Sparad assistansersättning inför tvister med anställda

Som egen arbetsgivare för personliga assistenter kan du hamna i en tvist med dina anställda. Tvister rör oftast uppsägningar men kan även gälla ekonomiska ersättningar eller diskrimineringsfrågor.

Exempel på kostnader

På hemsidan för ombudsmannen för etnisk diskriminering kan man läsa om ett fall (Dnr 346-1999) där en personlig assistent fått 20 000 kr i avgångsvederlag. Vid samtal med olika assistansanordnare framkommer att belopp på upp till 200 000 kr betalats ut i avgångsvederlag till assistenter i samband med uppsägningar. Oavsett skuldfrågan i varje enskilt fall (vilket inte diskuteras i denna artikel) är detta exempel på kostnader som kan uppstå vid tvister mellan assistansberättigade/assistansföretag och personliga assistenter.

Försäkringskassan: om behov av ekonomisk buffert

När jag talar med Christina Janzon, enhetschef på enheten för vård och handikappfrågor på Försäkringskassan tycker hon inte att det är rimligt att en egen arbetsgivare sparar pengar i en ekonomisk buffert inför kostnader som kan uppstå vid tvister.
- Nej, du vet ju inte ens om du kommer att få de här kostnaderna. Tvister kan naturligtvis vara besvärliga men vi tolkar lagstiftningen och förarbetena så att assistansersättningen ska användas till löpande kostnader för assistans.
Om det trots allt blir en tvist där det uppstår kostnader, var tar man då medel från?
- Det kan jag inte svara på, i det läget gäller samma villkor som för andra arbetsgivare, säger Christina Janzon.

Arbetsgivarföreningen, KFO: om vilket stöd de ger och försäkringar

Enligt Lena Widman, jurist på Arbetsgivarföreningen KFO, finns det inga försäkringar att teckna mot arbetsrättsliga skadestånd, men om en tvist uppstår får den som är medlem i KFO juridisk hjälp.
- Den bästa garantin är att som arbetsgivare alltid vara ytterst noga med lagar och regler. Om en tvist trots detta uppstår hjälper vi till med blanketter, rådgivning och riskbedömning och som medlem i KFO behöver man inte betala sina egna rättegångskostnader när vi företräder medlemmen.

KFO: om hur tvister behandlas

Nästan alla tvister som går till stämning handlar om anställningars upphörande, berättar Lena Widman. När arbetstagaren är medlem i en facklig organisation måste förhandling ske i två steg i form av lokal förhandling och central förhandling. Därefter kan tvistens överlämnas till en avtalsnämnd mellan fack och arbetsgivarorganisation. Om ingen överenskommelse nås tas tvisten - om någon av parterna begär det - därefter upp i skiljenämnd som har ledamöter från både fack och arbetsgivarorganisation. Om den personliga assistenten inte är fackligt organiserad, vilket många inte är, sker inte alltid de inledande förhandlingarna vilket ibland kan öka antalet tvister, berättar Lena Widman.
- Då kan tvisten gå direkt upp i avtalsnämnd och skiljenämnd, det är vanligtvis reglerat i anställningsavtalen att alla tvister ska behandlas av skiljenämnd, även om assistenten inte är fackligt ansluten.

KFO: om kostnader och behov av ekonomisk buffert

Lena Widman vill samtidigt understryka att det är ovanligt att en tvist går så långt som till skiljenämnd.
- Över nittio procent av alla tvister blir lösta genom förlikningar och av de ärenden som går till stämning görs i de allra flesta upp genom en överenskommelse under tiden som tvisten behandlas i skiljenämnd.
Om en tvist skulle förloras kan dock kostnaderna bli stora, berättar Lena Widman.
- Skadestånden varierar kraftigt men belopp på runt 100 000 kr är inte ovanliga. Vid en förlorad dom får man även betala motpartens rättegångskostnader vilket kan handla om arvoderat arbete på minst 50 timmar till en kostnad av 1 500 - 2 500 kr i timmen.
Hur stora brukar kostnaderna bli vid en förlikning?
- Det varierar oerhört mycket, allt från 5000 till 100 000 förekommer.
Hur stor buffert anser du att en egen arbetsgivare bör ha?
- Du ska inte behöva ha sparade medel för det värsta scenariot eftersom det är så ovanligt men du bör ha runt 25 000 i beredskap, säger Lena Widman.

