Hanna Kauppi, VD, Särnmark assistans - "vi har att lära av de goda exemplen"
Det finns exempel på dålig arbetsmiljö i assistans men det finns också en uppsjö exempel av väl fungerande assistans, säger Hanna Kauppi. Hon anser att en god arbetsmiljö går att förena med att den assistansberättigade är arbetsledare för sina assistenter och att vi har att lära av de goda exemplen.
God arbetsmiljö för assistenter en förutsättning för en bra assistans
Om man som anordnare får indikationer på arbetsmiljöproblem eller som egen arbetsgivare möts av assistenternas negativa upplevelse av situationen är det angeläget att försöka få förståelse ur flera perspektiv, utreda saken och vidta eventuella åtgärder. Med ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete brukar problemen kunna lösas på ett tidigt stadium, säger Hanna Kauppi.
- Man ska ha i minnet att en god arbetsmiljö för assistenterna är en förutsättning för en välfungerande assistans och av direkt intresse för den assistansberättigade.
Att den assistansberättigade både har de befogenheter och det ansvar som det innebär att vara arbetsgivare och/eller arbetsledare för sina assistenter är en bra utgångspunkt, säger Hanna Kauppi.
- Det ger en möjlighet att i så liten utsträckning som möjligt behöva göra avkall på personliga preferenser samtidigt som du helt enkelt är tvungen att se till att dina assistenter trivs och mer därtill för att få behålla dem i konkurrensen, säger Hanna Kauppi.
Om ansvar för systematiskt arbetsmiljöarbete
Många av Särnmarks kunder är arbetsgivare för sina assistenter och anlitar Särnmark för administration och rådgivning, bland annat i arbetsmiljöfrågor. Hos kunder där Särnmark är arbetsgivare för assistenterna har delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet, efter diskussioner med bland annat Arbetsmiljöverket, delegerats till en anställd medarbetsledare berättar Hanna Kauppi.
- När diskussionerna ägde rum var Arbetsmiljöverkets utgångspunkt att kunden, den assistansberättigade, sitter på två stolar och därmed inte skulle vara lämpad att ta ansvar för arbetsledning.
Frågan är mer komplex än så anser Hanna Kauppi som menar att det inte kan vara givet att det är assistenten/anordnaren som ska ha tolkningsföreträdet framför den assistansberättigade som hela tiden lever med assistansen i sitt privata liv.
- Ska jag exempelvis inte kunna röka i mitt eget hem för att det leder till dålig arbetsmiljö för assistenterna? Ska jag inte få vara sur och tvär på min kammare, när det är en del av min läggning eller en konsekvens av min sjukdom och oro för att det kan skapa en dålig arbetsmiljö för assistenterna?
De goda exemplen riskerar hamna i bakgrunden
Hanna Kauppi anser att när media, på ett onyanserat sätt, lyfter fram skrämmande exempel på dålig arbetsmiljö blir det lätt ett allmänt samtalsämne och leder olyckligtvis ofta till en uppfattning om att människor med funktionsnedsättning inte kan och inte bör ha ansvar för arbetsledning.
- Samtidigt vet vi att det är just hos dem som själva arbetsleder sina assistenter som vi kan få de bästa uppslagen och förebilderna, av den enkla anledningen att de till skillnad från de flesta av oss utan funktionsnedsättning har den personliga erfarenheten. Viljan, en dos baskunskap, påbyggnadsutbildning, individuell coachning vid behov och erfarenhetsutbyte kan göra arbetsledare av de flesta.
Under tio år på Särnmark anser Hanna Kauppi att hon sett att med rätt utbildning och med personligt och kontinuerligt stöd, klarar de allra flesta av att arbetsleda och utöva arbetsgivaransvar på ett fullgott sätt.
- I annat fall finns det nästa alltid goda möjligheter att skapa ett stödsystem där det finns medarbetsledare och andra personer runt omkring som den assistansberättigade har förtroende för.
Särnmarks statistik visar också, enligt Hanna Kauppi, att många av assistenterna stannar förhållandevis länge i sina arbeten.
- Av drygt 550 assistenter som är anställda hos Särnmarks kunder som själva är arbetsgivare har 60 procent varit anställda hos samma arbetsgivare i mer än två år och 28 procent i mer än fem år.
Arbetsledning viktig för integritet och självbestämmande
Även i de fall där en medarbetsledare har ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet är det normalt kunden, den assistansberättigade, som arbetsleder i det dagliga arbetet. För Hanna Kauppi är detta en mycket viktig markering och nödvändigt för att skydda den assistansberättigades integritet.
- Det finns ingen annan människa som kan veta hur jag vill ha mitt dagliga liv i detalj. Är det någon annan som arbetsleder finns det alltid en stor risk att livet och de många små variablerna som ingår i självbestämmande och möjligheten att bli respekterad, flyttas utanför den egna sfären och kontrollen. Det finns alltför många exempel, på hur människor passiviseras i den stund de blir fråntagna ansvar och reellt inflytande.
Särnmark tillämpar alltid strategin att inkludera kunden i den kommunikation som sker med assistenterna.
- Det skapar en tillit både hos kunder och assistenter som bland annat ger Särnmark tillträde att verkligen vara med och söka lösningar på problem och konflikter som kan vara svårlösta.
Bra med granskning av egna arbetsgivare
Att Arbetsmiljöverket granskar egna arbetsgivare är bra enligt Hanna Kauppi, under förutsättning att man också i praktiken accepterar att människor med funktionsnedsättning kan vara arbetsgivare och arbetsledare för sina assistenter.
- Om det finns en respektfull dialog kommer det sannolikt att leda till att egna arbetsgivare blir upplysta i frågan och får kunskaper som leder till en utveckling av arbetsmiljöarbetet, säger Hanna Kauppi.
Hanna Kauppi intervjuades av Kenneth Westberg 2009-08-04
Vidare läsning
Stefan Pelc, egen arbetsgivare - "Om mina assistenter mår bra, mår jag bra"
Alen Fazlic, Arbetsmiljöverket - "Bättre inom belastningsergonomi, sämre inom hot och våld"
Lena Retzius, Kommunal - "Arbetsmiljöarbetet får inte stanna vid brandskydd och lyftteknik"
Alla personliga assistenter ska omfattas av arbetsmiljölagen