag eller hjälpmedel överhuvudtaget inte är aktuellt får möjligheterna anses utredda redan med ett sådant konstaterande. Så snart en utredning har presenterats av den enskilde ska han eller hon ha rätt till personlig assistans.
Tillsyn och tillståndskrav på personlig assistans
LSS-insatsen personlig assistans föreslås bli föremål för tillsyn och tillståndskrav. Utgångspunkten är enligt Maria Larsson de krav LSS-kommittén föreslog i slutbetänkandet.
- Kraven gäller kompetensutveckling, kunskaper om lagstiftning som styr verksamheten och kunskaper om förhållningssätt, bemötande och ekonomi m.m. För verksamheter som utför assistans åt barn och unga är det viktigt att beskrivningen av personalens kompetens omfattar faktorer som är viktiga för att ge barn en personlig assistans av god kvalitet.
Bör det vara krav på avtal mellan den assistansberättigade och anordnaren eller en lägsta bindningstid för assistansberättigade när de köper assistans av en anordnare?
- Regeringen lämnar inga sådana förslag i lagrådsremissen.
Vilka sanktionsmöjligheter ska gälla om tillståndskraven inte följs?
- Av 28 § LSS följer att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 23 § första stycket första meningen (tillståndskravet) döms till böter.
Vilka begränsningar i assistansberättigades valfrihet bedömer du att det kan bli av tillståndskrav?
- Förslaget kan leda till att antalet enskilda assistansanordnare begränsas något, om de inte får tillstånd. Regeringen har dock gjort bedömningen att detta uppvägs av det skydd för assistansberättigade personer som tillståndsplikten kan tillgodose.
Hur bemöter du kritik om att små anordnare med kanske enbart en kund kan få svårt att leva upp till tillståndskraven?
- Mot bakgrund av att det finns ett betydande antal medelstora och små enskilda anordnare av personlig assistans, är det viktigt att kraven inte leder till alltför omfattande administrativt merarbete. Risken för detta är låg mot bakgrund av de jämförelsevis begränsade administrativa uppgifter som förslaget om tillståndsplikt innebär. Genom att kraven på assistansanordnare blir mer enhetliga oavsett anordnarens storlek, bör detta också kunna stärka de mindre anordnarnas möjligheter att hävda sin ställning och erbjuda verksamhet av bra kvalitet.
Föreslås samma tillståndskrav för assistansberättigade som är egna arbetsgivare?
- Nej, här bedömde LSS-kommittén att den verksamheten inte bedrivs på yrkesmässig grund och att det då inte finns samma behov av förhandsgranskning. Anmälningsplikten är betydligt mindre tidskrävande än tillståndsplikten och innebär att Socialstyrelsen ska få kunskap om vilka som är arbetsgivare åt sina assistenter.
Innebär tillståndsplikten att det kommer att finnas en lista på Socialstyrelsen över alla arbetsgivare för personlig assistans?
- Samtliga enskilda(privata) assistansanordnare som fått tillstånd och assistansberättigade som själva är arbetsgivare för assistenten som anmält sin verksamhet, kommer att vara kända av Socialstyrelsen med denna ordning.
Föreslås samma tillståndskrav på kommuner som är assistansutförare?
- Nej, varken inom hälso- och sjukvård eller inom socialtjänst finns krav på att huvudmännen ska ha tillstånd, eftersom de har ansvaret för verksamheten, säger Maria Larsson.
Ingen förändring av huvudmannaskapet eller införande av "personlig service med boendestöd"
Regeringen föreslår inget ändrat huvudmannaskap mellan stat och kommun, inte heller införande av den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd". Maria Larsson anser att det idag inte finns tillräckligt underlag för att ta beslut om detta.
- Regeringen anser att det återstår mycket arbete innan alla frågor som aktualiseras vid en större huvudmannaskapsförändring är lösta. Konsekvenserna av ett förändrat huvudmannaskap är för närvarande svåra att överblicka och remissutfallet ger heller inte tillräcklig vägledning i denna fråga, vilket gör att regeringen inte anser att det finns möjligheter att i dag ändra någon del av huvudmannaskapet.
Differentierat schablonbeloppet bör införas senare
I LSS-Kommitténs slutbetänkande (sid 520) föreslogs en uppdelning av schablonbeloppet i två olika nivåer, vilket beräknades ge en besparing på 180 miljoner/år. I höstas föreslog Försäkringskassan (se intervju) ett schablonbelopp indelat i tre nivåer, vilket skulle ge en besparing på 230 miljoner kr. I båda förslagen ska de olika nivåerna sättas efter hur stor del av assistanstimmarna som ligger på olika typer av obekväm arbetstid. Enligt Maria Larsson bör ett differentierat schabloniserat timbelopp införas längre fram.