Stefan Pelc: om behov av ekonomisk buffert

Stefan Pelc driver sin assistans i egen regi, han anser att det är nödvändigt att ha en ekonomisk buffert för att kunna klara av till exempel en uppsägning. Han menar att det inte alltid räcker med att följa lagar och regler, och han tycker att lagstiftarna har glömt att även egna arbetsgivare inom personlig assistans kan hamna konflikter som behöver lösas ekonomiskt.
- Precis som på alla andra arbetsplatser kan det bli meningsskiljaktigheter även här. Det kan också uppstå allvarliga situationer där alkohol och droger finns med i bilden och där säkerheten måste garanteras. Då kan det bli aktuellt med en uppsägningslön eller en förlikningskostnad för att assistenten ska acceptera en uppsägning alternativt för att undvika att det blir en tvist, säger Stefan Pelc.

Särnmark assistans: om behov av ekonomisk buffert

Flertalet av kunderna på Särnmark Assistans är egna arbetsgivare. Hanna Kauppi, VD på Särnmark Assistans anser att assistansberättigade som själva är arbetsgivare har nytta av att skapa en buffert i sin assistansekonomi.
- Tvist i domstol eller skiljenämnd, med påföljande rättegångskostnader och skadestånd är så vitt jag vet ytterst ovanligt. Däremot förekommer meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivare och anställda som leder till förhandlingar med facket. Det kan ibland resultera i en förlikning som medför kostnader på upp till en månadslön.
Vad kan det handla om?
- Till exempel att arbetsgivare och anställd har delade meningar om en anställnings upphörande. Mitt råd är främst att agera korrekt som arbetsgivare, men att även ha sparad assistansersättning till oförutsedda kostnader, säger Hanna Kauppi.

Persona assistans: om behov av ekonomisk buffert

Jeanette Jonsson är hälftenägare och administrativ chef på Persona assistans i Kalmar. Hon anser att det behövs en ekonomisk buffert på runt 100 000 kr för en arbetsgivare för att vara garderad mot utgifter i samband med förlikningar och skadestånd.
- För det första kan alla råka ut för en månads uppsägningslön om en assistent behöver sägas upp. Hos oss kan det vara så att kunden vägrar låta assistenten fortsätta arbeta. Vi försöker givetvis omplacera assistenten, men ibland finns ingen ny arbetsplats och då måste han/hon sägas upp. Det är likadant med administrativ personal på kontoret som av någon anledning inte kan jobba kvar. Dessutom kan alla, även om det är ovanligt, hamna i en tvist som leder till förlikningskostnader och i värsta fall skadestånd, säger Jeanette Jonsson.
Även om man försöker följa alla avtal och regler kan det trots detta bli fel menar hon, exempelvis kan ett anställningsavtal av misstag dateras fel och gälla från fel datum.
- Du kan också hamna i en konflikt där ord står mot ord, till exempel att assistenten sägs ha fått information om hur en lift ska användas och sedan efter att blivit skadad hävdar motsatsen.
Helst bör pengar avsättas varje månad anser Jeanette Jonsson och hon ser en risk med LSS-Kommitténs delbetänkande om att alla delar av assistansersättningen ska redovisas, och att överskjutande medel ska betalas tillbaka.
- Det framgår inte tydligt om möjligheten ska finnas för att spara pengar för den här typen av kostnader, det är förödande om det inte går eller om man måste välja mellan att lägga undan pengar för assistansomkostnader och för kostnader som är nödvändiga för en företagares säkerhet, säger Jeanette Jonsson.

Lena Widman, Christina Janzon, Stefan Pelc, Hanna Kauppi och Jeanette Jonsson intervjuades av Kenneth Westberg 2007-12-14