- Ställning ska tas till förslag om differentierat timbelopp, men först när detta har remissbehandlats. Försäkringskassans rapport som tidigare lämnats i denna fråga bör först remitteras.
Enligt Maria Larsson ska nu de berörda departementen i en beredning komma fram till vilka remissinstanserna ska vara.
- Eftersom denna beredning inte har påbörjats går det inte i dagsläget att säga när denna remiss kommer att gå ut eller vilka instanser som kommer att få betänkandet på remiss.
Längden på avräkningsperioden beslutas först i samband med förslag om ändrat schablonbelopp
Försäkringskassan föreslog som svar på ett regeringsuppdrag (se intervju) att avräkningsperioden för assistansersättning skulle förlängas från sex till tolv månader. Detta eftersom assistansberättigade som är egna arbetsgivare ansågs ha missgynnats av att inte kunna spara medel från assistansersättningen utöver sexmånadersperioden. Regeringen föreslår dock ingen förlängning av avräkningsperioden, ställning till detta kommer enligt Maria Larsson att tas senare.
- LSS-kommitténs förslag i denna del innebär att regeringen föreslås bedöma hur lång avräkningsperioden ska vara när de nyss genomförda lagförändringarna 1 juli 2008 utifrån Proposition 2007/08:61 följts upp och när det klarats ut hur regeringen ska hantera de nu föreslagna ändringarna om schablonbeloppets konstruktion. Det återstår således en del arbete innan en bedömning av avräkningsperioden kan ske.
Beslut om assistansersättning för sjukhusvistelse och till uppsägningslöner tas utanför propositionsarbetet
Under hösten 2009 uppvaktades regeringen av flera arbetsgivarorganisationer, Kommunal och IfA - Intressegruppen för assistansberättigade om att ändra förordningen om assistansersättning så att alla assistansberättigade ges rätt till assistans vid sjukhusvistelse och till uppsägningslöner om den assistansberättigade avlider. Idag har bara assistansberättigade som är egna arbetsgivare denna rätt (se intervju). I lagrådsremissen nämns dock inget om detta, Maria Larsson förklarar.
- Den här frågan har hanterats utanför beredningen av LSS-kommitténs betänkande. Ett beredningsunderlag behövs för att kunna överväga denna fråga vidare.
När kan beslutet tas om detta?
- Någon exakt tidpunkt för när detta underlag kan vara klart kan inte anges i dag.
Regeringen föreslår inte att assistansersättning beviljas under sex månader vid en assistansberättigads sjukhusvistelse som LSS-kommittén föreslog, varför?
- Beredning av detta förslag pågår för närvarande i regeringskansliet.
Barnperspektiv och registerkontroll av assistenter till minderåriga
I lagrådsremissen föreslår regeringen att LSS ska få ett barnperspektiv vilket enligt Maria Larsson bland annat innebär att hänsyn ska tas till barnets åsikter när det är föremål för en LSS-insats.
- När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjligheter till att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Socialstyrelsen bör enligt Maria Larsson utveckla och sprida metoder som möjliggör att barns inställning och synpunkter kommer fram inför beslut om insatser. Regeringen föreslår även registerkontroll av personal som ska arbeta med minderåriga. De brott som bör omfattas motsvarar enligt Maria Larsson de brott som kontrolleras enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och barnomsorg, dvs. vissa brott mot liv och hälsa, människorov, sexualbrott, grovt rån samt barnpornografibrott. Kontroll av uppgifter i belastningsregistren kan enligt Maria Larsson dock inte i sig ge några garantier vare sig för att en person är lämplig eller olämplig för en viss anställning.
- Att en person har straffats för brott innebär normalt inte att han eller hon för all framtid kan anses olämplig att utföra vissa uppgifter. När uppgifter om brott beaktas får man utgå från att arbetsgivaren gör en helhetsbedömning, där hänsyn tas till alla relevanta omständigheter, säger Maria Larsson.
Maria Larsson intervjuades av Kenneth Westberg 2010-02-18
Vidare läsning
Regeringens lagrådsremiss: Personlig assistans m.m. - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet
LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. (SOU 2008:77)
Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Sexmånadersperioden har gett problem för egna arbetsgivare"